Etikettarkiv: SCÄ

Hur börjar jag forska?

WorldNeurosurgery2012

Jag får ofta frågan ”men hur börjar jag forska?” och det finns naturligtvis flera olika svar på den frågan. Själv blev jag näst intill besatt av forskning under läkarutbildningen då jag genomförde ett projekt under Stephan Rössner. Det i sin tur öppnade upp för flera andra projekt och det ena ledde till det andra och här är jag nu som Enhetschef & Docent på SCÄ FoU några år senare.

Ibland är ingångsvägen helt enkelt att våga hoppa på ett projekt när någon forskare behöver hjälp i ett projekt eller studie. Ett annat alternativ är att du själv har en intressant idé (teori) som du vill utforska vidare. Då måste du oftast först träffa och övertyga en handledare om att din idé är bra och det finns ett värde att satsa och söka pengar.

På SCÄ är alla medarbetare välkomna till oss med sina idéer så hjälper vi till att diskutera frågeställning och om ett genomförande kan vara aktuellt. Det är inte alltid en idé blir till ett projekt så klart men det vet man ju aldrig om man inte vågar prova sin idé!

Kliniken har också 20% forskningstid att söka för varje år och då gäller det att ha en idé och en projektplan. Vi hjälper gärna till med formuleringar i en projektplan och diskuterar vad den behöver innehålla. Läs gärna intervju med tidigare sökande Mattias Strand och Maiken Fjelkegård.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Enhetschef och Docent

Märkt , , ,

Kliniskt utvecklingsarbete på SCÄ:s barn- och ungdomsenheter

Families

Det hela startade som ett par vetenskapliga seminarier med två deltagare från var och en av SCÄ:s tre barn- och ungdomsenheter (Mobila familjeenheten, Mottagningen för barn och ungdom och Familjevårdsavdelningen) och har utvecklats till ett systematiskt kliniskt utvecklingsarbete, som snart går in på sitt tredje år. Den frågeställning som utkristalliserade sig efter seminarierna var: Vilka patienter/familjer är riktigt svåra att ha i behandling? Hur kan vi tidigt identifiera dem?

Gruppen hade många erfarenheter och idéer kring problematiken, men vi upptäckte snart att vi egentligen inte visste särskilt mycket och att forskningslitteraturen inte heller hade särskilt mycket att erbjuda. Vi bestämde oss då för att ta reda på litet mera med hjälp av den kunskapskälla som patientjournalerna är. Gruppdeltagarna valde gemensamt ut 21 ”svåra” och 21 ”normala” familjer som påbörjade behandling under 2011/12. De ”svåra” familjerna definierades genom att 1) antingen patienten eller föräldrar uppvisade allvarlig psykiatrisk sjuklighet och/eller relationsproblem, eller 2) familjen karaktäriserades av misstro mot eller svårigheter att knyta an till vården. Familjegrupperna jämfördes sedan med hjälp av en systematisk retrospektiv journalgenomgång. De ”svåra” familjerna hade konsumerat signifikant mera vård i flera avseenden. De hade också varit ”besvärligare” under behandlingen, genom att t.ex. oftare ställa in eller utebli från besök eller genom att kräva särbehandling. Slutligen var deras behandlingsresultat sämre än de ”normala” familjernas. Dessa resultat presenterades på Nordiska ätstörningskongressen 2014.

Trots att denna första undersökning inte har något starkt vetenskapligt värde gav den oss ändå tillräckligt stöd för våra idéer för att vi skulle gå vidare. Resultaten presenterades för SCÄ:s utvecklingsråd, tillsammans med ett antal förslag på hur vården kunde utvecklas för att bättre möta dessa familjers behov. Det beslutades där att vi skulle gå vidare med att dels undersöka hur vanliga de svåra” familjerna egentligen är på SCÄ, dels försöka ta fram mera ”objektiva” sätt att identifiera dem. Sagt och gjort, vi identifierade 217 patienter under 18 år som gjort nybesök och ytterligare minst fyra besök på SCÄ under 2014. En ny retrospektiv journalgenomgång gjordes därefter för att identifiera de ”svåra” familjerna. Totalt 78 (36 %) av familjerna bedömdes som ”svåra”. Av dessa tillhörde 50 (23 %) familjer kategorin svår psykiatrisk sjuklighet/relationsproblem, sju (3 %) familjer kategorin anknytningssvårigheter och 21 (9 %) familjer tillhörde båda kategorierna. Vi har också tagit fram ett enkelt instrument för bedömning av de viktiga aspekterna hos ”svåra” familjer.
Arbetet går till våren vidare med nästa moment, som handlar om att intervjua ett antal familjer och kvalitativt bearbeta deras svar för att bättre förstå deras behov och hur vi bör bemöta och behandla dem. Målet för utvecklingsarbetet är att få ett stabilt underlag för att kunna utforma och föreslå förbättringar i relevanta vårdprocesser.

