Etikettarkiv: Fredagsläsning

Fredagsläsning: “When illness severity and research dollars do not align: are we overlooking eating disorders?”

Joakim von Anka

Den här veckans fredagsläsning är ett debattinlägg i tidskriften World Psychiatry som tar upp frågan om skillnader i forskningsanslag mellan olika fält inom psykiatrisk forskning. Artikel författarna pekar på den relativa allvarlighetsgraden vid ätstörningssjukdom: t ex räknas anorexia nervosa vanligen som den psykiatriska diagnos som medför högst risk för ökad dödlighet och i forskning om funktionsnivå uppvisar ätstörningssjukdom lika stor påverkan som schizofreni eller autismspektrumproblematik. Man konstaterar samtidigt att ätstörningsforskningen är kraftigt eftersatt i fråga om forskningsanslag. År 2015 motsvarade offentliga anslag till ätstörningsforskning i USA endast 0,73 dollar per sjuk individ – att jämföra med 58,65 dollar per sjuk individ för forskning om autism och 86,97 per dollar per sjuk individ för forskning om schizofreni. Det här är som sagt amerikanska siffror och det vore verkligen intressant att också se motsvarande statistik för forskningsanslag i Sverige och Europa.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: Associations between ADHD and eating disorders in relation to comorbid psychiatric disorders in a nationally representative sample.

STEN.jpg

ADHD och ätstörningar delar samsjuklighet med depression, ångest, PTSD och missbruk. Den association som påvisats mellan ADHD/ ADHD-symtom och ätstörningar skulle tänkbart kunna förklaras av denna gemensamma samsjuklighet istället för andra gemensamma bakomliggande faktorer.

Hannah Ziobrowski och medarbetare har försökt bringa klarhet i detta genom att studera psykopatologin i ett representativt nationellt urval i USA. ADHD befanns vara starkt och signifikant associerat med Bulimia Nervosa, Hetsätningsstörning och ospecificerad ätstörning. Associationen försvagades när man kontrollerade för psykiatrisk samsjuklighet och var då fortsatt signifikant enbart mellan ADHD och Bulimia Nervosa. Resultatet talar för att den gemensamma samsjukligheten delvis kan förklara associationen mellan ADHD och ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: “Rigor and reproducibility in genetic research on eating disorders”

Godis

Godis-DNA

Att det inte sällan finns en ärftlig komponent i ätstörningar är välkänt. Våra kolleger Topher Hübel, Virpi Leppä och Cindy Bulik vid Karolinska Institutet har tillsammans med Gerome Breen vid King’s College i London nyligen skrivit en översiktsartikel om ätstörningar och genetik. Artikeln är en bra grundläggande genomgång i vilka metoder som används inom genetikforskning överlag och vilka forskningsuppslag på området som är mest lovande inför framtiden då det gäller ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Remote delivery of psychological interventions: Impact and acceptability of preventive strategies to improve risk factors associated with coronary heart disease

Emma och Thomas

Emma Wallin och Thomas Parling

Idag försvarade Emma Wallin sin avhandling med titel Remote delivery of psychological interventions vid Uppsala Universitet. En av Emmas bihandledare var vår egen Thomas Parling.

Emma gjorde ett strålande jobb och visade prov på sin skicklighet både som kliniker och forskare under disputationen. Hon tydliggjorde potentialen med internetbaserade psykologiska behandlingar i form av att man bättre kan nå ut till de som behöver hjälp speciellt när det rör sig om svårigheter som man upplever att det är jobbigt att prata om.

Emma lyfte också på ett nyanserat sätt de utmaningar som deltagarna i hennes studier uppvisade i form av till exempel bristande följsamhet till behandlingen. Många påbörjade behandlingen men få valde att genomföra alla steg som ingick i behandlingen.

Vid opponeringen diskuterades alla fyra studier som ingick i avhandlingen. En av de stora utmaningarna för internetbaserad terapi är att nå ut till befolkningen då inte alla har datorvana samt de attityder som finns kring att ta emot internetbaserad terapi

Här kan ni ta del av Emmas avhandling >

Taggad , ,

Fredagsläsning: Negative effects in psychotherapy: commentary and recommendations for future research and clinical practice

neg affects

Många personer blir hjälpta av psykoterapi men det finns även de som inte blir hjälpta och de som till och med blir sämre. När det gäller negativa effekter i samband med psykoterapi, såsom försämring, oförändrat tillstånd och andra ogynnsamma eller oönskade händelser är kunskapsluckorna idag stora. I en artikel av Alexander Rozental m fl, som publicerades i juli i år, presenteras det aktuella kunskapsläget om negativa effekter i psykoterapi och framtida utmaningar när det gäller att undersöka och rapportera dem. Författarna ger även rekommendationer för såväl forskning som för klinisk verksamhet.

