Etikettarkiv: Eve Lishner Freud

Fredagsläsning: “A Qualitative Study on the Challenges Associated with Accepting Familial Support from Perspective of Transition-age Youth”

family-clip-art-acqrgAxcM

Det här är en kvalitativ studie som undersöker vilka förväntningar unga vuxna med ätstörningar har från sin familj när övergången sker från pediatriken till ett behandlingsprogram för vuxna. Det har visat sig att många avhopp sker under övergången till vuxenvård. I studien intervjuas 15 kvinnor (åldrarna 18-21) som lider av anorexia eller bulimi. I intervjuerna framgår att den här tidsperioden kan skapa stora konflikter för personer som lider av ätstörningar, både när det gäller sjukdomsrelaterade faktorer (såsom ambivalens om återvinning) och frågor som rör utvecklingen till att bli vuxen (t.ex självständighet kontra önskan om familjestöd).

Det verkar som att deltagarna i studien inte är säkra på sina föräldrars engagemang i hanteringen av sjukdomen efter att dom har skrivits ut från barnsjukvården. Det kan bero på det faktum att vården för barn och ungdomar många gånger innebär FBT (family based therapy) där föräldrarna är involverade i sina barns tillfrisknande. Vården som erbjuds för vuxna är oftast mer oberoende och patientriktad. Det blir ett abrupt skifte som många gånger lämnar både familjerna och patienterna oförberedda inför. Deltagarna säger att förändringarna i behandlingen gjorde att flera kände sig förvirrade och osäkra.

Vid tiden för övergången var det flera av patienterna som önskade att föräldrarna skulle vara mer inblandade rent känslomässigt, övervaka och stödja ätandet och hjälpa till att kommunicera deras behov till dom nya behandlarna. Det verkar som om att patienterna inte behövde en ständig kontroll av sina föräldrar, mer ett känslomässigt stöd (främst någon som lyssnar, visar empati och förståelse) från sina föräldrar. Deltagarna i studien ansåg att genom det kan familjerna främja deras självständighet.

Författarna rekommenderar även kliniska interventioner som kommer att hjälpa både patienter och deras föräldrar vid tidpunkten för övergången.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt , ,

Fredagsläsning: ”Money and Mental Illness: A Study of the Relationship between Poverty and Serious Psychological Problems”

Joakimvonanka

Den här veckan kommer jag inte tipsa om en artikel som specifikt handlar om ätstörningar men det är en intressant artikel om sambandet mellan pengar och svåra psykiska sjukdomar.

Syftet med artikeln var att studera sambandet mellan ekonomisk status, svår psykisk sjukdom och sociala relationer hos människor som lever i Sverige. Ett flertal studier har tidigare påvisat ett samband mellan fattigdom och psykiska sjukdomar men riktningen har inte varit klar – är det psykisk sjukdom som orsakar fattigdom eller fattigdom som orsakar psykisk sjukdom? Svåra psykiska sjukdomar har också varit kopplade till social isolering. I vissa studier hävdade deltagarna att deras svaga ekonomiska ställning var ansluten till social isolering eftersom deras fattigdom hindrade dem från att besöka eller bjuda in andra, liksom att gå till sociala platser som t.ex restauranger.

I studien gavs ett ekonomiskt bidrag (en extra ersättning på 500 kronor) under 9 månader till en grupp med 100 personer som lider av svåra psykiska sjukdomar. Jämförelsegruppen var en grupp med 38 patienter som lider av svåra psykiska sjukdomar från en annan stad i Sverige, som fick den vanliga behandlingen (behandling och ekonomiskt stöd). Dessa erbjöds endast 150 kronor för varje tillfälle för bedömning. Deltagarnas ålder varierade mellan 18-65, och diagnostiserades ha allvarliga psykiska sjukdomar som inkluderar: schizofreni, bipolär sjukdom, allvarlig depression eller neuropsykiatriska syndrom (till exempel autism). Alla deltagare hade låg inkomst och bedömdes 4-8 veckor före interventionen samt 6-7 månader in i sin behandling.

Resultaten visar att i interventionsgruppen fanns en betydande minskning av depression och ångest och en förbättring av livskvaliteten, självkänsla och sociala nätverk mellan baslinjen och uppföljningen. Däremot förbättrades inte funktionsnivån avsevärt. Jämförelsegruppen visade å andra sidan inte några signifikanta skillnader mellan baslinjen och uppföljningen. Resultaten visar att en förbättrad ekonomisk situation för personer som lider av svåra psykiska sjukdomar kan leda till ett mer aktivt socialt liv. Det kunde möjligen vara en bidragande orsak till att depression och ångest minskade.

Läs hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt , ,

Fredagsläsning: ”Do eating disorders in parents predict eating disorders in children? Evidence from a Swedish cohort”

föräldrar och barn

Den här artikeln undersöker om ätstörningar hos föräldrar predicerar ätstörningar hos sina barn. I studien användes Stockholm Youth Cohort, som är en registerbaserad studie som omfattar alla barn som bor i Stockholm mellan 2001-2007. I studien används data om barn som har fyllt 12 före utgången av uppföljningsperioden. För både föräldrar och barn användes diagnoser kring ätande och endast diagnoser som gavs efter 12 års ålder.

Resultaten visar att förekomsten av ätstörningar för barnen var högre hos kvinnor än hos männen. Vid 15-17 års ålder var det störst risk för barnen att utveckla en ätstörning med risken att att drabbas minskades för män vid 21 års och för kvinnor efter ålder 25. Ätstörningar hos någon av för föräldrarna var signifikant associerad med ätstörningar i sina kvinnliga döttrar, vilket placerar dem som en riskgrupp. Det fanns alltså ett starkt samband mellan ätstörningar bland mödrar och döttrar. Antalet fäder och söner med ätstörningar var inte tillräcklig för att dra några slutsatser om en koppling. Associationerna mellan föräldrarnas ätstörningar till sina ungdomars ätstörningar kan kopplas till genetiska faktorer, orsakade av en stressig miljö för ungdomar genom att dels ha en förälder som lider av en psykisk sjukdom eller påverkan av föräldrarbeteenden eller föreställningar om mat och kropp som antas och internaliseras av ungdomar.

Här hittar ni artikeln >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”Motivation to change and perceptions of the admission process with respect to outcome in adolescent anorexia nervosa”

Chalk drawing - "YES you can" written on chalkboard

Studien undersöker hur motivation och uppfattning om antagningsprocessen påverkat behandlingsresultatet för unga patienter med anorexia nervosa. För anorexia nervosa är risken för återfall hög även efter sjukhusvistelse och behandling. Ett motstånd till att vilja återhämta sig är kopplad till en ego-syntonisk karaktär av ätstörningar, en bristande medvetenhet hos patienten om hens situation, en symptomatisk rädsla för att öka i vikt och en skev kroppsuppfattning.

40 anorektiska ungdomar i åldern 10-18 år som hade alla hade vårdats på sjukhus deltog i stuiden. I behandlingsprogrammet ingick viktrestaurering, kostrådgivning (både i grupp och individuellt), KBT samtal (individuellt och i grupp), familjesessioner och en psykoedukationsgrupp för föräldrar. Efter att patienten hade uppnått och behållit sin målvikt under två veckor blev patienten utskriven.

Det fanns några intressanta resultat:

  • En högre motivation till förändring resulterade till snabbare viktökning per vecka efter påbörjad behandling.
  • Patienterna som uppvisade högre motivation till förändring var de som vid tidpunkten för antagning hade lägre procent av förväntad kroppsvikt (%EBW) och hade haft en längre varaktighet av sin sjukdom. Å andra sidan hade patienter med ett allvarligare tillstånd (mätt med EDI-2) uppvisat mindre motivation att förändras under behandlingens början.
  • Yngre patienter, patienter som hade förlorat mindre vikt innan antagning och patienter som hade en ökad i kroppsvikt upplevde en större press under antagningen.
  • Patienternas egen uppfattning om antagningsprocessen och behov av sjukhusvård har inget samband till patientens motivation eller utfallsmått.
  • Motivation till förändring ökade från antagning till behandlingens slut. Det kan vara ett resultat av psykologisk behandling eller positiva relationer med andra patienter men det kan också kopplas till det faktum att patienterna vet att de snart kommer att skrivas ut.

