Etikettarkiv: Fredagsläsning

Fredagsläsning: “Deep brain stimulation for appetite disorders: a review”

Hjärna Malmö M

Foto: Johanna Rylander/Malmö Museer

Så kallad deep brain stimulation (DBS) är en neurokirurgisk teknik som de senaste decennierna har blivit väletablerad i behandlingen av exempelvis Parkinsons sjukdom och essentiell tremor. Vid DBS opereras elektroder in i specifika områden i hjärnan, som sedan kan stimuleras med hjälp av en extern pulsgenerator. DBS har visat sig vara en effektiv behandling med få bieffekter. Metoden möjliggör en hög nivå av individuell finjustering och är dessutom helt reversibel – vid eventuella besvär tas elektroderna helt enkelt bort. Av dessa anledningar har man också velat prova DBS i behandlingen olika psykiatriska tillstånd, så som depression och tvångssyndrom.

Veckans fredagsartikel är en översikt över vad som är känt om DBS vid överviktsproblematik och vid anorexia nervosa. Delvis bygger detta på att man har sett positiva effekter även på ätandet då man har använt DBS mot depression och tvång hos personer som också haft en samtidig pågående ätstörningssjukdom. Det finns som sagt redan en hel del erfarenhet av att använda DBS vid svåra tvångssyndrom. Eftersom anorexia nervosa vanligtvis innefattar en tydligt tvångsmässig komponent har man i riktad DBS-behandling av anorexisjukdom huvudsakligen valt att stimulera samma områden i hjärnan som vid behandling av regelrätta tvångssyndrom. Den tillgängliga forskningslitteraturen omfattar hittills tämligen få studier med ett litet antal patienter, men man har genomgående påvisat förbättrade ätbeteenden med ökat kroppsvikt och minskat behov av slutenvård. Mer forskning krävs naturligtvis innan DBS kan användas i någon större omfattning för behandling av anorexia nervosa. Med hänsyn till att det trots allt rör sig om en invasiv metod är det också svårt att se att DBS skulle kunna bli aktuellt annat än som ett alternativ för de svårast sjuka patienterna när andra behandlingar inte varit framgångsrika. Trots dessa begränsningar är det onekligen ett intressant forskningsfält som också potentiellt kan lära oss mycket om neurala mekanismer bakom ätstörningssjukdom.

Här kan ni läsa artikeln >

Här finns också en intressant populärvetenskaplig artikel om forskningsinsatser om DBS för behandling av depression, vilket också ger en inblick i problematiska aspekter av kliniska prövningar >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

 

Taggad

Fredagsläsning: “Recovery of cortical volume and thickness after remission from acute anorexia nervosa”

Hjärna

Den här veckan handlar fredagsartikeln om volymförändringar i hjärnbarken till följd av undernäring vid anorexia nervosa. En lång rad tidigare studier har påvisat att anorexisjukdom leder till en allmänt minskad volym av den så kallade grå substans som utgör hjärnbarken, även om det verkar som att olika delar av hjärnan påverkas i olika grad och att det kan finnas skillnader mellan ungdomar och vuxna. Vissa studier har dock tvärtom påvisat en ökad storlek av vissa specifika delar av hjärnan vid anorexia nervosa, till exempel den del som kallas insula och som bland annat medierar upplevelser av den egna kroppen. I veckans artikel har man studerat hjärnbarkens tjocklek hos 34 kvinnor med anorexia nervosa, 41 friska kontroller och 24 personer som tidigare haft en anorexisjukdom och sedan tillfrisknat. Studien påvisade att patienterna med pågående anorexia nervosa hade en lägre hjärnbarksvolym, vilket också avspeglades i att de hålrum i hjärnan där cerebrospinalvätskan flödar var större. Även hjärnbarkens tjocklek var reducerad i flera delar av hjärnan. Gruppen av tidigare patienter som sedan tillfrisknat från anorexisjukdom uppvisade dock inga skillnader i fråga om hjärnbarkens volym eller tjocklek jämfört med de friska kontrollpersonerna. Detta pekar på att det rör sig om reversibla förändringar och att hjärnbarken kan återhämta sig vid tillfrisknande från den bakomliggande ätstörningssjukdomen.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: Severe and Enduring Anorexia Nervosa? Illness Severity and Duration Are Unrelated to Outcomes From Cognitive Behaviour Therapy

SEED

Svårighetsgrad eller sjukdomsduration vid anorexia nervosa påverkar inte följsamhet eller utfall vid behandling med enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Det konstateras i en studie som gjordes med 134 personer med anorexia nervosa, som behandlades inom öppenvård med CBT-E anpassad för personer med undervikt.

I studien undersöktes om svårighetsgrad eller varaktighet av anorexia nervosa predicerade huruvida patienterna slutförde behandlingen, förändringar av ätstörningssymtom, förändringar i livskvalitet eller förändring av BMI i början av behandling och efter hela behandlingen. Resultatet visar att sjukdomens svårighetsgrad eller varaktighet hos deltagarna inte predicerade förändringar i ätstörningssymtom, livskvalitet eller BMI.

