Forskning på SCÄ presenterades på höstens METIS-kurs

AC NÄRA

Doktorand Anne-Charlotte Wiberg presenterar sin forskning och visar ett smakprov på den nya internetbehandlingen NÄRA.

Förra veckan anordnades en METIS-kurs på SCÄ för ST-läkare inom vuxen- och barnpsykiatrin. Syftet med kursen är att sprida kunskap och teoretiskt utbilda nya ST-läkare inom ätstörningsområdet. Under utbildningen presenterades även några forskningsprojekt på kliniken, bl. a om biologiska faktorer och ätstörningar samt SCÄ:s nya internetbehandling NÄRA som är under utveckling.

Taggad ,

Barn som söker vård för ätstörningar har fördubblats – SCÄ medverkar i flera medier

SILVIA

Förra veckan gick Socialstyrelsen ut med nya siffror som visar på att barn som söker vård för ätstörningar har mer än fördubblats på sex år. Med anledning av det medverkade Anders Lind, psykolog på SCÄ, i ett inslag i P1 Morgon som vi tipsade om i fredags.

Efter inslaget har nu även Expressen TV och SVT Nyheter intervjuat Silvia Finnerman som arbetar som sjuksköterska på Familjevårdsavdelningen på SCÄ. Här kan ni ta del av klippen:

Ätstörningar ökar mest bland barn i tioårsåldern >

”Föräldrarnas ansvar att få barnet att gå upp i vikt” >

Taggad ,

Fredagsläsning: “Predictors of outcome among young adult patients with anorexia nervosa in a randomised controlled trial”

Anorexia KBT

Veckans fredagsartikel är skriven av våra forskarkolleger Erika Nyman‐Carlsson, Andreas Birgegård, Ingemar Engström, Sanna Aila Gustafsson och Lauri Nevonen och publicerades i European Eating Disorders Review i augusti. I studien följde man kvinnor i åldrarna 17 till 25 år med anorexia nervosa som behandlades enligt antingen KBT eller familjebaserad behandling, med fokus på sådana faktorer som kunde förutsäga ett bra eller dåligt behandlingsutfall. I korthet fann man att patienter som hade större svårigheter med att identifiera och hantera egna känslotillstånd uppvisade sämre behandlingsresultat i fråga om viktåterhämtning i båda grupperna. För dem som fick familjebaserad behandling var dessutom bulimiska symptom, så som hetsätning och kompensatoriska beteenden, något som predicerade ett sämre behandlingsutfall. Artikelförfattarna pekar på att man således kan behöva fokusera mer specifikt på dessa typer av svårigheter i behandlingen av personer med anorexia nervosa.

Här kan ni läsa artikeln >

Taggad

SCÄ medverkar i Sveriges Radio P1

p1

Sanna, förälder och Anders Lind, psykolog på SCÄ. Foto: Sveriges Radio

Tidigare i veckan gjorde P1 Morgon ett inslag om att antalet barn och unga som vårdas för ätstörningar i Sverige har mer än fördubblats på sex år. Socialstyrelsen står bakom siffrorna som visar på en ökning från 365 barn 2011 till 760 förra året.

I inslaget medverkar Anders Lind som arbetar som psykolog på Mottagningen för barn och ungdomar på SCÄ och Sanna, vars dotter drabbades av anorexia när hon var 13 år.

Lyssna på inslaget här >

Taggad

Fredagsläsning: Psychopharmacological advances in eating disorders

Colored pills, tablets and capsules

Hubertus Himmerich och Janet Treasure har gjort en mycket läsvärd expertgenomgång av psykofarmakologiska framsteg i ätstörningsbehandling. I ett föredömligt kortfattat format sätts utvecklingen in i sitt historiska sammanhang och resultat från farmakologiska, genetiska och hjärnavbildningsstudier sammanförs till hypoteser om hur tänkbara nya farmaka för ätstörningar verkar på hjärnnivå och perifert i kroppen. Fluoxetin som godkändes för behandling av Bulimia nervosa redan 1987 i USA är fortfarande enda godkända läkemedel för ätstörningar i Sverige. I USA godkändes 2015 Lisdexamfetamin för behandling av hetsätningsstörning. Utvecklingen hittills har alltså varit allt annat än explosiv. Artikelförfattarna pekar ut ett antal tänkbara farmaka som kan vara användbara utifrån resultat av gjorda studier, kända neurobiologiska kopplingar eller samsjuklighet. Anmärkningsvärt nog nämns inte centralstimulantia som enskild behandlingsmöjlighet vid Bulimia Nervosa sannolikt p.g.a. att det fortfarande inte finns någon ny kontrollerad studie sedan Ong påvisade att metylamfetamin minskar bulimisymtom 1983. Däremot granskas i en pågående studie kombinationsbehandling med epilepsimedicinen Topiramat och stimulantiat Fentermin; en kombination som sedan 2012 är godkänd för viktreducering i USA.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad

N=1 Stockholm Symposium

sym1

I fredags anordnades heldagskonferensen ”N=1 Stockholm Symposium: Single-case experimentation enhancing the scientist practitioner challenge” vid Karolinska sjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet och belgiska Katholieke Universiteit Leuven. Från Stockholms centrum för ätstörningar deltog Thomas Parling och Mattias Strand. N-of-1-forskning är en nygammal metodik som fått ett allt större genomslag på senare år, i och med att man mer och mer kommit att betona så kallad ”personalized medicine”. Till skillnad från exempelvis randomiserade kontrollerade studier följer man här enstaka patienter över tid på ett strukturerat och uttalat experimentellt vis för att se hur behandlingsinterventioner påverkar utfall. En artikel i Nature från 2015 ger en bra bakgrund till n-of-1-studier >

