Etikettarkiv: Idun dagenhet

Uppsats: Ätstörningar och sexualitet

Eleonor

Eleonor Telcs

Eleonor Telcs arbetar som kurator och behandlare vid Idun dagvårdsenhet. Under vintern har hon gått en uppdragsutbildning i klinisk sexologi vid Ersta Sköndal Högskola och som en del av detta har hon nu skrivit en uppsats om sexualitet och ätstörningar där hon intervjuat tre kvinnliga patienter vid SCÄ om deras tankar och känslor kring kropp, sjukdom och sexualitet.

Hej Eleonor! Berätta mer om den utbildning du gått! Vad gjorde att du valde att fördjupa dig inom sexologi?
 -Jag har läst Metodkurs i sexologi, en uppdragsutbildning som ges av Ersta Sköndal Högskola i samarbete med RFSU. Den riktar sig till yrkesverksamma inom vård och behandling och ger en fördjupning i ämnet utifrån flera aspekter och yrkesområden. Sexologi är ett centralt område för de allra flesta människor. Vi har alla en relation till vår sexualitet och den säger mycket om vår identitet. Jag har saknat det sexologiska perspektivet under de tio år som jag har arbetat med ätstörningar och har förstått att det inom vården i stort finns en okunskap i ämnet och en överdriven försiktighet i att ställa frågor runt sexualitet. Samtidigt som vi översköljs av samtal om sex och bilder med sexuella anspelningar i medierna så verkar det ha blivit tabu att som professionell ta upp frågor som rör intimitet, kön och sexualitet. För oss inom ätstörningsvården tänker jag att det är viktigt att visa för våra patienter att det är okej att prata om sexualitet för att öka deras hälsa och välbefinnande. De har alla ett komplicerat förhållande till sina kroppar och behov och detta får naturligtvis konsekvenser för sexualiteten, på olika sätt för olika individer. Under min utbildning skrev jag en mindre uppsats där jag intervjuade tre patienter om detta.

”Jag har saknat det sexologiska perspektivet under de tio år som jag har arbetat med ätstörningar och har förstått att det inom vården i stort finns en okunskap i ämnet och en överdriven försiktighet i att ställa frågor runt sexualitet.”

I din uppsats konstaterar du att det under 1900-talet skett ett fokusskifte i hur man ser på sexualitet i relation till ätstörningar – kan du berätta lite mer om detta?
 -När anorexia nervosa blev en diagnos i slutet av 1800-talet rådde viktorianska ideal där allt som hade med sex och andra kroppsliga njutningar att göra ansågs skamligt och fult. Psykoanalysen tolkade anorexi hos unga kvinnor som att de var rädda för sin egen sexuella lust och därför inte vågade växa upp till könsmogna kvinnor. Det var först på 1970-talet som de här teorierna ifrågasattes av den amerikanska psykoanalytikern Hilde Bruch. Hon gillade inte att man hos patienterna planterade idén att de var rädda för sex och graviditet utan började avråda från att alltför snabbt föra in sexuella teman i terapin med patienter med anorexia nervosa. Från 1980-talet och framåt har fokus för forskningen varit att försöka förstå på vilka sätt en ätstörning kan påverka sexualiteten, där man är mer försiktig med att uttala sig om orsak och verkan. Istället för att basera teorierna på fallbeskrivningar började man tillfråga patienterna själva om deras subjektiva upplevelser. Det verkar dock som att frågor om ätstörningar och sexualitet framförallt har ställts av forskare och inte i den kliniska situationen med terapeut och patient, då det varit tämligen tyst om sexualiteten i ätstörningsvården de sista 40 åren.

