Etikettarkiv: Ida Nilsson

Ida Nilsson berättar om den pågående mitokondriestudien

Ida Nilsson

Ida Nilsson

Vi skrev tidigare på bloggen om det spännande forskningsprojektet som undersöker om nedsatt mitokondriell funktion är en riskfaktor för utvecklande av anorexia nervosa. Projektet leds av Ida Nilsson som är senior postdoc vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Studien sker även i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar och flera andra.

Vi mejlade Ida för att få veta var projektet befinner sig just nu och när hon tror studien kan publiceras:

Hej Ida, berätta först vem du är och vad gör!
 -Jag är senior postdoc i Martin Schallings forskargrupp, och leder där en mindre grupp som studerar ätstörningar, mer specifikt neurobiologiska mekanismer relaterade till anorexi. Jag är 34 år, kommer ursprungligen från Skåne men är numera Södermalmsbo med sambo och bonusson. Utöver forskningen har jag ett stort musikintresse, lyssnar just nu mest på bandet Beach House. Jag gillar även Noah Baumbachs filmer, Nhorms mode och Birgitta Stenbergs böcker.

Berätta om projektet, vilka är involverade?
-”Mitokondrieprojektet” bygger på resultat från studier av den anorektiska musen, anx/anx. I dessa studier visade vi att anorexin hos de här mössen är relaterat till nedreglering av en gen som leder till minskad kapacitet av komplex I i andningskedjan, vilket leder till cellulär energi/ATP-brist och oxidativ stress. Detta verkar vara extra skadligt för de nervceller i hypotalamus som styr hunger och mättnad, p.g.a att dessa uttrycker en specifik jonkanal, och resulterar i hypotalamisk inflammation och degeneration. I ”mitokondrieprojektet” arbetar vi utifrån hypotesen att en subklinisk mitokondriedysfunktion är en riskfaktor för utvecklandet av anorexia nervosa, och att en mekanism liknande den vi ser i mössen triggas igång när detta kombineras med bantning/svält.
Studien sker i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar (Yvonne von Hausswolff Juhlin, Claes Norring, Christina Holmén, Linn Wursé och Karolin Lindberg på SCÄ FoU). Patienter med Anorexia Nervosa donerar blod och mtiokondriefunktionen analyseras i lymfocyterna (samarbete med Kerstin Brismars grupp, KI och Pablo Garcia Roves Uni. of Barcelona). Vi kommer även inkludera riktade genetiska analyser uttnyttjande GWAS data (samarbete med Cynthia Bulik, KI) och MR spektroskopi data (samarbete m bl.a Vincent Prévot, Inserm U837, Lille, FR, labbet där jag gjorde min första Postdoc).

Hur långt har ni kommit i studien?
-I dagsläget pågår insamlingen av blodprover, och en första pilot av mitokondriefunktion körs i Barcelona under hösten. MR spektroskopi-data är redan insamlat och analyseras just nu. Den genetiska analysen kommer förhoppningsvis göras under vintern.

Går det att presentera några resultat än?
-Tyvärr kan jag inte presentera några resultat i dagsläget. Jag återkommer!

När förväntas studien vara klar?
-Min förhoppning är att studien kan publiceras under 2016.

Hur kom det sig att du började intressera dig för neurobiologi och ätstörningar?
-Mitt intresse för ätstörningar väcktes när min storasyster, och därmed hela vår familj, drabbades av anorexia nervosa under mitten av 90-talet. Frustrationen över hennes sjukdom, bristen på bra behandling, och skulden som jag tror att vi i familjen upplevde, väckte en vilja att arbeta med dessa sjukdomar på något sätt. Några år senare började jag därför studera till nutritionist. I sluttampen av dessa studier valde jag att läsa neurovetenskap här på KI, träffade Sergei Fetissov (numera ätstörningsforskare i Rouen, Frankrike) på kursen och skrev sen mitt ex-jobb med honom och Tomas Hökfelt (KI) gällande födointagsreglerande nervceller i hypotalamus. Kom genom dem i kontakt med Martin Schalling, Jeanette Johansen och anoreximusen, och kände att jag ”hade hittat hem”.

Vad blir nu nästa steg?
-Nästa steg blir att försöka påvisa om detta har någon effekt på aktiviteten och statusen av de hypotalamiska nervcellerna involverade i födointag hos patienter med anorexia nervosa, en studie som faktiskt redan är igång och är ytterligare ett samarbete med mitt forna postdoc lab i Lille, Fankrike.

Märkt , , , , , , , ,

Är nedsatt mitokondriell funktion en riskfaktor för utvecklande av anorektiskt beteende?

 

Mitokondrie

Mitokondrierna är cellens energifabrik, och ser till att alla cellens processer har tillgång till energi i form av ATP, cellens motsvarighet till kalori. Då mitokondri-erna ej fungerar optimalt bildas således lägre, ibland t.o.m. otillräckliga mängder av ATP och cellen kan därmed inte utföra sina processer på ett bra sätt. Dessu-tom bildas det vid nedsatt mitokondriefunktion syreradikaler som kan skada cellen. Låga nivåer ATP och närvaro av höga nivåer skadliga syreradikaler resulterar i att cellens processer saktas eller stängs ned. För en nervcell innebär det att den inte skickar ut signalsubstanser i tillräckliga nivåer. Om denna nervcell finns i den del av hypotalamus där aptitcentrum finns, kommer vi inte att känna hunger i samma utsträckning som normalt. Dessa nervceller är oturligt nog extra känsliga för båda dessa faktorer, lågt ATP och höga nivåer av syreradikaler.

Med utgångspunkt för hur stark hungerkänslan är för de flesta av oss är det svårt att förstå hur en svårt undernärd person med anorexi kan fortsätta självsvälta.
Vi tänker oss att en subklinisk nedsatt mitokondriell funktion kan vara en risk-faktor för utvecklande av anorektiskt beteende. Framför allt tror vi att detta kan vara en underliggande faktor vid Anorexia Nervosa utan hetsätning/kräkning och vid kronisk/långvarig Anorexia Nervosa. Vi tänker oss att den från början ofta viljemässiga bantningen i kombination med en nedsatt mitokondriell funktion resulterar i att de hungersignalerande nervcellerna blir mindre aktiva, d.v.s. inte signalerar hunger lika starkt, och därmed underlättar den fortsatta självsvälten. Vi vill understryka att vi inte tror att mitokondriella problem ligger till grund för varför en individ börjar banta/svälta, utan att det handlar om vilka som fortsätter självsvälta och utvecklar (långvarig) Anorexia Nervosa.

För att studera detta vill vi ta blodprov från patienter med anorexi. Från detta blod separerar vi ut lymfocyter som sedan analyseras för mitokondriell funktion. Metoden har tidigare använts för att studera mitokondriella problem vid autismspektrumdiagnoser, t.ex. Aspergers syndrom.

Ida Nilsson forskar kring neurobiologin vid anorexi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Tillsammans med Yvonne von Hausswolff-Juhlin är hon även delaktig i ett forskningsprojekt på SCÄ FoU:  ”Mitokondrieprojektet – Betydelsen av mitokondriell dysfunktion för uppkomst av Anorexia Nervosa”.

Märkt , , , ,