Etikettarkiv: Karolinska Institutet

Doktoranddag på SCÄ FoU

Doktorander från SCÄ, Örerbro Universitet, KÄTS och CEDI samlades i fredags.

I fredags anordnades en nationell doktoranddag på SCÄ FoU. Syftet med dagen var att doktorander som forskar inom ätstörningsområdet i Sverige får tillfälle att träffas och utbyta erfarenheter med varandra. På förmiddagen föreläste doktorand Emma Forsén Mantilla om sina tankar och upplevelser från antagningsseminarium till kommande disputation. Efter lunch presenterade blivande doktorand Anne-Charlotte Wiberg sin forskningsplan om utveckling och implementering av e-hälsa inom ätstörning. Dagen avslutades med att doktorand Karolin Lindberg tog med gruppen på en spökvandring på Södermalm.

Nästa doktorandträff kommer att äga rum i början av 2018 och dagen kommer att hållas i samband med det årliga ätstörningssymposiet.

Anne-Charlotte Wiberg

Spökvandring med Karolin Lindberg.

Taggad , , , ,

Ny forskningsstudie om lukt- och smakupplevelse i relation till anorexia nervosa

På Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet startar nu en ny forskningsstudie som ska undersöka lukt- och smakupplevelse i relation till anorexia nervosa. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för mekanismerna som reglerar vår aptit samt hur det hör ihop med olika typer av ätbeteende. På sikt hoppas man även få en ökad kunskap om vilka faktorer som ligger bakom sjukdomar som karaktäriseras av för stort eller för litet matintag.

Vi har pratat med ansvarig forskare Janina Seubert för att höra mer om studien:

Hur kommer det sig att ni började intressera er för smak- och luktupplevelse i relation till ätstörningar?
-Vi vet väldigt lite om hur människan processar lukt och smak. Medan det till exempel sedan länge varit känt att det finns tre primära färger; röd, grön och blå, vet vi inte hur många grundsmaker eller lukter det finns! Vårt labb undersöker de neurala processer som ger upphov till upplevelsen av smak och lukt. I vår forskning har vi bland annat sett att lukt och smak aktiverar hjärnans belöningscentrum, vilket troligtvis förklarar varför många har så svårt att hålla sig ifrån godsaker. Detta gäller speciellt när man är hungrig!
Personer som lider av anorexi kan göra något som de flesta andra har otroligt svårt för; avhålla sig från mat trots hunger. Det verkar alltså som att anorexin påverkar effekten av belöningssystemets förmåga att reglera matintag. I det här projektet vill vi undersöka emotionella responser till lukt och smak hos personer med och utan anorexi, för att därpå kunna jämföra belöningssystemets aktivering mellan friska och sjuka personer.

Har det gjorts någon tidigare forskning om ämnet?
-Den emotionella responsen kopplad till mat har fram tills idag förblivit relativt outforskad. Dock finns en amerikansk forskargrupp som studerat belöningssystemet efter att ha visat deltagarna bilder på mat, resultaten tydde på att anorektikers belöningssystem aktiveras starkare än friska individers. Forskarna föreslog därför att anorektiker kan vara känsligare för belöning än andra, vilket skulle resultera i att en mycket liten mängd mat blir lika tillfredställande som en hel måltid är för friska. Men eftersom forskarna endast använde bilder på mat är det svårt att veta hur resultatet relaterar till det som händer när vi äter. Att titta på en hamburgare är trots allt inte samma sak som att äta den! Därför vill vi jämföra den emotionella responsen hos friska och sjuka som intar olika typer av mat. Deltagarna kommer få smaka på mer eller mindre välbekanta drycker, spotta ut, och sedan skatta sin upplevelse. Ungefär som på en vinprovning.

Vad hoppas ni kunna uppnå med studien?
-Vår förmåga att känna tillfredsställelse när vi äter har genom historien fungerat som en viktig överlevnadsmekanism genom att motivera matintag. Detta är i sin tur vad som krävs för att tillgodose kroppens ständiga behov av energi. Ett av de största problemen för personer med anorexi är att de inte låter kroppens signaler reglera deras matintag. Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra med att förbättra förståelsen för hur hjärnan reglerar våra emotionella responser till mat, samt varför vissa grupper (som personer med anorexi) lyckas stå emot dessa till synes basala drivkrafter. På sikt hoppas vi kunna skräddarsy behandlingsprogram för personer som vill påverka sina hjärnor för att framkalla mer normaliserade responser till mat, vilket i sin tur skulle främja utvecklingen av hälsosamma matvanor.


Just nu söker de deltagare till studien som är mellan 18-45 år, som har diagnostiserats med anorexia nervosa, har ett fungerande smak- och luktsinne, äter kyckling och citrusfrukter, och INTE är gravida. Deltagarna kommer att få smaka på mycket små mängder salta och söta drycker (endast smaka och sedan spotta ut drycken, ingen sväljs) och samtidigt rapportera hur man upplever lukt och smak. Innan får man delta i en telefonintervju och svara på frågor om sitt mående. Experimentet tar cirka 1,5 timme (+ 30 minuter telefonintervju) och samtliga deltagare får tre biobiljetter i ersättning.

För mer information och intresseanmälan mejla till smakexperiment@cns.ki.se eller kontakta Janina Seubert direkt på: 08-524 82 471

 

Taggad ,

Ätstörningssymposium 2017

Igår bjöd KÄTS in till det årliga ätstörningssymposiet som samlar forskare inom ätstörningsområdet från hela landet. Årets symposium gick under temat forskargrupper och hade ett fullspäckat program där forskargrupper från olika institutioner och universitet presenterade sina forskningsprojekt. Med anledning av att KÄTS firar 20 år som verksamhet i år bjöds det även på middag och festligheter efter symposiet. Det var en lyckad dag och det var intressant att ta del av all spännande forskning som bedrivs just nu inom ätstörningsområdet! Här kommer bilder från dagen:

Andreas Birgegård (KÄTS), Claes Norring (Riksät) och Sanna Aila Gustafsson (SEDS) hälsar alla välkomna.

Katarina Lindstedt, Erika Nyman-Carlsson, Maria Fogelkvist och Malin Bäck presenterar Klinisk ätstörningsforskning i Örebro.

symposium-film

Vi presenterade vår egen forskargrupp med en film

Bensträckare.

Cynthia Bulik presenterar Centre for Eating Diorders Innovation (CEDI) och hade med sig flera forskare som berättade om sina olika projekt.

Elisabeth Welch från CEDI presenterar CREAT som är en tvillingstudie om anorexia nervosa.

Camilla Wiklund från CEDI presenterar sin forskning med tvillingstudier vid hetsätningsstörning där gener har undersökts via salivprover.

Shuyang Yao från CEDI presenterar sin forskning om ätstörningar och kriminalitet.

Andreas Jangmo från CEDI presenterade sin studie om crossover mellan olika ätstörningsdiagnoser över tid.

Emma Forsén Mantilla från KÄTS och sin forskning om självbild och ätstörningar.

Elin Monell från KÄTS presenterar sin forskning om emotionsreglering och självbild i relation till ätstörningar.

Johanna Levallius från KÄTS forskar om ätstörning och personlighet.

David Clinton från KÄTS presenterar den utvärdering som har gjort av behandlingsmodellen som har används på Mobila familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar.

Nivia Carballeira Suarez och Karin Nilsson från Ät Norr i Umeå presenterar sin forskning om multifamiljeterapi.

Anna Hedman från CEDI forskar om ätstörningar bland immigranter.

Christopher Hübel från CEDI presenterar sin forskning om metabolism vid anorexia nervosa.

Ida Nilsson från CEDI undersöker om nedsatt mitokondriell funktion är en riskfaktor för utvecklande av anorexia nervosa.

Claes Norring och Andreas Birgegård presenterar nya FEDiCS.