Arbetsgruppen består av: Katarina Elf, Eva Ernefors, Maiken Fjelkegård, Carl Lund, Claes Norring, Christina Rydell Malmqvist & Elisabeth Villegas Tapia

Claes Norring, adjungerad professor på SCÄ FoU

Märkt , ,

20% forskningstid går till Mattias Strand

Mattias Strand

Varje år låter Stockholms centrum för ätstörningar en medarbetare ägna 20% av sin ordinarie arbetstid till forskning. Ansökan går ut i november varje år och alla medarbetare som har en fast anställning har möjlighet att ansöka för ett forskningsprojekt enligt en ansökningsmall. Inkomna ansökningar bedöms av en jury som består av verksamhetschef och chef för forskning och utveckling.
I år inkom totalt tre ansökningar som alla var väldigt lovande men efter överläggning blev det klart att överläkare Mattias Strand kommer tilldelas forskningstid för 2016 med projektet ”Självvald inläggning – Ett nytt koncept inom heldygnsvården”. Vi ringde upp Mattias som just nu befinner sig på föräldraledighet för att gratulera honom och höra lite mer om projektet.

Grattis Mattias! Vi börjar med den klassiska frågan: Hur känns det?
-Tack! Blev överraskad när jag fick höra det. Det känns jätteroligt, såklart!

Berätta lite om projektet. Vad kommer forskningen handla om?
-Jag håller i forskningen kring SCÄ:s projekt om självvald inläggning vid vuxenvårdsavdelningen, där jag följer upp vilka effekter konceptet leder till. Jag tittar här både på kvantitativa data, så som t ex förändringar i vårdkonsumtionsmönster, och mer kvalitativa aspekter – patienternas upplevelser och synpunkter, helt enkelt. Jag har under året intervjuat tio av de patienter som haft kontrakt för självvald inläggning i minst ett halvår och ska just börja analysera intervjusvaren mer systematiskt, med sikte på att färdigställa en artikel om patienternas upplevelser under 2016.

När började du intressera dig för forskning och ätstörningar?
-Jag höll på med forskning av och till redan under läkarutbildningen – bl a jobbade jag med Hans Rosling och utvecklandet av hans ”World Health Chart” för drygt tio år sedan. Efter utbildningen siktade jag först på att bli barnläkare och var lite involverad i forskning om barnvaccinationsprogrammet vid Sachsska barnsjukhuset. Men, av en eller annan anledning har jag alltid trillat ifrån, tror jag har varit lite för rastlös och velat prova nya saker helt enkelt. Forskning är ju på sätt och vis ganska enformigt egentligen så det gäller att hitta ett ämne som man faktiskt kan ”stå ut med” under en längre period, så att säga. När jag började på SCÄ för snart tre år sedan så tyckte jag direkt att det kändes som en positiv och dynamisk miljö, med öppenhet för nya idéer, behandlingsmetoder osv. Den stämningen har absolut lockat till att vara med och utveckla verksamheten vidare. Som kliniker är det såklart häftigt att FoU-enhetens forskning ligger så nära den kliniska vardagen.

Har du något nyårslöfte för nästa år?
-Nej, jag ska inte förändra något, det blir mer av samma bara.