Författarna betonar att fynden kan ge hopp till patienter som har kämpat länge med svår anorexia nervosa, eftersom det nu visar sig att de har lika stora chanser att uppnå bra behandlingsresultat vid CBT-E, som andra patienter med anorexia nervosa. I studien visade det sig t ex att patienter med lägre BMI hade den största viktåterhämtningen under behandlingen. I artikeln diskuteras också benämningen SE-AN, som förekommer vid långvarig och svår anorexia nervosa (på engelska severe and enduring anorexia nervosa, SE-AN). Författarna menar att resultatet från studien pekar på att det inte är kliniskt relevant att klassificera patienter som SE-AN i samband med CBT-E. De uppmanar därför kliniker att rekommendera CBT-E till patienter med anorexia nervosa oavsett hur länge de har varit sjuka eller hur svår sjukdom de har.

Här kan ni läsa artikeln >

 

Taggad

Fredagsläsning: “Predictors of outcome among young adult patients with anorexia nervosa in a randomised controlled trial”

Anorexia KBT

Veckans fredagsartikel är skriven av våra forskarkolleger Erika Nyman‐Carlsson, Andreas Birgegård, Ingemar Engström, Sanna Aila Gustafsson och Lauri Nevonen och publicerades i European Eating Disorders Review i augusti. I studien följde man kvinnor i åldrarna 17 till 25 år med anorexia nervosa som behandlades enligt antingen KBT eller familjebaserad behandling, med fokus på sådana faktorer som kunde förutsäga ett bra eller dåligt behandlingsutfall. I korthet fann man att patienter som hade större svårigheter med att identifiera och hantera egna känslotillstånd uppvisade sämre behandlingsresultat i fråga om viktåterhämtning i båda grupperna. För dem som fick familjebaserad behandling var dessutom bulimiska symptom, så som hetsätning och kompensatoriska beteenden, något som predicerade ett sämre behandlingsutfall. Artikelförfattarna pekar på att man således kan behöva fokusera mer specifikt på dessa typer av svårigheter i behandlingen av personer med anorexia nervosa.

Här kan ni läsa artikeln >

Taggad

Fredagsläsning: Psychopharmacological advances in eating disorders

Colored pills, tablets and capsules

Hubertus Himmerich och Janet Treasure har gjort en mycket läsvärd expertgenomgång av psykofarmakologiska framsteg i ätstörningsbehandling. I ett föredömligt kortfattat format sätts utvecklingen in i sitt historiska sammanhang och resultat från farmakologiska, genetiska och hjärnavbildningsstudier sammanförs till hypoteser om hur tänkbara nya farmaka för ätstörningar verkar på hjärnnivå och perifert i kroppen. Fluoxetin som godkändes för behandling av Bulimia nervosa redan 1987 i USA är fortfarande enda godkända läkemedel för ätstörningar i Sverige. I USA godkändes 2015 Lisdexamfetamin för behandling av hetsätningsstörning. Utvecklingen hittills har alltså varit allt annat än explosiv. Artikelförfattarna pekar ut ett antal tänkbara farmaka som kan vara användbara utifrån resultat av gjorda studier, kända neurobiologiska kopplingar eller samsjuklighet. Anmärkningsvärt nog nämns inte centralstimulantia som enskild behandlingsmöjlighet vid Bulimia Nervosa sannolikt p.g.a. att det fortfarande inte finns någon ny kontrollerad studie sedan Ong påvisade att metylamfetamin minskar bulimisymtom 1983. Däremot granskas i en pågående studie kombinationsbehandling med epilepsimedicinen Topiramat och stimulantiat Fentermin; en kombination som sedan 2012 är godkänd för viktreducering i USA.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad

Ny artikel från forskargruppen: “Symptoms of disordered eating among adult international adoptees: A population‐based cohort study”

Dalibor Mareček: “Porträtt”

Veckans fredagsläsning kommer från forskargruppen och handlar om ätstörningar bland adopterade:

Det är sedan tidigare känt att internationellt adopterade på gruppnivå oftare drabbas av psykisk ohälsa. Bara ett fåtal studier har dock specifikt undersökt ätstörningssjukdom eller -symptom hos denna grupp och resultaten har varierat, delvis till följd av metodologiska problem.

Förra veckan publicerades en första studie som tittar närmare på förekomst av just ätstörningssymptom hos internationellt adopterade som vuxna. Studien är ett samarbete mellan Stockholms centrum för ätstörningar och våra kolleger vid landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Genom att använda data från CES:s stora folkhälsoenkät ”Hälsa Stockholm” för åren 2010 och 2014, med sammanlagt omkring 60 000 respondenter, har vi kunnat kartlägga nivåerna av självskattade symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning hos gruppen internationellt adopterade i jämförelse med befolkningen i övrigt.

Studien visar att internationellt adopterade kvinnor uppvisar signifikant högre nivåer av kompensatoriska kräkningar, kontrollförlust över ätandet och upptagenhet vid mat i jämförelse med kvinnor i samma ålder i övrigt. Internationellt adopterade kvinnor är dessutom oftare underviktiga och skattar högre i fråga om önskan att ha en smal kroppsform. För internationellt adopterade män var den enda skillnaden att de uppvisade större tendenser till kontrollförlust i ätandet jämfört med män i samma ålder i övrigt. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna i fråga om medel-BMI, kognitiv restriktivitet eller så kallat känslomässigt ätande. Det rör sig i absoluta tal om små skillnader, men på befolkningsnivå och i ett kliniskt sammanhang kan skillnader av liten magnitud trots allt ha en väsentlig betydelse.

Man ska också komma ihåg att den aktuella studien berör just subjektiva symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning. Det går inte att dra några slutsatser om förekomsten av regelrätt ätstörningssjukdom i de olika grupperna. Ett nästa steg för att förstå mer om ätstörningar hos internationellt adopterade är att undersöka eventuella skillnader i förekomsten av faktiska ätstörningsdiagnoser, genom att använda sig av bredare och mer ändamålsenliga registeruppgifter än vad man gjort i tidigare studier.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: ”Depression and Cardiovascular Diseases”

HJÄRTA

Idag sitter jag i betygsnämnden för en avhandling med titeln ”Depression and Cardiovascular Diseases” som läggs fram av Aysha Almas. Även om Ayshas avhandling inte handlar direkt om ätstörningar vill jag ändå lyfta den som veckans fredagsläsning.

Tidigare studier har visat på ett samband mellan depression och hjärt-kärlsjukdomar. I den här avhandlingen studeras vilka effekter och risker olika nivåer av depression har för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Avhandlingen bygger på en longitudinell studie kring psykisk hälsa, arbete och relationer där 10 443 kvinnor och män över 20 år har deltagit.

I studien upptäcktes att djupare depression ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar även om sambandet inte är linjärt. Störst risk hade personer som led av en moderat depression där risken för både hjärtinfarkt och stroke var större.

Det är alltid kul att få fördjupa sig i ett nytt ämne som man kan kanske inte dagligen arbetar med!

Här kan ni läsa hela avhandlingen >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Fredagsläsning: “When illness severity and research dollars do not align: are we overlooking eating disorders?”

Joakim von Anka

Den här veckans fredagsläsning är ett debattinlägg i tidskriften World Psychiatry som tar upp frågan om skillnader i forskningsanslag mellan olika fält inom psykiatrisk forskning. Artikel författarna pekar på den relativa allvarlighetsgraden vid ätstörningssjukdom: t ex räknas anorexia nervosa vanligen som den psykiatriska diagnos som medför högst risk för ökad dödlighet och i forskning om funktionsnivå uppvisar ätstörningssjukdom lika stor påverkan som schizofreni eller autismspektrumproblematik. Man konstaterar samtidigt att ätstörningsforskningen är kraftigt eftersatt i fråga om forskningsanslag. År 2015 motsvarade offentliga anslag till ätstörningsforskning i USA endast 0,73 dollar per sjuk individ – att jämföra med 58,65 dollar per sjuk individ för forskning om autism och 86,97 per dollar per sjuk individ för forskning om schizofreni. Det här är som sagt amerikanska siffror och det vore verkligen intressant att också se motsvarande statistik för forskningsanslag i Sverige och Europa.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: Associations between ADHD and eating disorders in relation to comorbid psychiatric disorders in a nationally representative sample.

STEN.jpg

ADHD och ätstörningar delar samsjuklighet med depression, ångest, PTSD och missbruk. Den association som påvisats mellan ADHD/ ADHD-symtom och ätstörningar skulle tänkbart kunna förklaras av denna gemensamma samsjuklighet istället för andra gemensamma bakomliggande faktorer.

Hannah Ziobrowski och medarbetare har försökt bringa klarhet i detta genom att studera psykopatologin i ett representativt nationellt urval i USA. ADHD befanns vara starkt och signifikant associerat med Bulimia Nervosa, Hetsätningsstörning och ospecificerad ätstörning. Associationen försvagades när man kontrollerade för psykiatrisk samsjuklighet och var då fortsatt signifikant enbart mellan ADHD och Bulimia Nervosa. Resultatet talar för att den gemensamma samsjukligheten delvis kan förklara associationen mellan ADHD och ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: “Rigor and reproducibility in genetic research on eating disorders”

Godis

Godis-DNA

Att det inte sällan finns en ärftlig komponent i ätstörningar är välkänt. Våra kolleger Topher Hübel, Virpi Leppä och Cindy Bulik vid Karolinska Institutet har tillsammans med Gerome Breen vid King’s College i London nyligen skrivit en översiktsartikel om ätstörningar och genetik. Artikeln är en bra grundläggande genomgång i vilka metoder som används inom genetikforskning överlag och vilka forskningsuppslag på området som är mest lovande inför framtiden då det gäller ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,