Här är ytterligare några bilder från dagen:

sym2

Thomas med kolleger presenterade en poster

sym3

sym4

NKS

Ny artikel från forskargruppen: “Symptoms of disordered eating among adult international adoptees: A population‐based cohort study”

Dalibor Mareček: “Porträtt”

Veckans fredagsläsning kommer från forskargruppen och handlar om ätstörningar bland adopterade:

Det är sedan tidigare känt att internationellt adopterade på gruppnivå oftare drabbas av psykisk ohälsa. Bara ett fåtal studier har dock specifikt undersökt ätstörningssjukdom eller -symptom hos denna grupp och resultaten har varierat, delvis till följd av metodologiska problem.

Förra veckan publicerades en första studie som tittar närmare på förekomst av just ätstörningssymptom hos internationellt adopterade som vuxna. Studien är ett samarbete mellan Stockholms centrum för ätstörningar och våra kolleger vid landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Genom att använda data från CES:s stora folkhälsoenkät ”Hälsa Stockholm” för åren 2010 och 2014, med sammanlagt omkring 60 000 respondenter, har vi kunnat kartlägga nivåerna av självskattade symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning hos gruppen internationellt adopterade i jämförelse med befolkningen i övrigt.

Studien visar att internationellt adopterade kvinnor uppvisar signifikant högre nivåer av kompensatoriska kräkningar, kontrollförlust över ätandet och upptagenhet vid mat i jämförelse med kvinnor i samma ålder i övrigt. Internationellt adopterade kvinnor är dessutom oftare underviktiga och skattar högre i fråga om önskan att ha en smal kroppsform. För internationellt adopterade män var den enda skillnaden att de uppvisade större tendenser till kontrollförlust i ätandet jämfört med män i samma ålder i övrigt. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna i fråga om medel-BMI, kognitiv restriktivitet eller så kallat känslomässigt ätande. Det rör sig i absoluta tal om små skillnader, men på befolkningsnivå och i ett kliniskt sammanhang kan skillnader av liten magnitud trots allt ha en väsentlig betydelse.

Man ska också komma ihåg att den aktuella studien berör just subjektiva symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning. Det går inte att dra några slutsatser om förekomsten av regelrätt ätstörningssjukdom i de olika grupperna. Ett nästa steg för att förstå mer om ätstörningar hos internationellt adopterade är att undersöka eventuella skillnader i förekomsten av faktiska ätstörningsdiagnoser, genom att använda sig av bredare och mer ändamålsenliga registeruppgifter än vad man gjort i tidigare studier.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: ”Depression and Cardiovascular Diseases”

HJÄRTA

Idag sitter jag i betygsnämnden för en avhandling med titeln ”Depression and Cardiovascular Diseases” som läggs fram av Aysha Almas. Även om Ayshas avhandling inte handlar direkt om ätstörningar vill jag ändå lyfta den som veckans fredagsläsning.

Tidigare studier har visat på ett samband mellan depression och hjärt-kärlsjukdomar. I den här avhandlingen studeras vilka effekter och risker olika nivåer av depression har för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Avhandlingen bygger på en longitudinell studie kring psykisk hälsa, arbete och relationer där 10 443 kvinnor och män över 20 år har deltagit.

I studien upptäcktes att djupare depression ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar även om sambandet inte är linjärt. Störst risk hade personer som led av en moderat depression där risken för både hjärtinfarkt och stroke var större.

Det är alltid kul att få fördjupa sig i ett nytt ämne som man kan kanske inte dagligen arbetar med!

Här kan ni läsa hela avhandlingen >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

SvD debatt: ”Fördomar skadar många med fetma”

scale

I samband med att Världsfetmadagen inföll förra veckan publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet som uppmärksammar problemet med stigmatisering av personer med fetma.

”För att effektivare kunna hantera fetmaepidemin måste vi sluta klandra individer. Istället bör samhället vidta åtgärder som bottnar i kunskapen om fetmans genetiska, biologiska och miljömässiga orsaker”, skriver flera forskare från Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO).

Ta del av hela debattartikeln på SvD:s hemsida >

Taggad ,

Fredagsläsning: “When illness severity and research dollars do not align: are we overlooking eating disorders?”

Joakim von Anka

Den här veckans fredagsläsning är ett debattinlägg i tidskriften World Psychiatry som tar upp frågan om skillnader i forskningsanslag mellan olika fält inom psykiatrisk forskning. Artikel författarna pekar på den relativa allvarlighetsgraden vid ätstörningssjukdom: t ex räknas anorexia nervosa vanligen som den psykiatriska diagnos som medför högst risk för ökad dödlighet och i forskning om funktionsnivå uppvisar ätstörningssjukdom lika stor påverkan som schizofreni eller autismspektrumproblematik. Man konstaterar samtidigt att ätstörningsforskningen är kraftigt eftersatt i fråga om forskningsanslag. År 2015 motsvarade offentliga anslag till ätstörningsforskning i USA endast 0,73 dollar per sjuk individ – att jämföra med 58,65 dollar per sjuk individ för forskning om autism och 86,97 per dollar per sjuk individ för forskning om schizofreni. Det här är som sagt amerikanska siffror och det vore verkligen intressant att också se motsvarande statistik för forskningsanslag i Sverige och Europa.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad