Etikettarkiv: Forsknings- och utvecklingsenheten

Ny enhetchef på SCÄ FoU

elisabeth-welch

Den 1 mars tar Elisabeth Welch över som ny enhetschef för SCÄ FoU efter Yvonne von Hausswolff-Juhlin. Elisabeth är legitimerad pyskolog och har doktorerat inom ätstörningsområdet vid Uppsala Universitet. Hon är också projektkoordinator för CEDI – Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska Institutet.

Grattis Elisabeth till nya tjänsten! Hur känns det att få uppdraget som ny enhetschef för Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar?

-Tack! Jag tycker att det känns oerhört roligt! Jag är väldigt intresserad av både ledarskap, forskning och kliniskt arbete så jag ser verkligen fram emot det nya jobbet.

Berätta lite om dig själv, vad har du gjort tidigare?

-Jag är legitimerad och disputerad psykolog. Både mitt kliniska arbete och min forskning har handlat om ätstörningar. Jag har också undervisat en del, främst på psykologprogrammet och läkarprogrammet i Uppsala. När jag inte jobbar så umgås jag med min familj och mina vänner. Jag tycker mycket om att vara ute i naturen.

Hur började ditt intresse för ätstörningar och forskning?

-Mitt intresse för ätstörningar började redan under tiden jag utbildade mig till psykolog och jobbade extra på en ätstörningsenhet. Jag blev intresserad av att öka förståelsen för vad som orsakar och vidmakthåller ätstörningar så att vi kan bli bättre på att både förebygga och behandla ätstörningar.

Vad ser du mest fram emot i din nya yrkesroll?

-Jag ser fram emot att få lära känna både medarbetare och verksamheten och att tillsammans få bidra till en ökad kunskap om ätstörningar.

Taggad ,

Helgläsning: Tre nya artiklar från Forskargruppen!

keep-calm-and-read-articles-4

Claes Norring tipsar om tre nya artiklar från Forskargruppen som har publicerats under 2015 och som han även varit medförfattare till.

Den första artikeln handlar om utprovning av den svenska versionen av EDI-3 som har skrivits av Claes Norring, Erika Nyman-Carlsson och Lauri Nevonen. Ta del artikeln här!

Den andra är Johanna Levallius artikel om personlighet hos patienter med ätstörning (som ni kunde läsa om här innan på bloggen). Artikeln är skriven av Johanna Levallius, David Clinton och Claes Norring. Ni hittar artikeln här!

Den tredje artikeln har Claes Norring skrivit tillsammans med tre tandläkare och handlar om salivens biokemiska sammansättning hos ätstörda patienter och matchande kontroller. Här hittar ni artikeln!

Trevlig Valborg!

Taggad , , , ,

Fyra frågor till Ylva Ginsberg

YlvaGinsberg

Ylva Ginsberg

Ylva Ginsberg är psykiater och överläkare vid det neuropsykiatriska teamet inom PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB samt forskare vid Karolinska Institutet. Sedan 2014 är hon också knuten till forskargruppen vid SCÄ FoU. Ylva disputerade 2012 med avhandlingen ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Prison Inmates”, som finns att läsa här!

Hej Ylva! Din avhandling om ADHD hos fängelseintagna fick stor uppmärksamhet. Har resultaten också lett till förändringar i fråga om klinisk praxis för denna grupp?
 -Ja, det stämmer, avhandlingen har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. Det beror på att det var den första ADHD-läkemedelsstudien som någonsin gjorts i fängelsemiljö och att vi fick väldigt goda resultat. Avhandlingen har bidragit till att Kriminalvården numera tar ADHD på stort allvar och lägger stora resurser på att utreda och behandla ADHD inom sin reguljära verksamhet, vilket är väldigt positivt. Andra länder följer efter, bland annat Storbritannien, där man nu förbereder för en motsvarande studie bland fängelseintagna med ADHD.

Vilka forskningsprojekt ägnar du dig åt just nu?
 -För närvarande är jag som klinisk postdoktor anknuten till två olika forskargrupper vid Karolinska Institutet; dels till Henrik Larssons grupp vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), dels till Yvonne Juhlins och Claes Norrings kliniska ätstörningsgrupp vid SCÄ. Gemensamt för forskningen är att den rör olika aspekter av ADHD. Projekten innefattar såväl epidemiologisk forskning om riskfaktorer för uppkomst av ADHD och långtidseffekter av ADHD-medicinering, som kliniska behandlingsstudier. Just nu håller jag på med en klinisk prövning av datoriserad arbetsminnesträning hos vuxna med ADHD inom både kriminalvården och psykiatrisk öppenvård. Därtill är jag bihandledare till leg. psykolog Berkeh Nasri vid Internetpsykiatrienheten vid Huddinge sjukhus i en avhandling om internet-kbt för vuxna med ADHD.

Hur kommer din koppling till Stockholms centrum för ätstörningar och SCÄ FoU att avspeglas i din forskning framöver?
 -Vid SCÄ är jag bihandledare till Nils Erik Svedlund i hans projekt om ADHD-symtom hos vuxna kvinnor med ätstörningssjukdom.

Så vad vet man i nuläget om samband mellan ätstörningar och ADHD?
 -Studier har visat att ätstörningar, särskilt bulimi, är överrepresenterat hos patienter med ADHD. Vi vet däremot väldigt lite om hur vanligt det är med ADHD och ADHD-symtom i ätstörningsgruppen och ifall eventuella ADHD-symtom påverkar resultatet av ätstörningsbehandling och vice versa; ifall ätstörningsbehandlingen påverkar förekomsten av ADHD-symtom. Vi vill genom Nils Eriks studier försöka överbrygga denna aktuella kunskapslucka.

Taggad , , , ,

Idag lanserar vi appen Stegvis!

Skärmdump Tidslinje

Stegvis är en matdagbok som är avsedd att användas som ett stöd till dig som går i pågående behandling på kliniken. Med Stegvis blir det enklare för dig att registrera måltider och ökar samtidigt motivationen till att göra det. Förutom att få överblick av dina måltider kan du även ställa in påminnelser som hjälper dig att få struktur i vardagen över dina matvanor.

Idag använder vi en matdagbok i pappersform som är ett återkommande inslag i nästan all evidensbaserad behandling av ätstörning. Med hjälp av Stegvis blir det lättare att dela matdagboken med din behandlare.

Stegvis är ett projekt på SCÄ FoU som vi påbörjade i slutet av 2013. Appen finns idag för IOS och Android och kan hämtas av alla men för att kunna använda Stegvis behöver du upplåsningskod som du får av din behandlare.

Läs mer om Stegvis här!

Taggad , , ,

Studie med fokus på schematerapi

Karolin

Karolin Lindberg

Karolin Lindberg är psykolog, psykoterapeut och sedan årsskiftet också gruppledare på Forsknings- och utvecklingsenheten. Vi har ställt några frågor till Karolin om den studie med fokus på schematerpi som hon nyligen genomfört vid Idun dagvårdsenhet.

Hej Karolin! Till att börja med, kan du kort beskriva vad schematerapi är?
 -Schematerapi är en evidensbaserad och integrativ terapiform som är utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Jeffrey Young. Young arbetade tillsammans med Aaron Beck i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Becks ursprungsmodell och är anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där sedvanlig KBT inte visat sig vara effektiv. Till skillnad från traditionell KBT har man inom schematerapi bland annat ett större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen. Centrala begrepp och utgångspunkter i behandlingen är:

  • Emotionella kärnbehov (trygg anknytning, egen identitet, empatiska och realistiska gränser och en balans mellan plikt och nöje). Dessa behov är medfödda och vi behöver alla få dem tillgodosedda, ingen har haft det helt optimalt men vi har fått mer eller mindre. Ju mer frustrerade behov desto större risk för att utveckla maladaptiva scheman.
  • Maladaptiva scheman består av tankar, känslor, minnen och kroppsliga sensationer (EJ beteenden). Dessa kan liknas vid emotionella sår som individen fått genom att de emotionella kärnbehoven inte varit optimalt tillgodosedda. I schematerapi ligger fokus främst på maladaptiva scheman men på senare tid har man inom schematerapi även börjat intressera sig för adaptiva scheman.
  • Copingstrategier (beteenden) är individens sätt att hantera den emotionella smärtan som är kopplad till maladaptiva scheman. Copingen kan vara undvikande (flight), överkompenserande (fight) eller kapitulerande (freeze).
  • Ytterligare ett centralt begrepp är modes och detta kan närmast liknas vid ”delsjälv”. Modes delas in i fyra huvudgrupper: copingmodes, barnmodes, dysfunktionella föräldramodes och sund vuxen.

Schematerapi syftar till att läka de emotionella ”såren”, hitta mer funktionella copingstrategier som ser till att individen får sina behov tillgodosedda och arbeta med dysfunktionella förhållningssätt. I detta arbete används kognitiva, beteendeinriktade och emotiva tekniker.
För den som vill läsa mer om schematerapi rekommenderas cbti.se alternativt isstonline.com.

Hur kan man använda sig av schematerapeutiska inslag i vård av ätstörningssjukdom?
 -Vid komplex problematik och samsjuklighet där sedvanlig KBT inte är en framkomlig väg kan schematerapi vara en möjlig terapiform. Det finns i dagsläget dock ingen större studie där man systematiskt har tittat på effekter av schematerapi vid ätstörning.

”Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman.”

Så vilken forskning finns om schematerapi och ätstörningar?
 -Det finns en del grundforskning om scheman och modes kopplat till ätstörning. Man har även utvecklat olika teoretiska modeller av schematerapi och ätstörning. Det finns även någon enstaka pilotstudie där man mätt effekter av schematerapeutisk gruppbehandling vid ätstörning. Men det behövs mer forskning på området.

Du har nyligen gjort en studie med fokus på schematerapi vid Idun dagvårdsenhet, berätta mer!
 -Den studie som jag genomfört på Idun under de senaste månaderna har syftat till att utvärdera en egenkonstruerad återkopplingsmodell som är baserad på ett schematerapeutiskt formulär som mäter modes. Åtta patienter har fått fylla i formuläret och de har sedan fått återkoppling på sin skattning utifrån en visuell modell och en strukturerad manual i åtta steg. Patienternas behandlare har varit med under återkopplingen. De har sedan i en fokusgrupp fått dela med sig av sina tankar kring modellen och återkopplingen utifrån ett behandlarperspektiv. Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman. I studien har även framkommit att modellen är mycket potent och kan sätta igång starka känslomässiga reaktioner hos patienten. Återkopplingen bör därför delas upp i flera olika delar. Det är även viktigt att behandlaren är insatt i schematerapi och att patienten följs upp efter återkopplingen. Vidare framkom att behandlarna efterlyser mer ”konkreta” arbetsmetoder och riktlinjer för att kunna arbeta vidare med modellen.

Vad kommer du inrikta dig på framöver i din forskning?
 -I min kommande forskning kommer jag att fortsätta med studier som har ett interpersonellt fokus men dessa kommer inte att ha uttalad schematerapeutisk inriktning. Mer om detta i ett kommande blogginlägg!

Taggad , , , , , , , , , ,

Ansökningstider

Pengar

Håller tummarna för utdelning!

Igår var sista dagen för att skicka in ansökningar till Stockholms läns landstings forskningsfonder ALF och PPG. Sammanlagt medverkar vår forskargrupp klinisk ätstörning i sex ansökningar. Utöver det har även två ansökningar skickats in i veckan till Bror Gadelius fond.

Nu håller vi tummarna för en bra utdelning!

