Etikettarkiv: Forskargruppen

Forskargruppen intervjuas om ADHD och ätstörningar

kit

Bild från KIT

I mellandagarna publicerade KIT en intervju med Nils Erik Svedlund och Yvonne von Hausswolff-Juhlin som berättar om studien med lisdyxamfetaminmedicinering vid hetsätningssymtom och sambandet mellan ADHD och ätstörningar.

Ni hittar den här >

Taggad , , ,

Mattias Strand är nu antagen som doktorand

Mattias ny

Mattias Strand blev i dagarna antagen som doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Mattias arbetar till vardags som överläkare på Idun och Iris dagenheter på Stockholms centrum för ätstörningar och blir nu vår sjätte registrerade doktorand i forskargruppen.

Grattis Mattias! Hur känns det nu att vara antagen som doktorand?
-Tack! I praktiken är det kanske inte så mycket som förändras, men det är såklart roligt att nu vara formellt registrerad som doktorand och att kunna sikta på att den forskning som jag redan håller på med så småningom ska mynna ut i en avhandling.

Berätta lite om ditt forskningsprojekt!
-Jag forskar om projektet med självvald inläggning som pågår på SCÄ:s vuxenvårdsavdelning sedan hösten 2014. Det jag ska göra är kort och gott att ta reda på om självvald inläggning är en bra modell eller inte. Man vet sedan tidigare att självvald inläggning kan fungera som ett gott stöd för patienter med t ex psykossjukdom eller bipolär sjukdom, men man har aldrig förut testat det för personer med ätstörningssjukdom. I min forskning tittar jag både på kvantitativa data, så som hur antalet vårddagar inom slutenvården förändras för de deltagande patienterna, och på kvalitativa data – här intervjuar jag alla deltagare om deras upplevelser av att vara med i projektet och kommer sedan att använda mig av kvalitativ innehållsanalys för att titta på återkommande teman i intervjusvaren. Vi planerar också att göra en hälsoekonomisk utvärdering av modellen, vilket inte har skett tidigare. Eftersom jag kommer att doktorera på deltid parallellt med att jag fortsätter att arbeta kliniskt som läkare vid dagvården så tar det ganska lång tid att bli klar, uppskattningsvis mellan sex och åtta år. Förhoppningen är ju dock såklart att betydligt tidigare än så kunna presentera resultat från forskningsprojektet.

Vad fick dig att bli intresserad av att forska kring ämnet?
-Jag tycker att självvald inläggning är en väldigt spännande ny modell, som i bästa fall kan innebära ett perspektivskifte där psykiatrisk slutenvård förvandlas från ”den sista utvägen” eller ”ett nödvändigt ont” när alla andra alternativ har falerat – så som det tyvärr ofta ser ut i praktiken idag – till ett konstruktivt förebyggande verktyg för patienterna.

Vad händer annars i sommar?
-Jag fortsätter att jobba på med forskningen. Nästa steg är att börja sammanställa resultaten från de patientintervjuer jag redan har genomfört, med sikte på att kunna färdigställa en första forskningsartikel under hösten.

Taggad , , , ,

Forskargruppsfredag!


Vi avrundar veckan med ha möte med Forskargruppen hos Lauri Nevonen på Praktikertjänst.

Taggad

Forum för forskargruppsledare på KI

Forskargruppen

En gång om året samlas alla forskargruppsledare vid Institutionen för klinik neurovetenskap (CNS) för att diskutera olika ämnen kring forskningsarbetet samt presentera sin egen forskning. Fokus i år var hur KI hanterade fallet med Paolo Macciarini, hur det har påverkat oss som forskare och om hur allmänheten ser på KI. Utöver långa diskussioner löpte dagarna på med presentationer över allas forskning. På fem minuter försökte jag förmedla vad vi gör i vår forskargrupp och hur vi har utvecklats under året.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad , ,

Årskrönika

2015

2015 har varit ett framgångsrikt år för SCÄ FoU och Forskargruppen för klinisk ätstörningsforskning!