Avslutningsvis visade David Clinton en film som summerade KÄTS 20 år i galaxen.

Taggad , , , , ,

Ny webbutbildning om bemötande av personer med ätstörningar i samband med graviditet

ba%cc%88st-bild

Nu lanseras webbutbildningen BÄST (Bemöta Ätstörningar i Samband med graviditet och småbarnsTid) som har tagits fram av KÄTS (Kunskapscentrum för Ätstörningar) i samarbete med Karolinska Institutet. Utbildningen är kostnadsfri och riktar sig till vårdpersonal, främst inom mödra- och barnhälsovården, som möter blivande och nyblivna mammor i sitt arbete. Även personer som arbetar inom den specialiserade ätstörningsvården rekommenderas att gå utbildningen.

Anmäl dig till webbutbildningen BÄST här >

Taggad , ,

Mattias Strand är nu antagen som doktorand

Mattias ny

Mattias Strand blev i dagarna antagen som doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Mattias arbetar till vardags som överläkare på Idun och Iris dagenheter på Stockholms centrum för ätstörningar och blir nu vår sjätte registrerade doktorand i forskargruppen.

Grattis Mattias! Hur känns det nu att vara antagen som doktorand?
-Tack! I praktiken är det kanske inte så mycket som förändras, men det är såklart roligt att nu vara formellt registrerad som doktorand och att kunna sikta på att den forskning som jag redan håller på med så småningom ska mynna ut i en avhandling.

Berätta lite om ditt forskningsprojekt!
-Jag forskar om projektet med självvald inläggning som pågår på SCÄ:s vuxenvårdsavdelning sedan hösten 2014. Det jag ska göra är kort och gott att ta reda på om självvald inläggning är en bra modell eller inte. Man vet sedan tidigare att självvald inläggning kan fungera som ett gott stöd för patienter med t ex psykossjukdom eller bipolär sjukdom, men man har aldrig förut testat det för personer med ätstörningssjukdom. I min forskning tittar jag både på kvantitativa data, så som hur antalet vårddagar inom slutenvården förändras för de deltagande patienterna, och på kvalitativa data – här intervjuar jag alla deltagare om deras upplevelser av att vara med i projektet och kommer sedan att använda mig av kvalitativ innehållsanalys för att titta på återkommande teman i intervjusvaren. Vi planerar också att göra en hälsoekonomisk utvärdering av modellen, vilket inte har skett tidigare. Eftersom jag kommer att doktorera på deltid parallellt med att jag fortsätter att arbeta kliniskt som läkare vid dagvården så tar det ganska lång tid att bli klar, uppskattningsvis mellan sex och åtta år. Förhoppningen är ju dock såklart att betydligt tidigare än så kunna presentera resultat från forskningsprojektet.

Vad fick dig att bli intresserad av att forska kring ämnet?
-Jag tycker att självvald inläggning är en väldigt spännande ny modell, som i bästa fall kan innebära ett perspektivskifte där psykiatrisk slutenvård förvandlas från ”den sista utvägen” eller ”ett nödvändigt ont” när alla andra alternativ har falerat – så som det tyvärr ofta ser ut i praktiken idag – till ett konstruktivt förebyggande verktyg för patienterna.

Vad händer annars i sommar?
-Jag fortsätter att jobba på med forskningen. Nästa steg är att börja sammanställa resultaten från de patientintervjuer jag redan har genomfört, med sikte på att kunna färdigställa en första forskningsartikel under hösten.

Taggad , , , ,

KIND-seminarium med professor Ata Ghaderi

KIND

KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ADHD och autismspektrumtillstånd (t ex aspergers syndrom och autism). KIND är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. KIND arrangerar även sina egna seminarium varje termin som riktar sig till intresserade forskare och kliniker.

Den 17 maj gästar professor Ata Ghaderi KIND-Seminarium för att presentera sin studie: ”Acceptance and Commitment Therapy in the treatment of adult anorexia nervosa: A randomized controlled trial”. Seminariet börjar klockan 16:00 och äger rum i KIND:s lokaler på Gävlegatan 22. Det är kostnadsfritt och ingen föranmälan krävs!