Taggad , , ,

Jennie Ahrén inbjuden till Forskningsseminarium

Jennie Ahren

Jennie Ahrén

Igår besökte Jennie Ahrén oss och höll i ett forskningsseminarium på temat ”Störda ätbeteenden och odiagnostiserade ätstörningar i Stockholms län”. Jennie är forskare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) inom SLL och vid Karolinska Institutet och presenterade igår data avseende ätbeteende från landstingets stora kohortstudie Hälsa Stockholm. Hon diskuterade också möjliga framtida forskningsfält utifrån det omfattande folkhälsomaterial som samlats in i undersökningen.

Här finns information om CES:s arbete om ätstörningar och störda ätbeteenden

Här hittar ni Jennies avhandling från 2009: An eating disorder is more than just disordered eating. Bio-psycho-social perspectives

 

 

Taggad , , , , , ,

Sara Ulfvebrand forskar om psykiatrisk samsjuklighet hos patienter med ätstörning

Sara Ulfvebrand

Sara Ulfvebrand

Sara Ulfvebrand är psykolog och den tredje från SCÄ FoU som blev antagen som doktorand innan årsskiftet. Saras projekt handlar om psykiatrisk samsjuklighet hos patienter med ätstörning.

Grattis Sara! Hur känns det nu att vara doktorand?
-Fantastiskt roligt och ett stort ansvar att göra någonting bra av doktorandtiden!

Berätta om ditt forskningsprojekt och din avhandling du ska göra
-Mitt forskningsprojekt handlar om psykiatrisk samsjuklighet hos patienter med ätstörning. Syftet med avhandlingen är att undersöka prevalens av psykiatrisk samsjuklighet hos olika grupper av patienter med ätstörningar samt hur samsjukligheten påverkar behandlingsutfallet. Och jag ska titta lite extra på om samsjukligheten ser olika ut för olika ätstörningsdiagnoser, om det finns skillnader gällande samsjuklighet mellan barn och vuxna med ätstörning och mellan kvinnor och män. Jag ska också se om samsjukligheten påverkar behandlingsutfallet efter ett år.

Har du något bra tips hur man bäst förbereder sig inför en doktorandantagning?
-Det viktiga är ju att ha ett bra projekt, en forskningsplan och garanterad finansiering för doktorandtiden. Sedan är mitt tips att börja i god tid, det är ganska mycket att skriva och förbereda inför ansökan. Prata med någon som redan har gått igenom ansökningsprocessen för tips och råd. Det är naturligtvis också en fördel att ha bra handledare i ryggen!

Taggad , , , , ,

God Jul och Gott Nytt År!

SONY DSC

2015 kommer bli ett spännande år med mycket forskning och intressanta projekt som ni kommer  kunna läsa om här på bloggen.

Vi  önskar alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

Taggad , , , ,

Välkommen till FoU-Bloggen!

Yvonne von Hausswolff-Juhlin

Yvonne von Hausswolff-Juhlin

 

Stockholms centrum för ätstörningar har sedan januari 2014 en egen enhet för forskning och utveckling som heter SCÄ FoU (Forsknings- och utvecklingsenheten). Här bedriver vi forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra enheter på kliniken. Vi har också en egen forskargrupp ”Klinisk ätstörningsforskning”, knuten till Karolinska Institutet, som leds av Claes Norring och Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

Här på FoU-Bloggen kommer vi berätta om oss, beskriva vad vi gör och presentera alla spännande projekt som vi bedriver på enheten och i forskargruppen. Vi kommer även rapportera om forskning som pågår runt om i världen inom ätstörningsområdet. Vi hoppas ni kommer tycka det är intressant att följa vårt arbete på enheten och i forskargruppen samt få en inblick i vad som händer inom ätstörningsforskningen.

Trevlig läsning!

– Yvonne von Hausswolff-Juhlin, enhetschef och ansvarig utgivare för FoU-Bloggen

Taggad , , , , , , ,