En grupp forskare inom området psykoterapi bjöds in till deltagande i en anonym enkätundersökning. Enkäten administrerades online och forskarna förmedlade sina perspektiv på negativa effekter i psykoterapi utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

I studien konstateras att kliniker och forskare idag är mer medvetna om att vissa patienter försämras i samband med behandling och idag finns kunskap om tillförlitliga metoder för att övervaka detta. Bland hinder som forskarna beskriver så påpekar de att dessa metoder alltför sällan används. Detta trots att studier har visat att övervakning mellan sessioner och verktyg för att hantera försämring kan förhindra en negativ behandlingsutveckling och minimera skador i psykoterapi. Dessutom saknas information om negativa effekter i utbildning för kliniker och denna kunskap bör enligt forskarna integreras i deras utbildning.

Forskarna belyser att det saknas en tydlig och enhetlig terminologi för negativa effekter och det råder delade meningar om definitionen. Med en enhetlig och tydlig terminologi och konsensus om definitioner möjliggörs ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka negativa effekter av psykoterapi, som att bedöma samma typ av incidenter.
En ökad medvetenhet bland redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter om hur negativa effekter skattas och rapporteras efterlyses också. Forskarna föreslår att redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter kan kräva rapportering av negativa effekter vid publicering. Även patienter bör vara medvetna om både fördelar och riskerna med psykoterapi. Då kan de fatta ett väl avvägt beslut om sin behandling.

Försämring kan vara svårt att urskilja enbart genom en klinisk bedömning, därför föreslår forskarna att förbättringar hos patienten kan skattas för att kunna se vilka patienter som förbättras och vilka som inte gör det. Genom att använda sig av intervjuer eller självrapporteringsformulär ges en ökad förståelse för vad som är relaterat till negativa effekter, men även hur patienter själva upplever dem.

För att kunna se om negativa effekter är övergående eller varaktiga så rekommenderas övervakning av dessa vid flera tillfällen. I behandling av ångest där exponering ingår, kan till exempel en tillfällig försämring inträffa innan man mår bättre. En tillfällig försämring kan anses vara en negativ effekt utifrån patientens perspektiv men inte utifrån en klinikers perspektiv. Därför skriver forskarna att man där det är möjligt bör ta hänsyn till negativa effekter utifrån flera perspektiv; patientens, klinikerns eller signifikanta andra.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand

Taggad

Fredagsläsning: Psychological, pharmacological, and combined treatments for binge eating disorder: a systematic review and meta-analysis

hamburgare

Vilka behandlingar fungerar vid hetsätningsstörning? En systematisk översikt och meta-analys av psykologiska, farmakologiska och kombination av dem visar att det finns flera behandlingar som minskar antalet hetsätningar eller hjälper personer sluta helt. För att kunna uttala sig tydligt om stödet för olika behandlingar använder man sig av a) beräkning av styrkan i behandlingseffekten och b) bedömning av kvaliteten på de studier som ingår. Sammantaget fann man att starkast stöd finns för kognitiv beteendeterapi (KBT) och för guidad KBT-självhjälp. För Interpersonell psykoterapi (IPT) fann man lika god effekt som för KBT efter avslutad behandling och vid 1 års uppföljning men dessa jämförande studier hade något sämre kvalitet. De studier som undersökte Lisdexamfetamin och SSRI preparat bedömdes ha lägre studiekvalitet men har en behandlingseffekt. Viktnedgångsprogram har viss effekt samtidigt som dessa studier sammantaget har lägre kvalitet. Författarna av studien betonar att det saknas viktig kunskap inom behandling av hetsätningsstörning: det finns i dagsläget inga studier som undersökt de långsiktiga effekterna av de farmakologiska behandlingarna och att vi generellt behöver veta mer om behandlingarnas effekt vad gäller livskvalitet.

Just nu pågår ett arbete på Stockholms centrum för ätstörningar med att utveckla en ny webbaserad KBT-behandling för just hetsätningsstörning. Behandlingen kommer förmedlas via 1177 Vårdguidens eTjänster och kommer testas och utvärderas på kliniken under hösten.

Här kan ni läsa artikeln >

Thomas Parling, leg. psykolog, PhD, forskarkoordinator vid SCÄ FoU

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad