Etikettarkiv: KCP

Thomas Parling är programkoordinator och ny medarbetare på SCÄ FoU

Thomas Parling

Thomas Parling är leg psykolog, filosofie doktor i klinisk psykologi och har bl. a forskat kring obesitas, ätstörningar bland barn och unga samt kroppsmissnöje. Sedan årsskiftet är Thomas programkoordinator för ätstörningsområdet på Centrum för psykiatriforskning (CPF) och han kommer även arbeta på SCÄ FoU med handledning och implementering. Vi intervjuade Thomas för att dels höra lite mer om hans uppdrag men också vilka andra projekt han är involverad i:

Hej Thomas, kan du inleda med att berätta lite om vad du gör och har gjort tidigare

-Efter min avhandling (som handlade om anorexia nervosa) arbetade jag vid Uppsala universitet, institutionen för Psykologi som lektor. Det handlade främst om undervisning kring klinisk psykologi på psykologprogrammet men även andra program och kurser. 2016 bytte jag arbete till Kompetenscentrum för psykoterapi där jag är projektledare för implementering av psykologisk behandling på heldygnsvårdsavdelningar för personer med psykos. Vi utbildar och handleder personal att ha dagliga samtal med patienterna i syfte att aktivera dem. Just nu ligger mycket fokus för mig på implementering av evidensbaserade behandlingsmetoder i psykosvården och i ätstörningsvården. Jag har varit med och utvecklat arbete enligt evidensbaserade metoder på flera vårdinstanser och det arbetet är utmanande och givande. Det är viktigt att de metoder vi vet har god evidens kommer patienterna till gagn. Det är ett omfattande arbete att komma dit!

CPF har utsett dig till forskningskoordinator inom ätstörningsområdet och du kommer även arbeta hos oss en dag i veckan. Berätta mer om uppdraget och vad du kommer göra?

-Ja, jag är glad över att ha fått det här förtroendet. Det övergripande uppdraget handlar om att vara behjälplig i att stötta forskning inom Centrum för psykiatriforskning (CPF). Lite mer specifikt handlar det om att vara uppdaterad kring information som är relevant för CPF, KI och klinikerna, att vara en kontaktperson för frågor kring forskning, utbildning, och implementering, stötta och uppmuntra forskningsaktiviteter inom kliniken, etablera kontakt mellan studenter och forskare, etablera kontakt mellan forskare och olika stödfunktioner inom CPF / KI, ha koll på aktuella anslag, samt stötta införandet av ELN. Utöver koordinatorsuppdraget är jag också inblandad i utvecklande av en internetbehandling och implementering av transdiagnostisk ätstörningsbehandling vid Stockholms centrum för ätstörningar.

Behandling av ätstörningar har länge varit ditt huvudforskningsområde och förutom flertalet artiklar publicerade har du även gett ut två populära böcker tillsammans med Ata Ghaderi. Hur kom det sig att du blev intresserad av just ätstörningar?

-Det hela startade med att jag under studietiden ville ha erfarenhet av psykiatrin och fick in foten på BUP ätstörning i Uppsala. Ätstörning var inget som jag just då var speciellt intresserad av. Där extra-knäckte jag flera år och intresset för ätstörningar växte. När jag sedan gjort klart min PTP dök doktorandtjänsten upp med Ata som handledare och då var jag såpass intresserad av den här problematiken att jag inte tvekade att söka.

Vilka  forskningsprojekt är du involverad i just nu?

-Projektet kring heldygnsvården, internetbaserad behandling vid SCÄ, Acceptance and Commitment Therapy i grupp för ätstörning (Örebro), vid Uppsala universitet är jag involverad i olika grad i följande projekt; fMRI studie för barn och ungdom med anorexia nervosa, KBT för kvinnor med negativa / traumatiska upplevelser efter förlossning, psykologisk behandling via internet samt behandling vid vulvodoni.

Slutligen, vilka fokusområden och behandlingsmetoder inom ätstörningsområdet kommer vi se mer av i framtiden tror du?

