Etikettarkiv: ADHD och ätstörningar

Fredagsläsning: Preliminary Evidence for the Off-Label Treatment of Bulimia Nervosa With Psychostimulants: Six Case Reports

Ong publicerade 1983 en liten RCT med 8 patienter med bulimia nervosa (BN) som fick kraftfull symtomreduktion av metylamfetamin. Därefter dröjde det till 1997 då Schweickert publicerade en artikel där en patient med BN och ADHD som helt slutade hetsäta med metylfenidatbehandling. Flera liknande fallbeskrivningar har publicerats sedan dess. Keshen som 2013 beskrev 5 patienter med BN och ADHD som förbättrades av stimulantiabehandling beskriver i denna nyligen publicerade artikel 6 fall av BN som behandlats med stimulantia (Lisdexamfetamin i 5 fall) med god effekt. Behovet av kontrollerade prospektiva studier för att säkrare kunna uttala sig om denna behandlingsforms eventuella värde vid BN påtalas.

Här kan ni ta del av artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad , ,

Ny artikel publicerad från forskargruppen

65

Nils Erik Svedlund

Nils Erik Svedlund är doktorand i vår forskargrupp och har nu fått sin artikel publicerad i BMC Psychiatry. I artikeln har Nils Erik analyserat självskattningar av ADHD-symtom bland patienter med ätstörning före behandling.

Ni kan ta del av artikeln här >

Taggad ,

Forskargruppen intervjuas om ADHD och ätstörningar

kit

Bild från KIT

I mellandagarna publicerade KIT en intervju med Nils Erik Svedlund och Yvonne von Hausswolff-Juhlin som berättar om studien med lisdyxamfetaminmedicinering vid hetsätningssymtom och sambandet mellan ADHD och ätstörningar.

Ni hittar den här >

Taggad , , , ,

ADHD-läkemedel som medicinering vid hetsätning

adhd

Nils Erik Svedlund är barnläkare och var tidigare överläkare vid SCÄ:s mobila team. Han är också forskarstuderande vid Karolinska Institutet och tittar i sin forskning på samband mellan ADHD och ätstörningssjukdom. Nu har även Nils Erik fått finansiering för sitt forskningsprojekt  från Söderström-Königska Foundation som vi skrev om förra veckan på bloggen.

Hej Nils Erik! I en tidigare läkemedelsstudie undersökte ni ADHD-läkemedlet lisdexamfetamins effekt hos patienter med hetsätningsstörning. Vad kom ni fram till?

-Läkemedelsstudien vi deltog i är redovisad i artikeln ”Lisdexamfetamine Dimesylate for Adults with Moderate to Severe Binge Eating Disorder: Results of Two Pivotal Phase 3 Randomized Controlled Trials”; Susan McElroy et al., 2015.  Studien visade en signifikant och kliniskt meningsfull reduktion av antal hetsätningsdagar per vecka jämfört med placebo. Detsamma gällde sekundära effektmått. På våra egna patienter i studien sågs en prompt effekt med frånvaro av hetsätningar efter studiestart hos en del patienter och dessa visade sig när blindningen bröts efter avslutad studie vara de som fått aktiv medicin. Samma tydliga förbättring sågs inte hos placebopatienterna även om de själva upplevde viss förbättring under studien.

Tidigare i år publicerades en SBU-rapport som går igenom kunskapsläget om behandling av hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED). I rapporten konstaterar man att det finns visst vetenskapligt stöd för att lisdexamfetamin ökar andelen som uppnår remission från hetsätningsstörning, minskar antalet dagar med hetsätning och leder till viktreduktion. Lisdexamfetamin är sedan 2015 godkänt i USA för behandling av hetsätningsstörning. Vad är din praktiska erfarenhet, används läkemedlet även här i Sverige för denna patientgrupp?

-Jag har ingen egen praktisk erfarenhet av läkemedelsbehandling av BED utöver studien. Indikationen BED finns inte för lisdexamfetamin (LDX) i Sverige och för den godkända indikationen ADHD är LDX inte godkänt som förstahandspreparat. Jag tror att användningen av centralstimulantia på indikation BED är låg eftersom en eventuell samtidig ADHD nog ofta förbises. Om behandling ges sker det troligare med metylfenidat, som är förstahandspreparat vid medicinering av ADHD.

Vad är på gång i din forskning just nu? Kommer du att bygga vidare på den tidigare läkemedelsstudien?

-I min egen forskning har jag tittat på ADHD-symtom vid olika ätstörningsdiagnoser/-symtom hos vuxna med hjälp av ASRS-screeningen som ingår i Stepwise. Högst nivå av ADHD-symtom hittade vi vid bulimia nervosa (BN) och anorexia nervosa (AN) med självrensning och lägst nivå vid restriktiv AN. BED hamnade mittemellan dessa två. Symtomen hetsätning och kräkning var relaterade till hög nivå av ADHD-symtom. Nu jobbar jag med en ettårsuppföljning för att i första hand se om graden av ADHD-symtom påverkar möjligheten att bli frisk av behandlingen på SCÄ. Jag skulle gärna vilja bygga vidare på den läkemedelsstudie vi deltog i och pröva LDX-behandling för BN med/utan samtidig ADHD. Min hypotes där är att LDX reducerar symtomen vid BN och att graden av symtomlindring påverkas av graden av ADHD-symtom men att symtomlindring inte är beroende av en ADHD-diagnos. Förhoppningen är att hitta en effektivare farmakologisk hjälp jämfört med att som nu använda antidepressiva som komplement till den psykoterapeutiska behandlingen.