Det verkar som att motivationen att förändras kan vara till nytta för behandlingsresultatet i fråga om själva viktökningen och att interventioner som rör motivation bör vara en del av behandlingen.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”The relationship between eating disorders and sexual trauma”

övergrepp

En litteraturstudie som inkluderade 32 artiklar, publicerades mellan 2004 och 2014, som undersöker förhållandet mellan sexuella trauman och ätstörningar (anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning och sub-klinisk ätstörningssymtom). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att många gånger finns en koincidens förekomst av ätstörningar och sexuella trauman och att sexuella trauman ger uppkomst till ätstörningar. De två viktigaste etiologiska orsakerna som lyfts för att påvisa sambandet mellan sexuella trauman och ätstörningar är kroppsuppfattning och hantering av psykologiska problem.

Här hittar ni artikeln >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”RECIPROCAL INFLUENCE OF COUPLE DYNAMICS AND EATING DISORDERS”

händersv

Väldigt lite forskning har fokuserat på sambandet mellan ätstörning och dynamik i vuxna parrelationer där en av parterna är drabbad. Syftet med den här studien var att undersöka ömsesidig påverkan mellan pardynamik, ätstörning och processer för tillfrisknande. 51 intervjuer med 17 par genomfördes där en person i varje relation antingen hade en pågående ätstörning eller hade blivit frisk. Intervjuerna analyserades utifrån grounded theory och resultatet påvisade ett samspel mellan ätstörningar och relationer, båda partners perspektiv på ätstörningen och dess roll i relationen, den friska partnerns påverkan på ätstörningen samt copingstrategier för att tillfriskna tillsammans som ett par. I artikeln diskuteras kliniska implikationer som kan uppstå i arbetet med att behandla par som lever med en ätstörning och som försöker bli friska.

Läs hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”Testing the efficacy of pure versus guided mirror exposure in women with bulimia nervosa: A combination of neuroendocrine and psychological indices”

spegel

Att exponera sig för att spegla sig har visat sig ha positiv effekt på problem med kroppsuppfattning hos kvinnor som lider av ätstörningar. En möjlig förklaring till det är att upprepade kroppexponeringar leder till en minskning av obehag av kroppen. I artikeln testades och jämfördes ren spegelexponering med guidad spegelexponering (exponering där patienter ombeds att beskriva deras fysiska utseende i detalj så noggrant och neutralt som möjligt). 29 kvinnor med diagnosen bulimia nervosa som också upplevde ett högt kroppsmissnöje delades slumpmässigt in i de två behandlingarna (ren och guidad spegel exponering) och fick sex exponeringstillfällen. Resultaten visade att båda exponeringar var effektiva interventioner för att öka kroppstillfredsställelse (minskade negativa tankar och en ökning av positiva tankar om kroppen) men att den rena exponeringen var mer effektiv än den guidade exporening. Det visade sig också att efter båda behandlingarna fanns en signifikant minskning av kortisolnivå som kan tyda på en minskning av patienternas besvär.

Läs hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”The role of non-suicidal self-injury and binge-eating/purging behaviours in family functioning in eating disorders”

FAmilj

Syftet med artikeln var att undersöka skillnader i familjefunktionalitet mellan familjer med flickor med restriktiva beteenden (43 %) och familjer med flickor med hetsätning/självrensningsbeteenden (57 %), både med och utan självskadebeteende.

Sammanlagt deltog 123 familjer i studien med patienter som diagnostiserats med restriktiv anorexia (43 %), anorexi a med inslag av hetsätning/självresning (25 %) och bulimi (32 %). 70 % av patienterna rapporterade om minst en typ av självskadebeteende vilket var betydligt mer förekommande bland patienter med hetsätning/självrensningsbeteende (83 %) jämfört med de restriktiva anorektiska patienterna (53 %).

I familjerna med patienter med hetsätning- och självrensningssymtom vittnade mammorna om större problem med familjefunktionalitet (problemlösning, rollprestanda, känsloengagemang, beteendekontroll och allmän familjefunktionalitet) när döttrarna även hade ett självskadebeteende. Mammor vars döttrar inte hade ett självskadebeteende upplevde inte lika stora problem i familjefunktionalitet i jämförelse.

Pappor till patienter med hetsätnings-/rensningssymtom rapporterade även om en sämre allmän familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende, jämfört mot de som inte hade det. Å andra sidan rapporterade mammor i familjer med restriktiva patienter om en bättre familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende jämfört med patienter utan. Pappor till restriktiva patienter rapporterade inte om några skillnader alls i familjens funktionalitet oavsett om patienten hade ett självskadebeteende eller inte.
Resultaten kan förklaras genom skillnaderna i vilken typ av självskadebeteende som kännetecknar hetsätnings-/rensningssymtom i jämförelse med restriktiva symtom. Det har visat sig att självskadebeteenden hos patienter med hetsätnings -och självrensningssymtom kan vara mer impulsiva av naturen och symtombilden involverar skärning och blåmärken till skillnad mot självskador som kännetecknar den restriktiva patientgruppen. Till exempel, i studien finns en högre prevelens av skärning bland patienter som hetsäter/självrensar än det gör bland restriktiva patienter. Denna typ av impulsivt självskadebeteende kan bli mer märkbar för föräldrarna och mer störande för familjefunktionaliteten.

Ni hittar hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt , ,

Fredagsläsning: ”The impact of early symptom change and therapeutic alliance on treatment outcome in cognitive/behavioural therapy for eating”

Träffar för närstående

I artikeln undersöker forskare hur tidiga symtomförändringar och terapeutisk allians (båda kontrollerade vid sjätte sessionen) har för effekter på behandlingsresultat för kognitiv beteendeterapi. I studien deltog 94 patienter, i åldern 17-55 år, med diagnostiserad anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar UNS.

Resultaten visade att en tidig förändring av en återhållsam diet och en minskad oro för att äta i redan i början av behandlingen förutser en förbättring för omfattande patalogiskt tillstånd på sikt. Det konstaterades också att patienterna kände en stark allians med sin terapeut redan vid sjätte sessionen men att det inte hade en märkbar betydelse för patalogiskt tillstånd senare. Det verkar alltså som en tidig förändring av återhållsamhet kring kost och minskad problematik kring ätande, vilket den kognitiva beteendeterapin fokuserar på i ett tidigt skede, förutser en stark arbetsallians mellan patient och terapeut.

Läs hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Märkt ,

Fredagsläsning: ”Child feeding perceptions among mothers with eating disorders”

nursing-baby

I studien intervjuas 29 mödrar som alla diagnostiserats med en ätstörningsdiagnos före sin graviditet och som hade barn mellan 18-42 månader när studien genomfördes. 93 % av mödrarna berättade under pågående studie att de fortfarande upplever symtom av ätstörning åtminstone en gång i veckan. Under intervjuerna återkom flera teman som blev karaktäristiska för deltagarna i studien.

Här är några intressanta upptäckter från intervjuerna:

  • Det fanns en oro över sitt barns ätbeteende, utseende och vikt. Flera var rädda för att deras barn skulle utveckla övervikt. Rädslan för övervikt var särskilt förekommande hos mödrar till flickor där ångest och kontroll från moderns sida var tydligt märkbar. Det kan vara en bidragande riskfaktor för utveckling av negativ kroppsuppfattning och stört ätbeteende bland flickor.
  • Flera hade ett undvikande beteende för måltider i familjesammanhang vilket bidrog till att de sällan hade familjemåltider ihop och oftast åt varje familjemedlem ensam.
  • Det fanns dilemman och bekymmer om hur barnet ska matas och få näring.
  • Det fanns en medvetenhet hos barnen för sina mödrars ätstörningar.

Sammantaget verkar det som att alla har avsikter att vara en bra förälder men att ätstörningarna bidrar till en osäkerhet på sin egen förmåga. Det verkar som att mödrarna var mer beroende av sina kognitioner, erfarenheter och rutiner än på barnets självreglering.

Ta del av hela artikeln här >

Eve Freud Lishner

Märkt