-Ett viktigt område är just implementering av metoder som är evidensbaserade. Vi behöver bli bättre på att identifiera vilka metoder vi ska använda oss av för att implementering blir effektiv. Det är en stor utmaning. Då kommer vi nå ut till flertalet patienter med effektiv behandling. Jag brinner lite extra för personer med Anorexia Nervosa och skulle gärna se utveckling av psykologisk behandling som adderar effekt för dessa personer. Ett mycket spännande område är också forskningen kring mikrobiota, förhoppningsvis kan det i framtiden utvecklas kunskap som kan vara patienter till nytta.

Taggad , , , ,

Kompetenscentrum för psykoterapi

elisabet_lannefelt

Elisabet Lannfelt

Elisabet Lannfelt är psykolog, psykoterapeut och handledare. Elisabet arbetar på Centrum för psykoterapiforskning, dels på KÄTS och dels på KCP, Kompetenscentrum för psykoterapi.

Vad är KCP?
-KCP, Kompetenscentrum för psykoterapi är landstingets egen utbildningsenhet kan man säga. Vi håller till i Vårdhuset vid Liljeholmstorget. Vi tillhör organisatoriskt Centrum för psykiatriforskning och är associerade med KI. Alla våra utbildningar är kostadsfria för personal som är anställda inom psykiatrin i Stockholm. Än så länge har vi inte haft någon renodlad ätstörningsutbildning inom våra lokaler, men det kanske kommer. I höst ger vi en utbildning i Interpersonell Psykoterapi, IPT. Varje student ska arbeta med två patienter på den egna mottagningen och de ska ha diagnosen egentlig depression. Man ska arbeta med patientens depression enligt en IPT-manual på 20 gånger.

Vad gör du på KCP?
-Ibland föreläser jag om ätstörningar eller har en verkstad (workshop) om ätstörningar. Ibland föreläser jag om annat. Jag har kursansvar för kurser i Psykiatrisk diagnostik och inriktningsspecifik bedömning på Psykoterapeutprogrammet. Jag är också kursansvarig för kursen ”Interpersonell psykoterapi (IPT) med fokus på depression” som börjar i höst. Det är en kliniskt inriktad kurs, där deltagarna efter en kortare teoretisk introduktion sedan får återkommande handledning på två patientarbeten under den tid kursen pågår, till maj 2015. Sista ansökan är 10 juni, och det finns fortfarande några platser kvar!

Kan du berätta lite mer om IPT?
-IPT är en manualiserad korttidsterapi som visat mycket goda resultat vid behandling av depression, men även vid exempelvis bulimi. Grundtanken inom IPT är kopplingen mellan psykiatriska symptom och nära relationer. I fallet depression fokuserar man på hur nära relationer påverkar depressionen och också hur depressionen påverkar nära relationer. Tillsammans med patienten väljer man ett av fyra fokusområden; sorg, rollkonflikt, rollförändring eller interpersonella färdigheter. Syftet är både att öka patientens förståelse för hur depressionen påverkar relationer men också att öka patientens relationella färdigheter eller stödja patienten i att förbättra sina relationer. Behandlingen vara normalt 16 sessioner.

Hur lär sig studenterna på IPT-kursen metoden?
-Främst genom det praktiska arbetet. Studenterna lär sig metoden genom arbetet med två patienter och de får handledning varje vecka. Handledningen kommer att ligga på fredagar under två timmar. Handledare är Börje Lech. Börje är psykolog och psykoterapeut och disputerade på en avhandling om ätstörda personers affekter. Hans avhandling har titeln “Consciousness about own and others’ affects”.

Är utbildningarna kostnadsfria för alla som arbetar inom psykiatrin inom SLSO?
-Ja, det kostar ju arbetstiden för den anställda, men inte mer än så. KCP är alltså psykiatrin egen utbildningsenhet. Vi har även en utbildning i DBT och i beteendeanalys som man fortfarande kan söka till. Läs mer här!

Taggad , ,