Taggad ,

Ylva Ginsberg medverkar i SVT:s ”Fråga doktorn”

Ylva Fråga D

Igår medverkade Ylva Ginsberg i programmet ”Fråga doktorn” som den här gången handlade om ADHD, autism och neuropsykiatriska diagnoser. Tittarna fick själva skicka in frågor direkt till Ylva och psykolog Linda Gjertsson som också gästade programmet. Ylva är överläkare och disputerad forskare inom ADHD och är anknuten till vår forskargrupp på enheten. 2012 skrev hon sin doktorsavhandling om ADHD hos fängelseintagna som fick stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, eftersom det var den första läkemedelsstudie om ADHD som någonsin gjorts i en fängelsemiljö.

Hos oss är Ylva involverad som bihandledare till Nils Erik Svedlund i hans projekt om ADHD symptom hos vuxna kvinnor med ätstörningssymtom. Läs en kortare intervju med Ylva som vi gjorde tidigare på bloggen här >

Här hittar ni gårdagens ”Fråga doktorn” som Ylva medverkar i >

Taggad , , , , ,

Fyra frågor till Ylva Ginsberg

YlvaGinsberg

Ylva Ginsberg

Ylva Ginsberg är psykiater och överläkare vid det neuropsykiatriska teamet inom PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB samt forskare vid Karolinska Institutet. Sedan 2014 är hon också knuten till forskargruppen vid SCÄ FoU. Ylva disputerade 2012 med avhandlingen ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Prison Inmates”, som finns att läsa här!

Hej Ylva! Din avhandling om ADHD hos fängelseintagna fick stor uppmärksamhet. Har resultaten också lett till förändringar i fråga om klinisk praxis för denna grupp?
 -Ja, det stämmer, avhandlingen har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. Det beror på att det var den första ADHD-läkemedelsstudien som någonsin gjorts i fängelsemiljö och att vi fick väldigt goda resultat. Avhandlingen har bidragit till att Kriminalvården numera tar ADHD på stort allvar och lägger stora resurser på att utreda och behandla ADHD inom sin reguljära verksamhet, vilket är väldigt positivt. Andra länder följer efter, bland annat Storbritannien, där man nu förbereder för en motsvarande studie bland fängelseintagna med ADHD.

Vilka forskningsprojekt ägnar du dig åt just nu?
 -För närvarande är jag som klinisk postdoktor anknuten till två olika forskargrupper vid Karolinska Institutet; dels till Henrik Larssons grupp vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), dels till Yvonne Juhlins och Claes Norrings kliniska ätstörningsgrupp vid SCÄ. Gemensamt för forskningen är att den rör olika aspekter av ADHD. Projekten innefattar såväl epidemiologisk forskning om riskfaktorer för uppkomst av ADHD och långtidseffekter av ADHD-medicinering, som kliniska behandlingsstudier. Just nu håller jag på med en klinisk prövning av datoriserad arbetsminnesträning hos vuxna med ADHD inom både kriminalvården och psykiatrisk öppenvård. Därtill är jag bihandledare till leg. psykolog Berkeh Nasri vid Internetpsykiatrienheten vid Huddinge sjukhus i en avhandling om internet-kbt för vuxna med ADHD.

Hur kommer din koppling till Stockholms centrum för ätstörningar och SCÄ FoU att avspeglas i din forskning framöver?
 -Vid SCÄ är jag bihandledare till Nils Erik Svedlund i hans projekt om ADHD-symtom hos vuxna kvinnor med ätstörningssjukdom.

Så vad vet man i nuläget om samband mellan ätstörningar och ADHD?
 -Studier har visat att ätstörningar, särskilt bulimi, är överrepresenterat hos patienter med ADHD. Vi vet däremot väldigt lite om hur vanligt det är med ADHD och ADHD-symtom i ätstörningsgruppen och ifall eventuella ADHD-symtom påverkar resultatet av ätstörningsbehandling och vice versa; ifall ätstörningsbehandlingen påverkar förekomsten av ADHD-symtom. Vi vill genom Nils Eriks studier försöka överbrygga denna aktuella kunskapslucka.

Taggad , , , , , , ,

Samsjuklighet mellan ADHD och ätstörningar

65

Nils Erik Svedlund

Nils Erik Svedlund är överläkare har en lång erfarenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin och ätstörningsvården  i Stockholm och i hemstaden Västerås. Nu arbetar Nils Eriks som överläkare på Mobila familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar och har under 2014 även ägnat sig åt forskning på SCÄ FoU. Innan jul blev Nils Erik antagen som doktorand vid Karolinska Institutet.

Grattis Nils Erik! Hur känns det att vara doktorand?
– Tack! Det känns kul att vara registrerad så man får möjlighet att gå kurser som man behöver för sitt avhandlingsarbete. Att bli antagen får väl ses som en bekräftelse på att man arbetar med ett bärkraftigt projekt i en tillräckligt kompetent forskargrupp.

Berätta om ditt forskningsprojekt och din avhandling.
– Projektet går ut på att titta på samsjuklighet mellan ADHD och ätstörningar hos vuxna kvinnor dels när man först söker vård och även vid ettårsuppföljning av ätstörningsbehandlingen. Tanken är att detta ska vara slutfört under 2016.

Har du några bra tips hur man bäst förbereder sig inför en doktorandantagning?
– Det viktiga är att du har ett bra projekt och att du är ansluten till en bra forskargrupp. Bägge sakerna är viktiga för att det ska bli trovärdigt och att projektet kan ros i hamn, både vetenskapligt och finansieringsmässigt. Det är nog dessa saker som är viktigast, själva antagningen blir sedan mer en formsak.

Nils Eriks abstract från Nordic Conference on Eating Disorder 2014

Taggad , , , , , , ,