Etikettarkiv: Internetbehandling

Nära – En ny internetbehandling för patienter med bulimi och hetsätningsproblem

kaitlyn-baker-422999-unsplash (1).jpg

Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett projekt på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) med att utveckla en ny internetbehandling som riktar sig till vuxna patienter med bulimi och hetsätningsstörning. Redan idag erbjuder kliniken internetbehandling som ett behandlingsalternativ och tanken är att den nya behandlingen ska ersätta den gamla på sikt.

Nya behandlingen går under namnet Nära och kommer förmedlas genom 1177 Vårdguidens eTjänster, vilket gör det lättare att nå ut till flera patienter i framtiden. Behandlingsinnehållet bygger på evidensbaserade behandlingsmetoden CBT-E och består av texter, filmer och övningar.

Under våren har arbetet främst handlat om att få klart första modulen i behandlingen för att kunna involvera fokusgrupper som ska testa och utvärdera den första delen efter sommaren.

Nära skärmdumpar

Internetbehandlingen Nära kommer finnas tillgänglig genom 1177 Vårdguidens eTjänster.

Förutom ett utvecklingsprojekt är Nära även ett forskningsprojekt där doktorand Anne-Charlotte Wiberg kommer utvärdera användbarhet, implementering samt behandlings- och hälsoekonomiska effekter. I projektgruppen ingår forskare och kliniker från SCÄ, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och eHälsoinstitutet i Kalmar.

Nära beräknas implementeras på SCÄ i början av nästa år.

 

I Ineras årsrapport 2017 blev vi intervjuade om projektet som ni kan läsa här >

Mer information om våra forsknings- och utvecklingsprojekt hittar ni på vår hemsida >

Taggad , ,

Planeringsdag för internetbehandlare på SCÄ

Internetbeh.

Planering av internetbehandlingen på SCÄ

I fredags hade vi planeringsdag för alla som arbetar med Internetbehandling på Stockholms centrum för ätstörningar. Internetförmedlad behandling övergick den 1 augusti från projektform till att vara en del av ordinarie behandlingsutbud på kliniken.

Vi samlades på Huvudstagård för att gå igenom processen kring behandlingen på kliniken och för att diskutera hur den behöver förbättras. Det var en givande dag som satte  strukturer för hur arbetet framåt hösten kommer se ut.

Läs mer om internetbehandling på vår hemsida!

 

Taggad ,

Louise Högdahl utvärderar effekterna av internetbaserad KBT inom klinisk ätstörningsvård

internetbehandling

Louise Högdahl är leg. psykolog på Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Louise har under en tid bedrivit ett forskningsprojekt med patienter som har behandlats med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (I-KBT) på Stockholms centrum för ätstörningar. Vi hörde av oss till Louise, som just nu är föräldraledig, för att höra mer om projektet:

louise_hogdahl110x1551

Louise Högdahl

Hej Louise, Berätta lite om ditt forskningsprojekt om internetförmedlad KBT för ätstörningsbehandling!
-Grovt sammanfattat kan man säga att forskningsprojektet utvärderar effekter av internetbaserad KBT inom klinisk ätstörningsvård (på SCÄ) för personer som lider av bulimi och liknande ätstörningar.

Hur långt har du kommit?
-Jag har kommit ungefär halvvägs.

Kan du se några resultat redan nu?
 -På gruppnivå har deltagarna minskat sina symtom rejält mellan de olika mättillfällena, dvs före och efter behandling. Vi har också undersökt faktorer för tidiga avhopp i behandling, eftersom det är relativt vanligt att patienter inte slutför hela sin behandling. Där har vi särskilt intresserat oss för personlighetsfaktorer. Vi har även undersökt effekterna av två olika internetbaserade behandlingar och jämfört dessa. Ytterligare fokus i projektet är bland annat långtidseffekter (mättillfällen ett respektive tre år efter avslutad behandling), effekter av gruppbehandling jämfört med internetbaserad KBT och kostnadseffektivitet. Förutom rena ätstörningssymtom så tittar vi bland annat på självbild, depression, ångest, ätstörningsdiagnos och personlighetsfaktorer.
Ett viktigt fokus i projektet är även att försöka ta reda på vilken typ av person som internetbaserad KBT passar bäst för. Vi har tillräckligt mycket underlag för att anse att vi kan säga att det är en effektiv behandling. Samtidigt vet vi att det inte är alla som blir hjälpta av den här behandlingen. Vi strävar därför efter att i möjligaste mån kunna definiera vem som får bäst effekt och därmed bör erbjudas internetbaserad KBT inom klinisk ätstörningsvård. Det är många analyser kvar att göra, så jag kan tyvärr inte gå ut med några mer detaljerade resultat ännu. En studie från projektet är dock publicerad och finns att hitta här!

Vad fick dig intresserad av att börja forska om just internetförmedlad KBT?
-Jag tror att jag drivs av lika delar frustration och nyfikenhet. Ätstörningar är ju ett så utbrett problem, som orsakar så mycket lidande för både drabbade och anhöriga. Det finns förvisso god hjälp att få – men inte alltid! Mycket är fortfarande okänt gällande exakt vad en ätstörning är och hur den bör definieras och vilken typ av behandling som är bäst för vilken person eller för vilket symtom. Internetbaserad KBT blir allt mer vanligt förekommande, både inom ätstörningsbehandling och inom andra områden, både somatiska och psykiatriska, och att grundligt utvärdera dess effekter känns väldigt viktigt innan man bestämmer sig för att implementera och formalisera den som en standardbehandling.

När förväntas din avhandling vara färdig?
-Under 2017.

Hur tror du framtidens behandling av ätstörningar kommer se ut?
 -Svår fråga! Men jag hoppas att evidensbaserad behandling allt mer får vara ledstjärna i vården och att det satsas på att utvärdera både nya och beprövade behandlingsmetoder. Det finns väldigt mycket bra behandling, det vittnar både patienter, anhöriga och personal om, men de behöver utvärderas mer systematiskt än vad som gjorts hittills. Det tror jag är det enskilt viktigaste för att kunna utveckla ätstörningsvården till sin fulla potential.

Läs mer om internförmedlad KBT som ett behandlingsalternativ på SCÄ här!

Taggad , , ,

Yoga erbjuds som permanent behandlingsinslag på SCÄ

Jonna

Jonna Juniwik är leg. psykolog och är nu även licensierad instruktör i ”Global yoga”

I februari skrev vi på bloggen om att kliniken startar gruppbehandling med yoga för patienter som går i internetbehandling. Nu har yogagruppen varit igång under våren och fått väldigt positiv respons av patienterna. Vi pratade med Jonna Juniwik, leg. Psykolog, yogainstruktör och gruppansvarig på SCÄ FoU om hur intresset har varit:

Hej Jonna! Hur stort intresse har det varit bland patienterna att börja med yoga?
  -Intresset har varit större än väntat! Jag har haft sju personer i varje grupp som pågår vid tre tillfällen under en månad. Grupperna för april, maj och juni har varit fullbokade och i september har vi fått sätta in ytterligare en parallellgrupp och räknar då med 14 deltagare.

Varför är yoga bra som ett inslag i behandlingen?
 -Jag träffar många patienter på deras första besök inför en ätstörningsbehandling och upplever att många är både stressade och relativt ensamma i sin ätstörning. Flera har en skev kroppsuppfattning där kroppen förväntas vara ett utställningsobjekt istället för livsverktyg. Samtal och yoga i grupp skapar en gemenskap samtidigt som patienten får verktyg för att kunna känna sig lugn och möta sin kropp på ett annat sätt än genom prestation.

Vilka resultat har ni uppnått? Vilken respons har du fått från patienterna?
 -Vid varje avslut har deltagarna fått fylla i ett utvärderingsformulär men det har inte sammanfattats än. Jag har dock fått mycket muntlig respons där deltagarna har varit mycket nöjda, främst över att få träffa andra människor i liknande situation.

Vad krävs för att kunna delta i gruppen? Behövs det några förkunskaper?
 -Alla som påbörjar internetförmedlad behandling blir erbjudna en parallell gruppbehandling med samtal och yoga. Inga förkunskaper krävs! Läs mer om hur du söker till internetbehandling på SCÄ här! 

