Etikettarkiv: Fredagsläsning

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad

Fredagsläsning: “Body checking and body avoidance in eating disorders: Systematic review and meta‐analysis”

bodycheck

Veckans fredagsartikel är en systematisk översikt och metaanalys som har undersökt förekomst av kroppsgranskning och kroppsundvikande vid ätstörning. Författarna har tittat på om det fanns skillnader i dessa beteenden mellan personer med eller utan ätstörningar, och om skillnaderna varierade mellan olika ätstörningsdiagnoser. De ville även ta reda på om det fanns ett samband mellan kroppsgranskning, kroppsundvikande och ätstörningssymtom hos personer utan tidigare diagnostiserad ätstörning.

Här kan ni läsa artikeln och ta del av resultaten >

Taggad

Fredagsläsning: Validation of the Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64): a comparison of Swedish female outpatients with anorexia nervosa or bulimia nervosa and controls

Karolin forskning1

Dagens fredagsläsning tipsar vi om Karolin Lindbergs första artikel som blev publicerad i Nordic Journal of Psychiatry förra veckan. Karolin arbetar nu som kvalitetssamordnare på Praktikertjänst Psykiatri samtidigt som hon är forskarstuderande på Karolinska Institutet.

Grattis till din första publicerade artikel Karolin! Hur känns det?

-Det känns jätteroligt och lite overkligt. Det ligger mycket jobb och väntan bakom de där ynka sidorna som slutligen utgör en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det känns nu extra motiverande att arbeta vidare med min nästa delstudie.

Berätta om artikeln, vad handlar den om?

-Det här är den första studien som undersöker egenskaperna hos skattningsformuläret Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64) för svenska kvinnor som lider av antingen anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Vi har tittat på om formuläret fungerar som det ska i denna grupp och även jämfört patienterna med normala ålders- och könsmatchade kontroller. Detta formulär kommer även att ingå i två mina resterande tre delstudier så denna studie är ett viktigt steg för att vi ska kunna bygga vidare på min kommande avhandling.

Vad blir nästa steg i din forskning, vilka artiklar är på gång?

-För närvarande arbetar jag med delstudie 2 som kommer att fördjupa analysen kring vilka olika interpersonella stilar som karaktäriserar patienter med ätstörning. Det finns en del liknande studier på andra psykiatriska tillstånd och även på ätstörning med hetsätningsproblematik men ingen studie har än så länge undersökt detta hos underviktiga patienter. Det känns spännande att kunna bidra med mer kunskap om detta på sikt så håll utkik.

Jag håller även på med datainsamling till min kvalitativa delstudie där jag kommer att intervjua behandlare, som arbetar med behandling av anorexia nervosa, om interpersonella frågeställningar kan påverka behandlingsprocess och -utfall och i så fall på vilket sätt. Om någon behandlare är intresserad av att delta i denna studie är denna välkommen att kontakta mig för mer information på karolin.lindberg@ki.se.

Slutligen, hur har du firat det här?

-Som sig bör med bubbel och ett armband som jag spanat på länge. Jag tänker att det är viktigt med lite positiv förstärkning på vägen för att orka streta vidare mot målet!

Här hittar ni artikeln >

Taggad ,

Fredagsläsning: A systematic review of cost-effectiveness studies of prevention and treatment for eating disorders

Pengar

Forskare är överens om att prevention för att förhindra ätstörningar är både nödvändigt och önskvärt för att dels undvika lidande hos både patienter och anhöriga, men också för att minska kostnader för samhället. De finns flera olika typer av prevention som har visats sig vara effektivt mot ätstörning. Men är prevention också effektivt för att minska kostnaderna för samhället?

I den här systematiska review-artiklen har man tittat på studier som har undersökt kostnadseffektivitet i preventionsstudier. Dock kunde man inte finna bevis för att preventionsstudier var kostnadseffektiva, men det finns lovande resultat och flera studier har publicerats de senaste åren.

Författarna konstaterar också att det är svårt att mäta kostnader i studier eftersom en del är svåra att beräkna, till exempel långsiktiga samhällskostnader. Det behövs dock fler och större studier som sträcker sig över en längre tid för att få bra evidens.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Fredagsläsning: The risk of eating disorders comorbid with attention-deficit/hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analysis

På SCÄ har vi ju blivit mycket medvetna om att det är vanligt att våra patienter med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning också kan ha problem av ADHD-typ. Bruno Nazar som även tidigare sammanfattat kunskapsläget har gjort en ny systematisk genomgång och meta-analys som publicerades för drygt ett år sedan. Han har sammanställt 12 studier över ätstörningsförekomst vid ADHD och 5 studier om ADHD-förekomst vid ätstörningar. Slutsatsen blir att vid ADHD ökar oddset att även ha/få ätstörning och detsamma gäller omvänt; om man har ätstörning är oddset att även ha ADHD ökat. Bruno hoppas att framtida studier ska utröna om samsjuklighet med ADHD påverkar behandlingsresultatet vid ätstörningsbehandling vilket han inte hittat några studier på. Ett bidrag till sådan kunskap kommer snart publiceras i European Eating Disorders Review utifrån de data som samlats in på SCÄ.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad

Fredagsläsning: ”Binge Eating, But Not Other Disordered Eating Symptoms, Is a Significant Contributor of Binge Drinking Severity: Findings from a Cross-Sectional Study among French Students”

Bulimia nervosa och hetsätningstörning har i tidigare studier visast sig ha hög samsjuklighet med alkoholmissbruk och överkonsumtion av alkohol. Intensivt drickande definieras som minst 4 standardglas (12 gram etanol) för kvinnor och 5 standardglas för män vid ett och samma tillfälle, vilket man har fokuserat på i den här studien.

1872 franska studenter deltog i en enkätstudie där förekomsten av ätstörning och intensivt drickande studerades. Studenterna fick frågor kring ålder och kön samt tobak- och cannabisanvändning. De fick också fylla i frågeformulär kring alkohol (AUQ) samt EDE-Q. Intensivt drickande och hetsätning bedömdes utifrån formulären. Hetsätning korrelerade positivt med intensivt drickande. Allvarlighetsgraden av intensivt drickande korrelerade med yngre ålder, manligt kön, tobaks- och cannabisanvändning. Efter kontroll för påverkande variabler var hetsätning fortfarande en start faktor för att predicera intensivt drickande. Författarna utgår från att hetsätning påverkar till ökad alkoholkonsumtion, men det kan även vara tvärt om.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Fredagsläsning: ”An examination of the relationship between binge eating disorder and insomnia symptoms”

I den här artikeln undersöks om patienter med hetsätningstörning har större problem med sömnen än personer utan ätstörningsdiagnos. I studien deltog 68 patienter med BED diagnos och 78 personer i en kontrollgrupp utan ätstörning. De fick fylla i formulär kring sömnsvårigheter, antal hetsätningsepisoder samt depression och ångestsymtom. Patienter med BED uppgav sämre sömnkvalitet än kontrollgruppen. Det fanns även en signifikant trend för gruppen med BED patienter där fler hetsätningsepisoder korrelerade positivt med större sömnsvårigheter, men efter att man kontrollerat för BMI, ålder, depression, och ångestsymtom så försvann effekten. Däremot kunde man se att både depression och ångestsymtom påverkade den positiva korrelationen mellan hetsätningsepisod och sömnbesvär. Forskarna drar slutsatsen att depression, ångest och sömn är viktiga faktorer i behandling av BED patienter och att det bör tas i beaktning i behandlingen. Däremot finns det för få studier som tittat på sömnbesvär i BED gruppen för att dra generella slutsatser.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Fredagsläsning: “Are transdiagnostic models of eating disorders fit for purpose? A consideration of the evidence for food addiction”

Etablerad ätstörningsbehandling, så som KBT-E, utgår ofta från en så kallad transdiagnostisk modell där man tänker sig att det oavsett ätstörningsdiagnos föreligger en gemensam grundproblematik – att den egna kroppen och vikten utövar ett orimligt stort inflytande över hur en individ ser på och värderar sig själv – som sedan kan ta sig olika uttryck hos olika personer. Författarna bakom denna veckas fredagsartikel vill komplettera denna modell, då de anser att den inte alltid är tillräcklig för att fullt ut förstå sjukdomsbesvären hos patienter med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning. Istället utgår de från forskning om biologi och beteendefaktorer relaterade till det omdebatterade begreppet ”matberoende” för att beskriva hur hetsätningsproblematik kan vidmakthållas. Utifrån detta föreslår de sedan en rad moment som skulle kunna läggas till i behandlingen för att förhoppningsvis uppnå bättre resultat för denna grupp. Man ska komma ihåg att detta är en hypotes om hur man kan förstå hetsätning och att det i dagsläget är svårt att svara på om artikelförfattarnas modell är korrekt och effektiv – idén är hur som helst intressant och värd att forska vidare kring.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,