Läs mer om KIND på deras hemsida >

Här hittar du mer information om seminariet med Ata Ghaderi >

 

Taggad , , ,

sBody Project – Ett preventionsprogram för att förhindra utveckling av ätstörning

Ata1

Ata Ghaderi är initiativtagare och ansvarig för sBody Project.

Ata Ghaderi är psykolog, professor och forskargruppsledare vid sektionen för psykologi som ligger under Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han forskar om psykoterapi och beteendeanalys med fokus på prevention och behandling av ätstörningar samt närbesläktade områden. Exempel på andra forskningsområden är fetma, kroppsuppfattning, tvång, självskadande beteende, dysmorfofobi och livsstilsförändring. Ata är ansvarar även för projektet sBody Project som är ett preventionsprogram för att förhindra utveckling av ätstörning hos unga tjejer. Vi intervjuade Ata för att höra mer om projektet:

Berätta mer om projektet. Hur startade det och vad är syftet med det?
-Det finns en preventionsmodell som i flera studier har visat sig vara effektiv vad gäller prevention av ätstörningar. Det är dessutom den enda interventionen som har testats av oberoende forskare (replikerats med goda resultat). Jag initierade projektet genom att jag fick idén att ändra och anpassa formatet för interventionen för att den ska kunna implementeras på bred front för att göra en märkbar skillnad vad gäller folkhälsa inom detta område. Risken är annars att en bra psykologisk intervention blir något som bara forskare ägnar sig åt och att den inte används för det syftet för vilket det har utvecklats: Prevention av ätstörningar. Jag sökte forskningsmedel för det och fick anslag via Riksbankens Jubileumsfond.

Hur funkar det? Kan vem som helst genomföra programmet?
-Tanken bakom denna intervention är att man lär sig förhålla sig annorlunda till dagens skönhetsideal. Internalisering av smalhetsidealet är en av de robusta riskfaktorerna för utveckling av ätstörningar. Det är främst denna riskfaktor som är målet för behandlingen.

Vi utbildar gruppledare som kan genomföra programmet. Det krävs särskilda kunskaper för att lyckas genomföra detta på adekvat sätt. Gruppledarna behöver förstå både teorierna bakom interventionen och samtliga principer som interventionen vilar på. Om studien visar sig vara effektiv i detta format har vi ambitionen att lägga upp detaljerade instruktioner för hur psykologer ska kunna utbilda gruppledare med målet att implementera interventionen på myckte bredare fron än vad som är möjligt inom ramen för en forskningsstudie.

Preventionsprogrammet är ju samtidigt en studie som genomförs. Vad säger forskningen idag om preventionsarbete och ätstörningar?
-Det finns två interventioner som visar på goda resultat. Den ena kallas dissonans-baserad intervention eller BodyProject och den andra StudentBodies. Enbart BodyProject har oberoende replikationer och visar på klart starka resultat. StudentBodies är ockås lovande, men mer oberoende replikationer behövs innan man har vetenskaplig grund för att få vidare och testa dess effekt för svenska förhållanden. BodyProject har visat sig minska risken för ätstörningar med hela 60% vilket är extremt bra för en preventionsstudie som bara kräver 4 timmar. En anledning till de goda resultaten är att BodyProject är inte bara universell intervention (dvs en intervention som kan ges till alla), utan även en intervention som passar som selektiv eller indikerad intervention, dvs den lämpar sig också för personer som har viss riskprofil eller redan vissa symptom och besvär på det problem som vi ämnar förebygga. Tanken är minska ätstörningspsykopatologi i bred bemärkelse.

När räknar ni med att kunna presentera första resultaten från studien?
-Vi ämnar inkludera 400 deltagare inom de kommande månaderna och hoppas ha initiala resultat 1 år senare. Det är långtidsuppföljningar som är av störts värde och intresse i sådana studier, inte det som man ser direkt efter avslut. Vi ämnar följa deltagarna i upp till 3 år efter avslutad intervention.

Slutligen, hur ansöker man till sBody Project?
-Man kan läsa mer om studie på vår hemsida! För att komma med i studien behöver man vara tjej mellan 15 och 20 år. Eftersom det är en så kallad randomiserad kontrollerad studie så slumpas man till en av tre grupper:
1. Dissonansbaserad intervention som är den intervention som studeras främst.
2. Expressivt skrivande som har visat sig vara en mycket värdefull metod för att komma till rätta med egna tankar och emotioner.
3. Väntelista i ett halvår. De som hamnar i väntelista kommer att få ta del av dissonans-baserad intervention efter ett halvår.

Läs mer och håll dig uppdaterad om projektet på sbodyproject.se eller på deras Facebooksida!

Taggad , , ,

Karolin Lindberg blir den femte registrerade doktoranden i vår forskargrupp!

KarolinDoktorand

Karolin Lindberg är nu registrerad doktorand.

I förra veckan blev det klart att Karolin Lindberg har blivit antagen som doktorand vid Karolinska Institutet. Karolin är Leg. psykolog, arbetar som gruppledare på Forsknings- och utvecklingsenheten och är nu även registrerad doktorand i forskargruppen.

Stort grattis Karolin! Hur känns det nu att vara antagen som doktorand?
Det känns jätteroligt att äntligen vara antagen som doktorand. Plötsligt händer det!

Vad kommer din forskning handla om?
Min forskning kommer övergripande att handla om interpersonellt fungerande vid anorexia nervosa. Huvudhandledare är professor Claes Norring, bihandledare är Lauri Nevonen samt Sanna Aila Gustafsson. Som doktorand kommer jag att vara en del av en projektgrupp, Anorexiprojektet, som leds av docent Lauri Nevonen. Projektet är en randomiserad och kontrollerad behandlingsstudie som ägt rum i Göteborg mellan 2006-2015. I studien har man jämfört familjeterapi och kognitiv beteendeterapi i behandling av unga vuxna kvinnor med anorexia nervosa. Ett flertal skattningar och expertbedömningar har gjorts innan och efter behandling samt 18 månader efter avslutad behandling. All data är nu insamlad och avrapportering av studien kommer att påbörjas under 2016. Huvudformulär i mina tre första studier kommer att vara Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64) och min fjärde studie kommer att vara kvalitativ och här återstår att samla in data.

Vad fick dig att bli intresserad av interpersonellt fungerande och ätstörningar?
Jag har sedan psykologstudierna varit nyfiken på interpersonella faktorer i behandling. Genom mitt arbete dels på Mottagningen för vuxna på SCÄ dels på forskningsenheten har mitt intresse och min nyfikenhet att få veta mer om faktorer som kan bidra samt vidmakthålla ätstörning blivit större och jag ser fram emot att fördjupa mig mer inom detta forskningsfält.

Taggad , , ,

Vi tar över KI:s Instagram i en vecka

instagram logo

Den här veckan kommer Forskargruppen på SCÄ FoU hosta Karolinska Institutets Instagramkonto! Vi kommer presentera flera av våra projekt och ge er en inblick i vårt arbete på Forsknings- och utvecklingsenhet på Stockholms centrum för ätstörningar.

Följ KI på Instagram: @karolinskainstitutet

Taggad , , ,

Ida Nilsson berättar om den pågående mitokondriestudien

Ida Nilsson

Ida Nilsson

Vi skrev tidigare på bloggen om det spännande forskningsprojektet som undersöker om nedsatt mitokondriell funktion är en riskfaktor för utvecklande av anorexia nervosa. Projektet leds av Ida Nilsson som är senior postdoc vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Studien sker även i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar och flera andra.

