Etikettarkiv: Claes Norring

Finansiella medel från Söderström-Königska Foundation har tilldelats forskargruppen!

Pengar

Söderström-Königska Foundation har tilldelat Ylva Ginsberg tillsammans med medsökande Yvonne von Hausswolff-Juhlin och Claes Norring samt doktoranden Nils Erik Svedlund 500 000 kronor för projektet: ” Centralstimulantia vid Bulimia Nervosa med och utan samtidig Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). En pilotstudie”. Forskningsprojektet syftar till att utröna om centralstimulantiat Lisdexamfetamin kan vara en ny effektiv läkemedelsbehandling för Bulimia Nervosa och belysa om en eventuell sådan effekt är beroende (medieras) av en samtidig ADHD-diagnos eller påverkas (modereras) av graden av samtidiga ADHD-symtom.

 

Taggad , , ,

Forskargruppen har tilldelats fortsatta PPG-medel för 2017

Pengar

Docent Lauri Nevonen och doktorand Karolin Lindberg har tilldelats fortsatt PPG-medel 2017 för projektet ”Interpersonellt fungerande vid anorexia nervosa”. Projektet utgör ett delprojekt i en randomiserad och kontrollerad studie GANS (Gothenburg Anorexia Nervosa Study) vars syfte är att utvärdera familjebaserad terapi och kognitiv beteendeterapi för unga vuxna kvinnor med anorexia nervosa. Finansieringen möjliggör fortsatta studier kring interpersonellt fungerande och dess betydelse för behandlingsprocess och utfall.

Professor Claes Norring och doktorand Johanna Levallius har också tilldelats fortsatt PPG-medel för projektet Personlighet och ätstörning.

Taggad , , , ,

Hetsätningsstörning (BED) ökar risken för andra sjukdomstillstånd enligt ny studie

molecular-biology-of-infectious-diseases

Resultat från en ny studie avslöjar att hetsätningsstörning (BED) är förenat med en ökad risk för flera andra medicinska sjukdomstillstånd. Resultaten presenterades i en artikel som publicerades online i International Journal of Eating Disorders nu under september. Claes Norring och Yvonne von Hausswolff-Juhlin från vår forskargrupp står även med som medförfattare i artikeln.

Läs hela artikeln här >

Taggad ,

World Eating Disorders Action Day Special: ”Ätstörningar syns inte alltid utanpå”

FACES

Den 2 juni är det den Internationella Ätstörningsdagen (World Eating Disorders Action Day). Initiativet kommer från föreningar och organisationer världen över, som menar att medvetenhet och kunskap om ätstörningar behöver öka – och att det finns attityder och föreställningar kring sjukdomarna som försvårar bemötandet av problematiken.

I Sverige upplever hälften av alla femtonåringar att de är överviktiga. Var femte trettonårig flicka bantar. Överallt bombarderas vi med budskap – som att män ska ha mer och större muskler och att vi alltid måste tänka på hur vi ser ut, något som även påverkar oss långt ner i åldrarna.

Men det handlar inte om utseendet, inte egentligen. Ätstörningar bottnar ofta i dålig självkänsla och en vilja att ta kontroll över sin situation. Någonstans sker en felkalkylering i vad som bör göras för att må bra. Att kontrollera ätandet och/eller träna överdrivet ger tillfällig ångestlindring. Smärtan och rädslan mattas av. Snart är personen fast i en ond cirkel med destruktiva mönster – där smärtan och rädslan trappas upp och de egentliga problemen kan växa. Att bara fokusera på den fysiska kroppen är att förminska ätstörningsproblematiken.

För att skapa större förståelse för ätstörningar har flera organisationer enats kring en lista med nio centrala sanningar om ätstörningar. Listan är framtagen av professionella och representanter från en rad olika patientorganisationer runt om i världen. Vi vill idag särskilt lyfta två av de här punkterna:

”Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka”

”Ätstörningar kan drabba alla – oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, kroppsform, vikt eller socioekonomisk status”

Det går inte att upprepa tillräckligt många gånger – en ätstörning syns inte alltid utanpå. Det omvända är mycket vanligare – att människor lider i hemlighet. Mörkertalet är stort, inte minst på grund av föreställningen om att ätstörningar bara drabbar unga tjejer, eller att det handlar om att banta. Sanningen är att såväl genetik som miljö spelar in och att alla kan drabbas.