Finns det tankar om ett forskningsprojekt om Yoga och behandling av ätstörningar i framtiden?
 -Jag har flera tankar och idéer och det skulle vara jättekul om vi kunde genomföra ett projekt eller en studie! Det är dock inget som vi har pratat om eller har bestämt än men jag hoppas att det kan bli av i framtiden!

Vad händer med Yogagruppen härnäst?
 -Jag inväntar riktiga yogamattor, jag ska köpa ny massageolja och ändra lite i rörelseprogrammet efter responsen jag fick i samband med min instruktörslicensering i Global yoga. Samtalsdelen måste bli kortare och få mer ramar eftersom gruppen alltid drar över utsatt tid. Samtalsdelen följer SALUT-programmet (som används vid internetbehandling på kliniken) och det finns mycket att prata om såklart. Det kommer bli frukost, samtal och yoga i grupp under tisdagar och onsdagar under september för att sedan fortsätta med en grupp i månaden under hösten vilket jag ser mycket fram emot!

Taggad , , , , ,

Zenitstudien – Ett forskningsprojekt om internetförmedlad behandling av ätstörningar

zenit_ill_400x296

I början av 2015 startade fyra psykologstudenter som gick sista terminen vid Linköpings universitet ett projekt med internetförmedlad behandling för personer med bulimi och hetsätningsstörning. Projektet var tänkt att vara studenternas examensarbete men också ett viktigt bidrag till forskningen om internetförmedlad KBT (IKBT) och se om metoden var lämpad även för ätstörningsbehandling. Projektet fick namnet Zenitstudien och med som handledare fanns Gerhard Andersson, Sandra Weineland och Ata Ghaderi.

När studien genomfördes fick hälften av deltagarna fungera som kontrollgrupp och vara utan behandling under tiden de andra genomförde ett behandlingsprogram under åtta veckor. Efter det jämfördes tillståndet hos patienterna som genomgått behandling med gruppen som inte hade behandlats. Kontrollgruppen påbörjade därefter samma behandling.

Zenitstudien avslutades under våren och en masteruppsats skrevs av Hedvig Andersson och Nicole Parmskog. Uppsatsen finns att ta del av här!

Läs även mer om Zenitstudien på deras hemsida (Eftersom studien är avslutad går det inte längre att anmäla sitt intresse för behandling)

Även vi på Stockholms centrum för ätstörningar har haft en projektmodell för internetförmedlad behandling för bulimi och hetsätningsstörning som kommer ingå som ett permanent behandlingsalternativ på kliniken fr. o. m 1 augusti. Läs om hur du söker internetbehandling på vår hemsida!

Taggad , , , , , ,

Intervju med Joakim de Man Lapidoth

Joakim

Joakim de Man Lapidoth

Joakim de Man Lapidoth är forskare vid Forsknings- och utvecklingsenheten, där han också fungerar som projektledare för Stockholms centrum för ätstörningars internetbehandling. Joakim disputerade 2009 med avhandlingen ”Binge Eating and Obesity Treatment – Prevalence, Measurement and Long-term Outcome” som finns att läsa här! Vi ställde några frågor till Joakim om hans tidigare och nuvarande forskning:

Hej Joakim! I din avhandling pekade du på avsaknaden av tydliga samband mellan graden av hetsätning före behandling och utfall av överviktskirurgi samt på att även de patienter som också hade en ätstörningsproblematik kunde ha stor nytta av kirurgi. Har de slutsatserna stått sig sedan dess?
 -Detta är lite knepigt. Senare forskning har bekräftat att just viktutfallet efter behandling inte är associerat med huruvida man hetsäter eller har en ätstörning innan behandlingen. Däremot vet man att personer som hetsäter innan behandlingen med stor sannolikhet fortsätter att ha dessa symtom efter behandlingen. Vad vi kan se (men som jag själv inte kunde visa med någon tillförlitlighet) är att om man fortsätter att tappa kontrollen över ätandet efter operationen medför detta en sämre viktreduktion. Hetsätning såväl innan som efter operationen har även starka samband med psykiatrisk samsjuklighet och sämre livskvalitet.

Det framkom också att rutiner och bedömningsgrunder för huruvida patienter med samtidig övervikt och ätstörningsproblematik kunde bli aktuella för överviktskirurgi varierade en hel del mellan olika kliniker. Finns det mer av en konsensus kring detta idag?
 -Det finns något mer kunskap om detta idag jämfört med för knappt tio år sedan, men i Sverige har endast ett fåtal av de enheter som genomför bariatrisk kirurgi en psykolog anställd med sådan specialistkunskap. Dock vet man att psykiatrisk samsjuklighet är vanligt, varför man i större omfattning har en beredskap för att koppla in psykolog eller kurator vid behov. Fortfarande finns det en generell tveksamhet till att operera personer med okontrollerat ätande, men kunskapsbasen och metoderna för dessa ”urval” är tveksamma.

Du tog i avhandlingen upp inkonsekvenser och bristande evidens i fråga om diagnoskriterier för hetsätningsstörning. Hur ser du på de nya DSM-5-kriterierna, är de ett bättre verktyg i diagnostik och behandlingsplanering?
 -Kriterierna för hetsätningsstörning, som är den aktuella diagnosen hos hälften av kirurgipatienterna med ätstörning, har blivit mindre strikta (hetsätning ska förekomma en gång per vecka i tre månader istället för två gånger per vecka i sex månader). Detta ligger helt i linje med forskningen, som inte visar någon skillnad mellan dessa grupper. I övrigt har jag nog ingen tilltro till att de nya kriterierna blir särskilt betydelsefulla i bedömningen av dessa patienter inför kirurgi – det är en väldigt heterogen grupp där mer än 60% sannolikt lider av annan psykiatrisk problematik som riskerar påverka behandlingsförloppet och följsamheten på olika sätt.

Vad har du ägnat dig åt i din forskning efter att du disputerade? Och vad jobbar du med just nu?
 -Efter mer än tre år som internetbehandlare och forskare på KÄTS har jag tagit initiativet till att starta internetbehandling som en del av den kliniska verksamheten på SCÄ. Sedan två år har jag en anställning som projektledare för internetbehandlingen. Detta innebär att behandla, utveckla, handleda, administrera och utvärdera dessa behandlingar. Utöver detta har jag endast haft ett fåtal uppdrag kopplat till fetma. Idag föreläser och handleder jag och har dessutom varit med om att ta fram SCÄ:s nya smartphoneapp, Stegvis.

Finns det några preliminära resultat från SCÄ:s satsning på internetbehandling som du kan delge oss?
 -Sammanställningen av 2013 års alla internetpatienter visar att hälften av dem uppvisade ett gott behandlingsutfall (diagnosfri eller så förbättrad att hon/han själv valde att avstå fortsatt behandling). Vad man också preliminärt kunde se är att såväl patienter med reglerad samsjuklighet som patienter med fetma hade lika bra behandlingsutfall som övriga patienter.

Vad vet man sedan tidigare om internetbehandling vid ätstörningar?
 -Man vet att behandlingen generellt sett är effektiv för vuxna patienter som hetsäter. Idag finns internetbehandling dock bara i Sverige och Holland, förutom inom ramen för forskningsstudier. Vi har alltså ännu alltför dålig kunskap om ”vanliga” patienter utanför forskningsstudier, t ex patienter med psykiatrisk samsjuklighet (som är extremt vanligt). Sannolikt kan vi använda internetbaserad behandling även för unga, t ex som olika slags intermittenta stödformer, men detta har ännu inte studerats i tillräcklig omfattning.

Taggad , , , , , , , ,

Yoga för patienter som går i internetbehandling

Yoga

Yoga i behandling

Under året kommer vi erbjuda en kortare gruppbehandling med inslag av yoga för patienter som går i internetbehandling. Jonna Juniwik, som är psykolog och jobbar med internetpatienter på SCÄ FoU, åkte ner till Göteborg på utbildning för att lära sig mer om att använda yoga som ett inslag i behandlingen. Hon berättar att gruppbehandlingen kommer fokusera på matintag, samtal utifrån behandlingsprogrammet och avslappning.

Läs gärna mer om yoga i behandling: ”Yoga and eating disorders: is there a place for yoga in the prevention and treatment of eating disorders and disordered eating behaviours?”

Taggad , , , ,