Vi mejlade Ida för att få veta var projektet befinner sig just nu och när hon tror studien kan publiceras:

Hej Ida, berätta först vem du är och vad gör!
 -Jag är senior postdoc i Martin Schallings forskargrupp, och leder där en mindre grupp som studerar ätstörningar, mer specifikt neurobiologiska mekanismer relaterade till anorexi. Jag är 34 år, kommer ursprungligen från Skåne men är numera Södermalmsbo med sambo och bonusson. Utöver forskningen har jag ett stort musikintresse, lyssnar just nu mest på bandet Beach House. Jag gillar även Noah Baumbachs filmer, Nhorms mode och Birgitta Stenbergs böcker.

Berätta om projektet, vilka är involverade?
-”Mitokondrieprojektet” bygger på resultat från studier av den anorektiska musen, anx/anx. I dessa studier visade vi att anorexin hos de här mössen är relaterat till nedreglering av en gen som leder till minskad kapacitet av komplex I i andningskedjan, vilket leder till cellulär energi/ATP-brist och oxidativ stress. Detta verkar vara extra skadligt för de nervceller i hypotalamus som styr hunger och mättnad, p.g.a att dessa uttrycker en specifik jonkanal, och resulterar i hypotalamisk inflammation och degeneration. I ”mitokondrieprojektet” arbetar vi utifrån hypotesen att en subklinisk mitokondriedysfunktion är en riskfaktor för utvecklandet av anorexia nervosa, och att en mekanism liknande den vi ser i mössen triggas igång när detta kombineras med bantning/svält.
Studien sker i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar (Yvonne von Hausswolff Juhlin, Claes Norring, Christina Holmén, Linn Wursé och Karolin Lindberg på SCÄ FoU). Patienter med Anorexia Nervosa donerar blod och mtiokondriefunktionen analyseras i lymfocyterna (samarbete med Kerstin Brismars grupp, KI och Pablo Garcia Roves Uni. of Barcelona). Vi kommer även inkludera riktade genetiska analyser uttnyttjande GWAS data (samarbete med Cynthia Bulik, KI) och MR spektroskopi data (samarbete m bl.a Vincent Prévot, Inserm U837, Lille, FR, labbet där jag gjorde min första Postdoc).

Hur långt har ni kommit i studien?
-I dagsläget pågår insamlingen av blodprover, och en första pilot av mitokondriefunktion körs i Barcelona under hösten. MR spektroskopi-data är redan insamlat och analyseras just nu. Den genetiska analysen kommer förhoppningsvis göras under vintern.

Går det att presentera några resultat än?
-Tyvärr kan jag inte presentera några resultat i dagsläget. Jag återkommer!

När förväntas studien vara klar?
-Min förhoppning är att studien kan publiceras under 2016.

Hur kom det sig att du började intressera dig för neurobiologi och ätstörningar?
-Mitt intresse för ätstörningar väcktes när min storasyster, och därmed hela vår familj, drabbades av anorexia nervosa under mitten av 90-talet. Frustrationen över hennes sjukdom, bristen på bra behandling, och skulden som jag tror att vi i familjen upplevde, väckte en vilja att arbeta med dessa sjukdomar på något sätt. Några år senare började jag därför studera till nutritionist. I sluttampen av dessa studier valde jag att läsa neurovetenskap här på KI, träffade Sergei Fetissov (numera ätstörningsforskare i Rouen, Frankrike) på kursen och skrev sen mitt ex-jobb med honom och Tomas Hökfelt (KI) gällande födointagsreglerande nervceller i hypotalamus. Kom genom dem i kontakt med Martin Schalling, Jeanette Johansen och anoreximusen, och kände att jag ”hade hittat hem”.

Vad blir nu nästa steg?
-Nästa steg blir att försöka påvisa om detta har någon effekt på aktiviteten och statusen av de hypotalamiska nervcellerna involverade i födointag hos patienter med anorexia nervosa, en studie som faktiskt redan är igång och är ytterligare ett samarbete med mitt forna postdoc lab i Lille, Fankrike.

Taggad , , , , , , , , , ,