Vi tror att vi kan göra mer för att förebygga ätstörningar. Det handlar om att börja prata om frågorna på ett sätt som inkluderar fler människor. Det handlar om att motverka skammen och skulden som många upplever när de inte känner igen sig själva i den typiska bilden av en person med ätstörningar. Och det handlar om att våga prata om sådant som kan trigga igång ätstörningar – och som skapar den falska bilden av att ångest och rädsla kan kontrolleras genom att skada sin egen kropp och person.

Många människor har idag ett komplicerat förhållande till mat. De begränsar sina liv och skuldbelägger sig själva – utan att det någonsin leder till något positivt. Det finns människor som använder mat för att dämpa sina känslor. Det finns människor som använder svält till samma syfte. Det finns människor som mäter hur mycket de får äta beroende på hur mycket de har rört på sig. Som räknar steg och kalorier och alltid måste förtjäna det som är grundläggande för oss alla – för vi vet att kroppen behöver mat för att fungera. Ibland leder sådana beteenden till en ätstörningsdiagnos. I allra värsta fall leder de till döden. Var tionde vuxen med ätstörning har någon gång försökt ta sitt liv. Ätstörningar är på allvar. Vi vet.

Men vi vet också att det går att bli frisk och fri från ätstörningar.
Ibland är vägen lång och tar flera år. Men tidiga insatser kan leda till kortare behandlingstider och snabbare tillfrisknande.

Tillsammans med flertalet organisationer runt om i världen hoppas vi att ett aktivt arbete för att motverka fördomar – om vilka som kan drabbas – leder till att fler människor kan få behandling eller nås innan de insjuknar. Fler killar syns nu i debatten om ätstörningar, vilket vi tycker är bra och viktigt. Men många vågar inte prata om den här typen av problem, och många vet inte ens att killar kan drabbas. Barn kan också drabbas. Och äldre personer. Sjukdomarna tar inte hänsyn till var du kommer ifrån, hur mycket pengar du tjänar eller var du bor. Vi behöver förändra vårt sätt att se på ätstörningar, så att fler förstår att det kanske gäller just deras liv. Och för att göra det behöver vi ett engagemang från alla – politiker, sjukvård, organisationer och civilsamhället.

Vi behöver samverkan och kunskapsspridning mellan olika aktörer. Det behövs mer resurser för klinik- och patientnära forskning. Vi behöver medier som tar debatten – och granskar budskap som spär på kroppsfixeringen. Och vi behöver resurser till stöd och behandling. För ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva.

Andreas Birgegård
Docent vid KI och enhetschef för Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)

David Clinton
Docent i medicinsk psykologi, Psykolog, Psykoterapeut, Psykoanalytiker. styrelseordförande Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Emma Forsén Mantilla
Psykolog, doktorand på KÄTS och styrelseledamot, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Sanna Aila Gustafsson
Socionom, psykoterapeut, doktor i medicin, ordförande SEDS – Svenska Ätstörningssällskapet

Claes Norring
Adjungerad professor i klinisk psykologi vid KI. Forskningsledare vid Stockholms Centrum för Ätstörningar. Registerhållare för Riksät – Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling.

Lena Westin
Enhetschef, Dala ABC – Kunskapscenter för ätstörningar, styrelseledamot SEDS – Svenska Ätstörningssällskapet

Stefanie Nold
Verksamhetsansvarig, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Thor Rutgersson
Projektledare Idrott – Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kvalitetsregister är underlag för viktig forskning

Claes

Claes Norring, adjungerad professor och registerhållare för Riksät.

Inför den Nationella Kvalitetsregisterkonferensen som startade igår i Göteborg gick flera personer inom medicinområdet ihop och skrev en debattartikel på SvD om oron över att finansieringen kan komma att stoppas för kvalitetsregister i framtiden. En av debattörerna är vår egen adjungerad professor Claes Norring som förutom att vara forskargruppsledare på SCÄ FoU även är registerhållare för Riksät som är ett nationellt kvalitetsregister för ätstörningar.