Du återkommer i uppsatsen till skam i olika former som en central del av ätstörningsproblematiken. Vad kan det röra sig om för skamkänslor?
 -Känslan av skam har hos många föregått utvecklandet av en ätstörning. Mobbning, sexuella övergrepp, upplevelsen av att ha känt sig oälskad eller missförstådd är exempel på sådant som kan få en människa att skämmas över sig själv. För en del blir ätstörningen då ett sätt att skapa sig en känsla av stolthet och kontroll genom att åstadkomma en mager kropp. Den norska psykiatern Finn Skårderud menar att ätstörningen sedan i sig genererar särskilda skam-(eller stolthets-)känslor. På liknande sätt som en person med ätstörning skäms över behovet att äta, förekommer skam kopplad till andra kroppsliga behov så som sexuell lust. Skårderud menar att det kroppsliga missnöjet innebär en skam som inte bara omfattar vikten. Hos kvinnorna jag intervjuade var det tydligt att skam även över kroppens funktioner, såsom att bli våt vid sexuell upphetsning, att svettas eller att ta för mycket plats, var sådant som påverkade sexualiteten negativt. Rädslan och skammen inför att misslyckas i den sexuella situationen var också vanlig, liksom svårigheter att lyssna till sin kropps gränser och signaler. Skam är också en känsla som smittar, vilket kan vara en förklaring till att vi som behandlare tystnar när vi berör teman som intimitet och sexualitet.

Du tar också upp vikten av att som behandlare anpassa samtal om sexualitet utifrån var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig. Förklara!
 -Ja, utifrån det som framkom i min uppsats har jag reflekterat över att känslan av skam och stolthet verkar variera över tid. I början av ett anorexiinsjuknande tycks det t ex som att känslan av stolthet över den magra kroppen kan generera ökad sexlust. Längre fram, då menstruationen för kvinnan försvinner, minskar lusten och samlag kan göra ont. I den fasen kan det vara på sin plats med psykoedukation om att lusten kommer tillbaka då kroppen inte längre är i svält, vilket har såväl hormonella som psykologiska förklaringar. Då patienten väl börjar ta bättre hand om behov av mat och vila och minskar sin undervikt kan det hända att skamkänslorna över kroppen ökar. En del har mycket svårt att vidröra sina egna kroppar, i såväl icke-sexuellt som sexuellt syfte. Att stötta de patienter som önskar till en större kroppslig omsorg kan här vara viktigt. Sedan har vi den patientgrupp som har svårt med känsloreglering, ofta kopplat till kompensatoriskt beteende av att kräkas. Där verkar det finnas ett samband med självdestruktiv sexualitet, vilket vi som behandlare behöver vara lyhörda för som ett möjligt problemområde. I grund och botten tror jag dock att det är viktigt att inte ha för många förutfattade meningar om hur det är för våra patienter, utan att ställa varsamma, förutsättningslösa frågor. Det är olika för alla.

Hur kommer du integrera det du lärt dig under utbildningen i ditt kliniska arbete framöver?
 -Framförallt kommer jag att ställa fler frågor runt sexualitet och könsidentitet till mina patienter och deras partners, och hoppas även sprida kunskapen vidare till kollegor om hur viktigt detta är. Att man inte behöver vara expert i sexologi för att ge tillåtelse att tala om sex, vilket verkar vara en vanlig missuppfattning. Då vi på SCÄ framöver kommer att utveckla arbetet med parsamtal så är det också viktigt att ha det sexologiska perspektivet med. Cynthia Buliks parterapeutiska program UCAN har till exempel ett eget avsnitt just för dessa frågeställningar. Jag har enbart fått positiv respons av patienter som hört om min utbildning, vilket jag tolkar som att det här ligger i tiden. I min uppsats talade kvinnorna om behovet av att reducera skam och att få såväl tillåta sig att ta plats med sin egen lust och njutning som att få dra gränser i den sexuella situationen. Så… Let’s talk about sex…

Här hittar ni Eleonors uppsats!

Taggad , ,

Studie med fokus på schematerapi

Karolin

Karolin Lindberg

Karolin Lindberg är psykolog, psykoterapeut och sedan årsskiftet också gruppledare på Forsknings- och utvecklingsenheten. Vi har ställt några frågor till Karolin om den studie med fokus på schematerpi som hon nyligen genomfört vid Idun dagvårdsenhet.