Sammanfattningsvis har vi blivit större och mer strukturerade i vårt arbete. Vi har fått en ny doktorand och är nu totalt fem stycken registrerade doktorander i gruppen. Med anledning av det har också en doktorandgrupp startats på SCÄ som har träffats två gånger under året. Vi har även fått nya medarbetare och medlemmar både på enheten och i Forskargruppen. Jag säger välkommen igen till Linn Wursé och Sanna Aila Gustafsson! Vi får inte heller glömma att Claes Norring under det här året blev adjungerad professor vilket vi är enormt stolta och glada över!

Claes

Claes Norring blev adjungerad professor under 2015!

Vi har publicerat totalt 11 artiklar under året och ett flertal är under rewiev vilket gör att nästa år blir nog ett riktigt bra år för publicerade artiklar från Forskargruppen!

Några artiklar i urval:
”Psychiatric comorbidity in women and men with eating disorders results from a large clinical database”
”Patient-controlled hospital admission: A novel concept in the treatment of severe eating disorders”
”Who do you think you are? – Personality in eating disordered patients”

Sara Ulfvebrand

Sara Ulfvebrand fick sin artikel från första delstudien publicerad om psykiatrisk samsjuklighet hos vuxna patienter med ätstörningar.

Vi har påbörjat sammarbeten i flera olika projekt bland annat inom internetförmedlad behandling och biologiska aspekter av anorexi. Vi har deltagit i konferenser i Boston, på Sicilien och inte minst i Östersund.

Bio aspects crew1

Nytt forskningsprojekt om biologiska aspekter vi tillfrisknande av Anorexia. Från vänster: Ulf Andersson, Anders Juréus, Mikael Landén, Karolin Lindberg, Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Per Roos, Cindy Bulik och Martin Schalling

I april lanserade vi appen Stegvis som är ett stöd för patienter i pågående behandling på kliniken och den första svenska matdagboken i appformat som används inom ramen för en ätstörningsbehandling. Det ska bli spännande att ta del av utvärderingen av Stegvis under nästa år!

VItalis1

Anne-Charlotte Wiberg och Kristofer Ekström presenterar Stegvis på Vitalis 2015.

Under året har vi även börjat kommunicera vår forskning genom sociala medier och framförallt på vår blogg som har haft flera inlägg och läsare än vi hade hoppats på från början, vilket är jättekul! Nästa år ska vi bli ännu bättre att kommunicera och vi har nyligen startat ett Twitterkonto som kommer vi kommer arbeta mer aktivt med. Dessutom flera artikeltips och mycket mer intressant forskning och utveckling inom ätstörningsområdet på bloggen!

Bloggenettår

FoU-Bloggen fyllde ett år i år!

Får inte heller glömma att vi kommer börja lägga in all dokumentation för alla våra forskningsprojekt i KI-ELN nästa år vilket skapar en bättre översikt och struktur för vår forskning.

IMG_4864

Forskningsdokumentation i KI-ELN

Min förhoppning är att 2016 blir ett intensivt och spännande år med nya spännande forsknings- och utvecklingsprojekt. Men först, en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År till er!

Yvonne von Hausswolff-Juhlin Webb

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Enhetschef och Docent

Taggad , ,

Sanna Aila Gustafsson är ny medlem i Forskargruppen

SannaAila

Sanna Aila Gustafsson

Sanna Aila Gustafsson är vårt senaste tillskott i Forskargruppen på SCÄ FoU. Hon bor och arbetar i Örebro och disputerade 2010 med avhandlingen ”The importance of being thin – Perceived expectations from self and others and the effect on self evaluation in girls with disordered eating”.