Hej Claes, varför är det viktigt med kvalitetsregister?
-All sjukvård behöver granska och utveckla den egna verksamheten. Om man inte mäter det man gör, t.ex. vilka behandlingsresultat man uppnår, är det omöjligt att bedriva en meningsfull kvalitetsgranskning och vårdutveckling. Förutom detta är kvalitetsregistren även viktiga för att få en nationell överblick, som hjälper till att t.ex. identifiera ojämlikheter i vården eller verksamheter som presterar bättre än andra och som därmed kan fungera som förebilder. Slutligen görs det mycket viktig forskning med kvalitetsregistren som underlag.

Berätta lite om Riksät och vad du gör där?
-Riksät är ett nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling och även det första psykiatriska kvalitetsregistret som har funnits i snart 20 år. Vi har i dagsläget data från ca 25 000 behandlingar i registret. Jag startade Riksät 1998 och var den förste registerhållaren (ansvarig för registret) fram till 2005. Därefter var jag mindre aktiv i några år, men satt fortfarande i styrgruppen för registren. Från 2013 är jag åter registerhållare.

Hur ser framtiden ut för Riksät?
-Riksät håller just nu på och tar fram underlaget för att bygga en helt ny IT-lösning för registret. Vi kommer att bygga ett system som stöder den kliniska verksamheten i olika beslutssituationer, genom att erbjuda ett stort urval av kliniska och diagnostiska mätinstrument. Ur detta system hämtas sedan den information som behövs för Riksät. Vi hoppas att detta ska leda till att vi, efter många års IT-problem, äntligen ska kunna lägga full kraft på att göra det som kvalitetsregistren syftar till, nämligen på olika sätt bidra till vårdens utveckling och förbättring.

Läs mer om Riksät här >

Läs debattartikeln i SvD här >

Taggad , ,

Vitalis 2016

Vitalis är Nordens största konferens och mässa för eHälsa och samlar varje år tusentals deltagare under tre fullspäckade dagar i Göteborg. I år var jag och Claes Norring på plats från SCÄ FoU för att ta del av intressanta presentationer och bli uppdaterade om det aktuella eHälsoläget i Sverige just nu. Ett av våra fokusområden i Forskargruppen är just eHälsa och förutom vår internetbehandling som vi erbjuder på kliniken har vi flera spännande projekt på gång inom området. Vitalis är därför en viktig mötesplats för att knyta kontakter, få en överblick för eHälsa och även nå ut med våra projekt och idéer. Här kommer lite bilder från dagarna:

Patrik Sundström presenterar SKL:s vision om eHälsa 2025.

1177/Vårdguiden håller fanan högt och visade upp goda exempel på användarvänliga designprocesser i deras monter på mässan.

Patrik Sundström, SKL pratar om ”analogstress” inom sjukvården idag. Stressen över att inte ha möjlighet att använda sig av digitala tjänster i sitt arbete stressar många.

Att utvecklingen av den tillgängliga VR-tekniken är het just nu när ingen nyhet. Men att ta del av resultat från kvalitetsregister genom en virtual reality applikation det var något helt nytt för oss! Claes är fångad.

Alla villa ha appar inom hälso- och sjukvård idag. Hannes Dernehl är en av flera apputvecklare på plats på Vitalis.

Daniel Forslund är innovationslandstingsråd i Stockholm och pratar om nya ersättningsmodeller för eHälsa.

Erik Hedman och Kjersti Ejeby från Gustavsbergs vårdcentral pratar om internetbehandling för psykisk ohälsa.

Hanna Broberg Danielsson är universitetslektor på Institutionen för informatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Här har hon undersökt och sammanställt utvärderingsmodeller för eHälsa.


Kristofer Ekström, projektledare för appen Stegvis 

Taggad , , ,

Svenska psykiatrikongressen 2016

 

Mattias Strand pratar om självvald inläggning.

Svenska Psykiatrikongressen pågår för fullt just nu (16-18 mars) på Münchenbryggeriet, ett stenkast från Stockholms centrum för ätstörningar. Igår var Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Margaretha Sandved och Mattias Strand där för att berätta om självvald inläggning tillsammans med Sofie Westling från Psykiatri Skåne och Maria Mattsson från Norra Stockholms psykiatri. Idag föreläser verksamhetschef Anna-Maria af Sandeberg och Yvonne von Hausswolff-Juhlin tillsammans med Ulf Wallin från Lund om de nya nationella kliniska riktlinjerna för ätstörningsvård. Anna-Maria och Yvonne håller dessutom i ett föreläsningspass om akut omhändertagande av patienter med ätstörning. Claes Norring är också på plats för att föreläsa om kvalitetsregisterarbete vid Psykiatrikompassen.

Läs mer om kongressen här >

Taggad , , , , , ,

Halvtid för Johanna Levallius

Johanna halvtid2

Johanna presenterar sin forskning på halvtidskontrollen.

Förra veckan hade Johanna Levallius sin halvtidskontroll på Stockholms centrum för ätstörningar. Johanna som är leg. psykolog och doktorand på KÄTS (Kunskapscentrum för ätstörningar) är knuten till vår forskargrupp på SCÄ FoU genom Claes Norring som är en av hennes handledare. Hennes forskning handlar om personlighet och ätstörningar och går under titeln: ”Stability and change in personality in patients with eating disorder”.

Grattis Johanna! Hur känns det nu efter en genomförd halvtidskontroll?
 -Det känns underbart!

Du fick en del svåra och tuffa frågor. Har du några tips om hur man förbereder sig inför en halvtidskontroll?
 -Tänk igenom vad du vill med din forskning, varför är den viktig? Försök att sätta ditt lilla bidrag i ett större sammanhang. För de med kort minne, som jag, kan det vara bra att läsa igenom sina tidigare manuskript också!

Fick du några nya perspektiv kring din forskning?
 -Ja, jag förstod hur viktigt det är att försöka skilja sjukdomen från personligheten. De påverkar troligen varandra, dvs vem du är påverkar hur din sjukdom utvecklas, men ätstörningen i sig påverkar också hela din personlighet, särskilt om du är sjuk i många år.

Vad blir nästa steg?
 -Nästa steg är att påbörja arbete med studie 3: personlighetsförändring efter behandling för ätstörning. Jag kommer att gå en kurs i strukturell ekvationsmodellering i Linköping; en statistisk metod för att analysera mönster i förändring. Arbete med studie 4: ätstörning och personlighet multinationellt, kommer också påbörjas genom samarbete med en av Cynthia Buliks medarbetare. Vi ska samköra insamlad personlighetsdata från flera olika länder. Det blir spännande!

Läs mer om Johannas forskning här >

Taggad , ,

Kliniskt utvecklingsarbete på SCÄ:s barn- och ungdomsenheter

Families

Det hela startade som ett par vetenskapliga seminarier med två deltagare från var och en av SCÄ:s tre barn- och ungdomsenheter (Mobila familjeenheten, Mottagningen för barn och ungdom och Familjevårdsavdelningen) och har utvecklats till ett systematiskt kliniskt utvecklingsarbete, som snart går in på sitt tredje år. Den frågeställning som utkristalliserade sig efter seminarierna var: Vilka patienter/familjer är riktigt svåra att ha i behandling? Hur kan vi tidigt identifiera dem?

Gruppen hade många erfarenheter och idéer kring problematiken, men vi upptäckte snart att vi egentligen inte visste särskilt mycket och att forskningslitteraturen inte heller hade särskilt mycket att erbjuda. Vi bestämde oss då för att ta reda på litet mera med hjälp av den kunskapskälla som patientjournalerna är. Gruppdeltagarna valde gemensamt ut 21 ”svåra” och 21 ”normala” familjer som påbörjade behandling under 2011/12. De ”svåra” familjerna definierades genom att 1) antingen patienten eller föräldrar uppvisade allvarlig psykiatrisk sjuklighet och/eller relationsproblem, eller 2) familjen karaktäriserades av misstro mot eller svårigheter att knyta an till vården. Familjegrupperna jämfördes sedan med hjälp av en systematisk retrospektiv journalgenomgång. De ”svåra” familjerna hade konsumerat signifikant mera vård i flera avseenden. De hade också varit ”besvärligare” under behandlingen, genom att t.ex. oftare ställa in eller utebli från besök eller genom att kräva särbehandling. Slutligen var deras behandlingsresultat sämre än de ”normala” familjernas. Dessa resultat presenterades på Nordiska ätstörningskongressen 2014.

Trots att denna första undersökning inte har något starkt vetenskapligt värde gav den oss ändå tillräckligt stöd för våra idéer för att vi skulle gå vidare. Resultaten presenterades för SCÄ:s utvecklingsråd, tillsammans med ett antal förslag på hur vården kunde utvecklas för att bättre möta dessa familjers behov. Det beslutades där att vi skulle gå vidare med att dels undersöka hur vanliga de svåra” familjerna egentligen är på SCÄ, dels försöka ta fram mera ”objektiva” sätt att identifiera dem. Sagt och gjort, vi identifierade 217 patienter under 18 år som gjort nybesök och ytterligare minst fyra besök på SCÄ under 2014. En ny retrospektiv journalgenomgång gjordes därefter för att identifiera de ”svåra” familjerna. Totalt 78 (36 %) av familjerna bedömdes som ”svåra”. Av dessa tillhörde 50 (23 %) familjer kategorin svår psykiatrisk sjuklighet/relationsproblem, sju (3 %) familjer kategorin anknytningssvårigheter och 21 (9 %) familjer tillhörde båda kategorierna. Vi har också tagit fram ett enkelt instrument för bedömning av de viktiga aspekterna hos ”svåra” familjer.
Arbetet går till våren vidare med nästa moment, som handlar om att intervjua ett antal familjer och kvalitativt bearbeta deras svar för att bättre förstå deras behov och hur vi bör bemöta och behandla dem. Målet för utvecklingsarbetet är att få ett stabilt underlag för att kunna utforma och föreslå förbättringar i relevanta vårdprocesser.

Arbetsgruppen består av: Katarina Elf, Eva Ernefors, Maiken Fjelkegård, Carl Lund, Claes Norring, Christina Rydell Malmqvist & Elisabeth Villegas Tapia

Claes Norring, adjungerad professor på SCÄ FoU

Taggad , , ,

ANGI-studien startar på SCÄ FoU och vi söker deltagare!

ANGILOGO

ANGI står för Anorexia Nervosa Genetic Initiative och är en forskningsstudie och ett internationellt samarbete mellan forskare från USA, Australien, Danmark och Sverige. ANGI-studien är den största undersökningen av ätstörningar som någonsin genomförts och samlar in blodprover från kvinnor och män, i alla åldrar, som någon gång har haft en ätstörning. Syftet med studien är att ta reda på de bakomliggande biologiska och miljömässiga faktorer som orsakar sjukdomen. Projektet finansieras av stiftelsen Klarman Family Foundation.

I Sverige finns en uppskattning om att ca. 40 000 personer  någon gång har haft Anorexia Nervosa i sitt liv och nu hoppas vi hitta flera personer som är villiga att delta i studien. Förra veckan var det ett uppstartsmöte för oss på Stockholms centrum för ätstörningar där flera  personer som är involverade i ANGI-studien i Sverige träffades:

Angi2bra

Från vänster: Linn Wursé, Cynthia Bulik, Andreas Birgegård, Claes Norring, Anders Juréus, Lena Lundberg och Mikael Landén.

Vi påbörjar nu arbetet med att hitta patienter till studien och vi hoppas kunna rekrytera flera hundra patienter bara från vår klinik. Det känns väldigt roligt och spännande att kunna bidra till att fullfölja denna stora och viktiga studie! Förutom att annonsera i väntrum och i våra kommunikationskanaler kommer vi ringa upp till patienter som är eller har varit inskrivna på SCÄ och fråga om dom vill vara med i studien. OBS! Det finns inga krav på en viss diagnos, vi är intresserad av alla patienter som har eller haft en ätstörning någon gång i livet. Patienterna får lämna blodprover och besvara en webenkät.

Linn Wursé, forskningssjuksköterska på SCÄ FoU, kommer vara den som håller i rekryteringen av deltagare på kliniken och ni är hjärtligt välkomna att kontakta henne om ni har frågor: linn.wurse@sll.se

Ni kan även läsa mer om studien, anmäla er som deltagare och följa hur det går på www.angi.se

Taggad , , , , , , , , , ,