Hej Karolin! Till att börja med, kan du kort beskriva vad schematerapi är?
 -Schematerapi är en evidensbaserad och integrativ terapiform som är utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Jeffrey Young. Young arbetade tillsammans med Aaron Beck i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Becks ursprungsmodell och är anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där sedvanlig KBT inte visat sig vara effektiv. Till skillnad från traditionell KBT har man inom schematerapi bland annat ett större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen. Centrala begrepp och utgångspunkter i behandlingen är:

  • Emotionella kärnbehov (trygg anknytning, egen identitet, empatiska och realistiska gränser och en balans mellan plikt och nöje). Dessa behov är medfödda och vi behöver alla få dem tillgodosedda, ingen har haft det helt optimalt men vi har fått mer eller mindre. Ju mer frustrerade behov desto större risk för att utveckla maladaptiva scheman.
  • Maladaptiva scheman består av tankar, känslor, minnen och kroppsliga sensationer (EJ beteenden). Dessa kan liknas vid emotionella sår som individen fått genom att de emotionella kärnbehoven inte varit optimalt tillgodosedda. I schematerapi ligger fokus främst på maladaptiva scheman men på senare tid har man inom schematerapi även börjat intressera sig för adaptiva scheman.
  • Copingstrategier (beteenden) är individens sätt att hantera den emotionella smärtan som är kopplad till maladaptiva scheman. Copingen kan vara undvikande (flight), överkompenserande (fight) eller kapitulerande (freeze).
  • Ytterligare ett centralt begrepp är modes och detta kan närmast liknas vid ”delsjälv”. Modes delas in i fyra huvudgrupper: copingmodes, barnmodes, dysfunktionella föräldramodes och sund vuxen.

Schematerapi syftar till att läka de emotionella ”såren”, hitta mer funktionella copingstrategier som ser till att individen får sina behov tillgodosedda och arbeta med dysfunktionella förhållningssätt. I detta arbete används kognitiva, beteendeinriktade och emotiva tekniker.
För den som vill läsa mer om schematerapi rekommenderas cbti.se alternativt isstonline.com.

Hur kan man använda sig av schematerapeutiska inslag i vård av ätstörningssjukdom?
 -Vid komplex problematik och samsjuklighet där sedvanlig KBT inte är en framkomlig väg kan schematerapi vara en möjlig terapiform. Det finns i dagsläget dock ingen större studie där man systematiskt har tittat på effekter av schematerapi vid ätstörning.

”Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman.”

Så vilken forskning finns om schematerapi och ätstörningar?
 -Det finns en del grundforskning om scheman och modes kopplat till ätstörning. Man har även utvecklat olika teoretiska modeller av schematerapi och ätstörning. Det finns även någon enstaka pilotstudie där man mätt effekter av schematerapeutisk gruppbehandling vid ätstörning. Men det behövs mer forskning på området.

Du har nyligen gjort en studie med fokus på schematerapi vid Idun dagvårdsenhet, berätta mer!
 -Den studie som jag genomfört på Idun under de senaste månaderna har syftat till att utvärdera en egenkonstruerad återkopplingsmodell som är baserad på ett schematerapeutiskt formulär som mäter modes. Åtta patienter har fått fylla i formuläret och de har sedan fått återkoppling på sin skattning utifrån en visuell modell och en strukturerad manual i åtta steg. Patienternas behandlare har varit med under återkopplingen. De har sedan i en fokusgrupp fått dela med sig av sina tankar kring modellen och återkopplingen utifrån ett behandlarperspektiv. Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman. I studien har även framkommit att modellen är mycket potent och kan sätta igång starka känslomässiga reaktioner hos patienten. Återkopplingen bör därför delas upp i flera olika delar. Det är även viktigt att behandlaren är insatt i schematerapi och att patienten följs upp efter återkopplingen. Vidare framkom att behandlarna efterlyser mer ”konkreta” arbetsmetoder och riktlinjer för att kunna arbeta vidare med modellen.

Vad kommer du inrikta dig på framöver i din forskning?
 -I min kommande forskning kommer jag att fortsätta med studier som har ett interpersonellt fokus men dessa kommer inte att ha uttalad schematerapeutisk inriktning. Mer om detta i ett kommande blogginlägg!

Taggad , , , , , , , , , ,