Hej Sanna! Berätta lite om dig själv, vem du är och vad gör
  -Jag är socionom och leg Psykoterapeut, med inriktning KBT. Jag bor i Örebro, och jobbar på Ätstörningsenheten Eriksbergsgården, som är en åldersövergripande enhet för personer med ätstörning i Örebro län. Jag jobbar främst med vuxna patienter. Utöver min kliniska tjänst som är på halvtid så jobbar jag med kvalitetsregistret Riksät, som jag är en av två registerhållare för. Fast under nästa år planerar jag att sluta som registerhållare, och istället frigöra mer tid för forskning, men jag kommer ändå att ha kvar en del uppdrag kopplade till Riksät. Som forskare är jag anknuten till en enhet här i Region Örebro län som heter Universitetssjukvårdens forskningsenhet, där jag är klinisk forskare/handledare.

Jag är 43 år, och min familj består av man och två döttrar på 12 och 14 år. På fritiden är jag helst utomhus. Vi har hund och två ponnyer (+ en ”bonusponny” som vi tar hand om) och kanin, så fritiden består mycket av att vara i stallet, och ute med hunden.

Berätta om din forskning och din avhandling som du disputerade med!
-Jag disputerade 2010 med min avhandling ”The importance of being thin – Perceived expectations from self and others and the effect on self evaluation in girls with disordered eating”. Jag hade jobbat ganska manga år som socionom på Ätstörningsenheten innan jag började forska, och jag tyckte det var intressant att synen på ätstörningar var så medicinsk. Som socionom funderade jag mycket över vad det får för betydelse att vi benämner något som en sjukdom, och ger människor en diagnos, jämfört med om vi skulle benämnt samma fenomen som ett samhälleligt problem. Så jag ville titta på hur unga tjejer själva tänkte kring sociokulturella faktorer och hur de upplevde att de påverkades av social press kring utseende och prestation, och av förväntningar som finns på unga kvinnor idag.

Idag sysslar jag mer med behandlingsforskning kring ätstörningar, i vid mening. Den mesta behandlingsforskning som görs inom ätstörningsområdet idag undersöker olika psykoterapimetoder, som erbjuds i väldefinierade paket, med ett i förväg fastställt antal sessioner. Samtidigt vet vi att de flesta patienterna får inte en renodlad psykoterapeutisk behandling, utan man kombinerar psykoterapeutiska interventioner med andra insatser som somatiska kontroller, kostrådgivning, sjukgymnastisk behandling, färsighetsträning, stödsamtal, läkarbesök och måltidsträning i öppenvård, dagvård eller slutenvård, allt efter behov. Jag tycker det är viktigt att undersöka hur det går för patienter i ”vanlig klinisk behandling”. Jag tycker också det är viktigt att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av behandling, så de flesta projekt jag är involverad i kombinerar kvantitativa och kvalitativa studier.

Vilka forskningsprojekt är du involverade i nu?
-Jag är inblandad i olika forskningsprojekt inom ätstörningsområdet, allt ifrån registerforskning till randomiserade kontrollerade studier. Inom registerforskning har jag en doktorand som heter Katarina Lindstedt som undersöker behandlingsutfall efter ätstörningsbehandling hos ungdomar med hjälp av data från Riksät. Hon undersöker också ungdomars upplevelser och erfarenheter av behandlingen i två kvalitativa studier.

När det gäller ungdomar håller jag också tillsammans med en socionom och familjeterapeut på Eriksbergsgården på och startar upp en studie om ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Jag är också involverad på ett hörn i en 20-årsuppföljning av en stor longitudinell studie som heter IDA (Identification of dieting behaviours in adolecent girls) som görs i samarbete med Uppsala Universitet och högskolan i Gävle.

Psykometri och instrumentutveckling är egentligen inte alls mitt område, men jag är med i ett projekt där vi har gjort en svensk översättning av ett självskattningsinstrument som heter SATAQ-4 (The Sociocultural Attitudes Towards Appearance Questionnaire), där jag tillsammans med forskare vid Uppsala och Göteborgs universitet har undersökt det här formuläret i en normalgrupp och en grupp av ätstörda patienter.

