Etikettarkiv: Eve Lishner Freud

Fredagsläsning: ”Listening to Words, Hearing Feelings: Links Between Eating Disorders and Alexithymia”

alexithymia

Studier visar att många personer med ätstörningar har alexithymia: svårigheter att uttrycka sina känslor verbalt eller att bearbeta sina känslor med ord och tankar. Människor som lider av alexithymia har ofta problem med impulskontroll vilket påverkar regleringen. Känslorna har ofta en fysisk närvaro istället för känslomässig närvaro och personer som lider av alexithymia   försöker ofta lugna känslorna med kroppen. Däremot kan terapeuter ofta missa alexithymia hos patienter med ätstörningar eftersom många av patienterna verkar vara mycket verbala och ha god insikt om sina känslor. Alexithymia kan leda till frustration och hjälplöshet både hos patienter och för terapeuter. Författaren föreslår att behandlingen för personer som lider av ätstörning bör vara en terapeutisk kombination av psykobaserad terapi med inslag av KBT och terapeutiska ingrepp riktade mot påverkan för reglering och mindfulness.

Ni hittar artikeln här > 

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Gender Socialization, Countertransference and the Treatment of Men with Eating Disorders”

 

muskel

Många behandlare har inte erfarenhet av att behandla pojkar eller män som lider av ätstörningar och vet inte tillräckligt om vilken påverkan manlighet har på sjukdomen. Ätstörning hos män kan se lite annorlunda ut än hos kvinnor som oftas fokuserar på smalhet. Män kan istället fokusera på rädslan för mjukhet och strävar efter magra men muskulösa kroppar. Det saknas även hänvisningar till behandlingsmanualer för män med ätstörningar även klinisk litteratur och forskningsprover. Dessutom är normer för en ätstörning huvudsakligen baserad på den kvinnliga befolkningen. Frågeformulären som undersöker ätstörningar (t ex EDE) består främst av frågor som behandlar föreställningar och motiv som är mer anpassade för kvinnor och som kan underskatta graden av lidande bland män med ätstörning.

Terapi av män som lider av ätstörningar kan också påverkas av både behandlare och patienternas egen uppfattning om manlighet och ätstörningar bland män. Terapeuter bör konfrontera sina egna fördomar och sin syn på manlighet i allmänhet, i synnerhet på män som lider av ätstörningar. Idag finns tyvärr en brist av kliniska program för att behandla män med ätstörningar.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Treatment Protocols for Eating Disorders: ”Clinicians’ attitudes, Concerns, Adherence and Difficulties Delivering Evidence-Based Psychological Intervention”

Även om behandlingsprotokoll är viktiga för att utveckla evidensbaserad terapi, betraktar många kliniker protokollen som något negativt och begränsande. För behandling av ätstörningar finns en rad evidensbaserade protokoll som har visat sig vara till nytta för patienterna (t ex KBT, FBT, etc.). Den mesta forskningen som har gjorts på kliniska resultat gjordes på KBT och har visat att resultaten av behandlingen var mycket nära dem som finns i forskningsstudier. Mer forskning behövs för andra evidensbaserade terapier.
Att kontrollera hur ofta kliniker använder evidensbaserade behandlingar visar att de flesta av tenderar att använda en blandning av olika tekniker: en del med stöd av bevis, och vissa inte. Även när kliniker använder en del av evidensbaserad behandling, tenderar de att bara välja några av de tekniker och inte att följa upp alla protokollets delar.

Översiktsartikeln tar upp olika anledningar till varför det är så svårt att administrera evidensbaserade terapier:

1. Motstånd från personal
2. Motstånd från patienter som vill utelämna de svåraste delarna av protokollet (som vägning, etc.). Terapeuter kan kompromissa runt patienternas krav för att inte göra patienterna bedrövade även om det kan leda till en mindre effektiv behandling.
3. Klinikers föreställningar och attityder. Till exempel, tror terapeuter att tekniken de använder är mer effektivt än det egentligen är. Några av klinikerna är inte medvetna om evidensbaserade behandlingar och en del motsätter sig till och med evidensbaserade metoder.

Artikelförfattaren föreslår att läkare och chefer bör fokusera mer på kliniska resultat och bättre implementeringar av protokoll för att förbättra patienternas förbättring och återhämtning.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Repetitive Transcranial Magnetic Stimulation (rTMS) Treatment in Enduring Anorexia Nervosa: A Case Series”

rtms

Det finns rapporter som visar på att människor som lider av Anorexia nervosa har funktionella skillnader i olika områden i hjärnan. Ett ingripande som innefattar repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) på dorsolaterala prefrontalkortex, rapporterades om att ha klinisk effekt vid behandling av depression och även för att minska begäret i beroendesjukdomar. Ett fåtal studier av rTMS har också gjorts för ätstörningar, men resultaten är blandade.

I den aktuella forskningen deltog fem kvinnor med långt bestående Anorexia nervosa (genomsnittlig varaktighet av sjukdom var ca 20 år). Alla hade tidigare genomgått misslyckade behandlingar. Forskningen undersökte olika variabler före och efter behandling av 20 sessioner med rTMS. Det visade sig att BMI inte ändrades efter behandlingen av rTMS och det hade även minskat vid uppföljningen efter 12 månader. Dock verkar det som om de patienter som hetsåt, kräktes och använde laxeringsmedel vid baslinjen visade en en nedgång för beteendet vid uppföljningen. Det fanns också en förbättring i symptom för ätstörningar och psykopatologi. Patienter sa också att de klarade sig bättre efter behandling (som med svårigheter med mat), att de kände sig bättre och var mer optimistiska om sin sjukdom.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”The Moderating Role of Purging Behaviour in the Relationship Between Sexual/Physical Abuse and Nonsuicidal Self-Injury in Eating Disorder Patients”

flowers1

Forskning visar att många som lider av ätstörningar har utsatts för svåra motgångar och trauman, särskilt sexuella eller fysiska övergrepp. Dessutom har det konstaterats att många av patienterna som har misshandlats tenderar ofta till att skada sig själva. Självskadebeteende är vanligare bland patienter med en ätstörning som innebär rening. Förklaringen till det är att en historia av missbruk kan leda till svårigheter vid självreglering, känslor och beteende.

I studien undersöktes prediktorer för ett icke-suicidal självskadebeteende (NSSI) hos patienter som lider av ätstörningar. Det kontrolleras även vilken påverkan självrensning förhöll sig till prediktorer för NSSI. 177 kvinnor mellan åldrarna 14-38 deltog i studien. När självrensing uteblev var sambandet mellan prediktorer för sexuella eller fysiska övergrepp och NSSI starkare. Det tyder på att både NSSI och självrensning tjänar samma funktioner för patienter med ätstörningar (t ex känsloreglering).

Ta del av artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Multi-Family Therapy in Anorexia Nervosa – A Qualitative study of parental experience”

3376c6_815cfc5abd294b7dbb10ab18bc520b3b

Att vara förälder och ta hand om tonåringar som har ätstörningar är ofta mycket krävande. Många föräldrar vittnar om bristen av stöd samtidigt som dom oftast lever med en oerhörd stress. Det är mycket viktigt att stötta och hjälpa föräldrar eftersom familjens stöd är viktigt och ibland helt avgörande för ett bra behandlingsresultat på sikt.
En behandling och forskningsstudie genomfördes om MFT (Multi Family Therapy) i norra Sverige (Umeå universitet). Alla patienter var under 18 år och hade haft en pågående ätstörningsdiagnos mellan ett till fyra år. Föräldrarna som deltog i studien hade alla genomgått MFT-behandling tillsammans med sina barn och intervjuades för att utvärdera erfarenheten av att vara förälder under behandlingen.

Föräldrarna var mycket nöjda med behandlingen och menade att MFT var ett värdefullt komplement till andra behandlingar. Dom ansåg att det mest användbara var mötet med andra familjer som befann sig i samma situation som dem själva. Det gjorde att dom kände sig mindre ensamma och situationen kändes även mindre skamfylld. Dessutom fick dom mer förståelse både för sina barn och sjukdomen i sig samt även att hitta sätt att hantera sjukdomen. I vissa fall verkade MFT även leda till ett bättre parsamarbete. I vissa familjer hade mammorna till en början haft det stora ansvaret för att hantera sjukdomen men efter MFT blev även papporna mer delaktiga.

Här hittar ni artikeln >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Prevalence and correlates of bipolar disorders in patients with eating disorders”

Skriet

Edvard Munch: Skriet

I studien undersöks samsjuklighet av humörstörningar hos personer med ätstörningar mot en kontrollgrupp. Resultaten visar att patienter med ätstörningar hade högre rankning av depression och bipolär sjukdom. Patienterna med komorbiditet hade högre självmordsbenägenhet och  funktionsnedsättningar. Gruppen som lider av bipolära sjukdomar hade ökad risk för viktdysreglering och ett mer impulsivt beteende.

Läs artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Weighing patients within cognitive-behavioural therapy for eating disorders: How, when and why”

våg

Idag tipsar jag om en rewiev-artikel som handlar om variabiliteten som förekommer när det kommer till vägning av patienter som en del av psykologisk terapi.

Ni hittar den här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,