Märkt , ,

Yoga erbjuds som permanent behandlingsinslag på SCÄ

Jonna

Jonna Juniwik är leg. psykolog och är nu även licensierad instruktör i ”Global yoga”

I februari skrev vi på bloggen om att kliniken startar gruppbehandling med yoga för patienter som går i internetbehandling. Nu har yogagruppen varit igång under våren och fått väldigt positiv respons av patienterna. Vi pratade med Jonna Juniwik, leg. Psykolog, yogainstruktör och gruppansvarig på SCÄ FoU om hur intresset har varit:

Hej Jonna! Hur stort intresse har det varit bland patienterna att börja med yoga?
  -Intresset har varit större än väntat! Jag har haft sju personer i varje grupp som pågår vid tre tillfällen under en månad. Grupperna för april, maj och juni har varit fullbokade och i september har vi fått sätta in ytterligare en parallellgrupp och räknar då med 14 deltagare.

Varför är yoga bra som ett inslag i behandlingen?
 -Jag träffar många patienter på deras första besök inför en ätstörningsbehandling och upplever att många är både stressade och relativt ensamma i sin ätstörning. Flera har en skev kroppsuppfattning där kroppen förväntas vara ett utställningsobjekt istället för livsverktyg. Samtal och yoga i grupp skapar en gemenskap samtidigt som patienten får verktyg för att kunna känna sig lugn och möta sin kropp på ett annat sätt än genom prestation.

Vilka resultat har ni uppnått? Vilken respons har du fått från patienterna?
 -Vid varje avslut har deltagarna fått fylla i ett utvärderingsformulär men det har inte sammanfattats än. Jag har dock fått mycket muntlig respons där deltagarna har varit mycket nöjda, främst över att få träffa andra människor i liknande situation.

Vad krävs för att kunna delta i gruppen? Behövs det några förkunskaper?
 -Alla som påbörjar internetförmedlad behandling blir erbjudna en parallell gruppbehandling med samtal och yoga. Inga förkunskaper krävs! Läs mer om hur du söker till internetbehandling på SCÄ här! 

Finns det tankar om ett forskningsprojekt om Yoga och behandling av ätstörningar i framtiden?
 -Jag har flera tankar och idéer och det skulle vara jättekul om vi kunde genomföra ett projekt eller en studie! Det är dock inget som vi har pratat om eller har bestämt än men jag hoppas att det kan bli av i framtiden!

Vad händer med Yogagruppen härnäst?
 -Jag inväntar riktiga yogamattor, jag ska köpa ny massageolja och ändra lite i rörelseprogrammet efter responsen jag fick i samband med min instruktörslicensering i Global yoga. Samtalsdelen måste bli kortare och få mer ramar eftersom gruppen alltid drar över utsatt tid. Samtalsdelen följer SALUT-programmet (som används vid internetbehandling på kliniken) och det finns mycket att prata om såklart. Det kommer bli frukost, samtal och yoga i grupp under tisdagar och onsdagar under september för att sedan fortsätta med en grupp i månaden under hösten vilket jag ser mycket fram emot!

Märkt , , , , ,

Gemensam planeringsdag på kliniken

Verksamhetschef Anna-Maria af Sandeberg pratar om framtidens specialistvård

Idag har vi haft en gemensam planeringsdag för samtliga vuxenmottagningar, Verksamhetsstöd och SCÄ-FoU på Stockholms centrum för ätstörningar. Framtidsvisioner och samverkan diskuterades flitigt på First Hotell Norrtull. Här kommer fler bilder från dagen:

Verksamhetschef Anna-Maria af Sandeberg.

Nya diagnoser i DSM-5.

Enhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin presenterar framtidsvisioner för SCÄ FoU.

Presentation av uppdraget SCÄ FoU har på kliniken.

SCÄ FoU står inför flera utmaningar i framtiden.

Enhetschef Ronnie Salo visar produktionen under 2014 för Mottagning för vuxna.

Biträdande enhetschef Karin Persson presenterar Idun Dagenhet.

Enhetschef Maria Grén från Iris Dagenhet.

Kriterier för inläggning på Vuxenvårdsavdelningen.

Enhetschef Margaretha Sandved berättar om Vuxenvårdsavdelningens arbete.

Administrativ chef Christel Nordlander Ström presenterar Verksamhetsstöds organisation och utmaningar för framtiden.

Gruppdiskussioner med deltagare från olika enheter.

Märkt , ,