Sedan är jag involverad i tre studier som är mer renodlad psykoterapiforskning. Två av dem är randomiserade kontrollerade studier. Den ena jämför familjebaserad behandling och individuell KBT för ungdomar/unga vuxna patienter med Anorixia Nervosa, och det är Lauri Nevonen vid den här forskargruppen som är ansvarig för den studien. Där har vi två registrerade doktorander, Erika Nyman-Carlsson och Karolin Lindberg som jag är biträdande handledare för. Den andra jämför ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och TAU (treatment as usual) hos patienter med ätstörning och kroppsmissnöje. Den studien har vi genomfört i Örebro, i samarbete med Uppsala universitet, och där har vi en doktorand, Maria Fogelkvist, som jag är biträdande handledare för. Sedan är jag ansvarig för en multicenterstudie där patienter på sju olika ätstörningsenheter har erbjudits IPT (Interpersonell psykoterapi). I alla dessa tre behandlingsstudier är datainsamlingen precis avslutad, eller kommer snart att avslutas, och det är nu dags att börja analysera data.

På KI är jag involverad i två jättespännande behandlingsstudier som vänder sig mer till patienter med långvarig och svårbehandlad ätstörning. Det är dels projektet ”Vård med fokus på ökad livskvalitet hos långtidssjuka ätstörningspatienter” där Maja Molin är doktorand, och sedan projektet ”Självvald inläggning för patienter med allvarlig och långvarig ätstörning” där Mattias Strand är tilltänkt doktorand. Båda dessa projekt är väldigt spännande, och provar nya sätt att behandla de svårast sjuka patienterna.

Vad fick dig att bli intresserad av just ätstörningar och att ta steget att börja forska kring ämnet?
-Att jag började jobba med ätstörningar var mer en slump. Som nyutexaminerad socionom jobbade jag på olika enheter inom psykiatrin, allt ifrån Psykosvård till akutpsykiatri. När det dök upp en tjänst som behandlingsassistent på dagvården på ätstörningsenheten sökte jag och fick den tjänsten, och kände snabbt att det här var en spännande patientgrupp att arbeta med. Att jag sedan ville börja forska var en kombination av det som jag redan sagt, att jag var intresserad av att belysa de mer sociokulturella aspekterna av ätstörning, och att jag kände att jag vill vara med och vidareutveckla ätstörningsvården. Sedan finns det förstås en personlig drivkraft, jag är nyfiken av mig, och blir lätt uttråkad om jag gör samma för länge, så jag vill ständigt hitta nya utmaningar och perspektiv.

Du är i vår grupp känd som personen som läser en vetenskaplig artikel före frukost varje dag! Stämmer det? Vad är mest intressant just nu inom forskning inom ätstörningsområdet tycker du?
-Haha, nej, det stämmer nog inte riktigt! Man kan undra var det ryktet kommer ifrån. Men det ligger kanske något i det. En av de saker som lockade mig med forskning var friheten att styra över sin egen arbetstid, och eftersom jag tycker om friluftsliv vill jag gärna (speciellt så här vintertid när det är så mörkt) komma ut på dagen. Det har inneburit att jag ofta går upp vid fem-sex och sätter mig och jobbar en stund ”innan jag går till jobbet”. Det är en perfekt tid på dygnet att läsa artiklar, formulera texter, besvara mail etc, och jag känner mig ofta som mest fokuserad på morgonen. Sedan, när tjejerna slutar skolan så kan vi åka till stallet medan det är ljust, och sedan sätter jag mig gärna en stund på kvällen igen. Nu har jag lärt mig att inte skicka mail till folk klockan fem på morgonen, för folk blir helt stressade då och tror att jag jobbar dygnet runt, och förväntar mig detsamma av dem.
Det är flera saker tycker jag som är väldigt intressant inom ätstörningsområdet just nu. Jag tror att en viktig utmaning är att vidareutveckla de behandlingsmetoder vi har, så att de bättre passar för olika målgrupper. Gruppen ätstörningspatienter blir allt mer heterogen, och våra behandlingar måste spegla det bättre. Vi tenderar att fortfarande anpassa behandlingarna för tonårstjejer och unga vuxna kvinnor, med anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Vi behöver anpassa behandlingarna för att passa för pojkar och män, för yngre barn, för äldre personer, för överviktiga personer och för personer med olika typer av psykiatrisk samsjuklighet.

Slutligen, vad ser du fram emot under nästa år?
-Jag tycker det känns roligt att ha blivit ansluten till Forskargruppen här på SCÄ FoU och KI och ser fram emot att fortsätta samarbete med alla er. Sedan ser jag fram emot att få mer sammanhängande forskningstid och hinna få mer skrivtid. Under de senaste åren känns det som att jag mest har startat upp olika projekt, men inte haft tid att skriva. Och flera av mina projekt har inte heller varit i den fasen. Nu har jag flera projekt där datainsamlingen är klar, och jag ser fram emot att få grotta ner mig i SPSS och N´Vivo.

Taggad ,

Vi tar över KI:s Instagram i en vecka

instagram logo

Den här veckan kommer Forskargruppen på SCÄ FoU hosta Karolinska Institutets Instagramkonto! Vi kommer presentera flera av våra projekt och ge er en inblick i vårt arbete på Forsknings- och utvecklingsenhet på Stockholms centrum för ätstörningar.

Följ KI på Instagram: @karolinskainstitutet

Taggad , , ,

PPG medel till forskargruppen!

Pengar

Förra veckan stod det klart att PPG medel har beviljats till flera projekt i forskargruppen klinisk ätstörning på SCÄ FoU.

Följande projekt har fått pengar från PPG:

”Anorexiprojektet: RCT avseende familjebehandling kontra CBT-E vid Anorexia nervosa”. Sökande: Lauri Nevonen. Beviljat anslag: 200 000 kr.

”Personlighetens betydelse vid behandling av patienter med ätstörning”. Sökande: Claes Norring. Beviljat anslag: 350 000 kr.

”Ätstörning, ADHD och behandling med centralstimulantia”. Sökande: Yvonne von Hausswolff-Juhlin.
Beviljat anslag: 200 000 kr.

Sedan tidigare är även projektet ”Ätstörning och psykiatrisk samsjuklighet” beviljat ALF medel för nästkommande år. Sökande: Claes Norring. Beviljat anslag: 400 000 kr (2016).

Pengarna kommer främst gå till lön för doktorander.

Taggad ,

Planeringsdag för Forskargruppen

Idag har Forskargruppen på SCÄ FoU planeringsdag. Här är lite bilder från dagen:

Cecilia Björkdahl från Karolinska Institutet går igenom KI-ELN (elektronisk loggbok för dokumentation av forskning).

  

KI-ELN.

  

Eve Freud Lishner från SCÄ FoU presenterar intressanta artiklar som har publicerats under året.

  

Eve har läst många artiklar!

  

Claes Norring presenterar Riksät.

 

Taggad , , ,

Helgläsning: Tre nya artiklar från Forskargruppen!

keep-calm-and-read-articles-4

Claes Norring tipsar om tre nya artiklar från Forskargruppen som har publicerats under 2015 och som han även varit medförfattare till.

Den första artikeln handlar om utprovning av den svenska versionen av EDI-3 som har skrivits av Claes Norring, Erika Nyman-Carlsson och Lauri Nevonen. Ta del artikeln här!

Den andra är Johanna Levallius artikel om personlighet hos patienter med ätstörning (som ni kunde läsa om här innan på bloggen). Artikeln är skriven av Johanna Levallius, David Clinton och Claes Norring. Ni hittar artikeln här!

Den tredje artikeln har Claes Norring skrivit tillsammans med tre tandläkare och handlar om salivens biokemiska sammansättning hos ätstörda patienter och matchande kontroller. Här hittar ni artikeln!

Trevlig Valborg!

Taggad , , , ,