Fredagsläsning: Negative effects in psychotherapy: commentary and recommendations for future research and clinical practice

neg affects

Många personer blir hjälpta av psykoterapi men det finns även de som inte blir hjälpta och de som till och med blir sämre. När det gäller negativa effekter i samband med psykoterapi, såsom försämring, oförändrat tillstånd och andra ogynnsamma eller oönskade händelser är kunskapsluckorna idag stora. I en artikel av Alexander Rozental m fl, som publicerades i juli i år, presenteras det aktuella kunskapsläget om negativa effekter i psykoterapi och framtida utmaningar när det gäller att undersöka och rapportera dem. Författarna ger även rekommendationer för såväl forskning som för klinisk verksamhet.

En grupp forskare inom området psykoterapi bjöds in till deltagande i en anonym enkätundersökning. Enkäten administrerades online och forskarna förmedlade sina perspektiv på negativa effekter i psykoterapi utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

I studien konstateras att kliniker och forskare idag är mer medvetna om att vissa patienter försämras i samband med behandling och idag finns kunskap om tillförlitliga metoder för att övervaka detta. Bland hinder som forskarna beskriver så påpekar de att dessa metoder alltför sällan används. Detta trots att studier har visat att övervakning mellan sessioner och verktyg för att hantera försämring kan förhindra en negativ behandlingsutveckling och minimera skador i psykoterapi. Dessutom saknas information om negativa effekter i utbildning för kliniker och denna kunskap bör enligt forskarna integreras i deras utbildning.

Forskarna belyser att det saknas en tydlig och enhetlig terminologi för negativa effekter och det råder delade meningar om definitionen. Med en enhetlig och tydlig terminologi och konsensus om definitioner möjliggörs ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka negativa effekter av psykoterapi, som att bedöma samma typ av incidenter.
En ökad medvetenhet bland redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter om hur negativa effekter skattas och rapporteras efterlyses också. Forskarna föreslår att redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter kan kräva rapportering av negativa effekter vid publicering. Även patienter bör vara medvetna om både fördelar och riskerna med psykoterapi. Då kan de fatta ett väl avvägt beslut om sin behandling.

Försämring kan vara svårt att urskilja enbart genom en klinisk bedömning, därför föreslår forskarna att förbättringar hos patienten kan skattas för att kunna se vilka patienter som förbättras och vilka som inte gör det. Genom att använda sig av intervjuer eller självrapporteringsformulär ges en ökad förståelse för vad som är relaterat till negativa effekter, men även hur patienter själva upplever dem.

För att kunna se om negativa effekter är övergående eller varaktiga så rekommenderas övervakning av dessa vid flera tillfällen. I behandling av ångest där exponering ingår, kan till exempel en tillfällig försämring inträffa innan man mår bättre. En tillfällig försämring kan anses vara en negativ effekt utifrån patientens perspektiv men inte utifrån en klinikers perspektiv. Därför skriver forskarna att man där det är möjligt bör ta hänsyn till negativa effekter utifrån flera perspektiv; patientens, klinikerns eller signifikanta andra.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand

Taggad

Hanna Kihlander pratar kroppsfixering i podcasten Faktiskt

faktiskt

I veckan medverkade Hanna Kihlander från SCÄ i Cissi Wallins podcast Faktiskt för att prata om ätstörningar. I avsnittet diskuteras bl. a hur man förhåller sig till den konstanta kroppsfixeringen som vi lever med idag och om det ens går att vara fri från ätstörda tankar i en samtid som är fixerad vid smalhet. I avsnittet medverkar även Hanna Bergwall, aktivist och politiker.

Ni kan lyssna på avsnittet här >

Taggad , ,

Ny artikel från forskargruppen: “Self-admission in psychiatry: The ethics”

Got Et

Nyligen publicerades en artikel i tidskriften Bioethics där jag tillsammans med Manne Sjöstrand, som är forskare i medicinsk etik vid Karolinska Institutet och även ST-läkare i psykiatri, skriver om etiska aspekter av så kallad självvald inläggning.

Självvald inläggning är ett nydanande koncept inom psykiatrin där välkända patienter erbjuds möjligheten att lägga in sig vid heldygnsvården i korta perioder när de själva så önskar. Syftet med modellen är att öka patienternas autonomi och medbestämmande, främja tidigt hjälpsökande och på så vis minska det totala behovet av heldygnsvård. I augusti 2014 började Stockholms centrum för ätstörningar som första vårdinrättning i Sverige att erbjuda självvald inläggning, som en del av ett större pilotprojekt inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Vi har flera gånger tidigare skrivit om detta projekt här på bloggen, t ex här, här och här.

Självvald inläggning tillämpas sedan tidigare på tämligen bred front i Norge och Holland och har på bara några års tid blivit en populär modell även i Sverige och Danmark. Pilotprojekt är såvitt jag vet på gång även i Finland. Dessvärre har det saknats ett robust kunskapsunderlag, inte minst då det gäller hälsoekonomiska aspekter. Så gott som alla erfarenheter av självvald inläggning pekar på att deltagarna uppskattar modellen, men det innebär samtidigt inte per automatik att det är en klok vårdprioritering som bör införas på bred front – exempelvis kan man fråga sig om de sjukhusplatser som öronmärks för självvald inläggning kan riskera att tränga undan andra patienter som i ett akut skede är i ännu större behov av vård. Detta är på intet vis enkla frågor och vi erbjuder inga tydliga ”rätta svar” i vår artikel, men vi hoppas ändå kunna bidra till en bredare diskussion om prioriteringar i vården och implementering av nya modeller.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare på IDUN/IRIS dagvårdsenheter och SCÄ FoU

Taggad ,

Välkommen till öppet hus på Stockholms centrum för ätstörningar

Banner3

Den 3 oktober bjuder vi in till en förmiddag med föreläsningar och workshops som går under temat vuxna och unga vuxna med ätstörningar. Vi riktar oss till dig som arbetar inom ätstörningsvården, kommunen eller annan psykiatrisk verksamhet. Även forskare och studerande inom området är välkomna.

Vi kommer även ha två efterföljande workshops att välja mellan som fördjupar sig i hetsätningsstörning och övervikt eller vård av långtidssjuka patienter. Till workshopen om hetsätningsstörning och övervikt har vi bjudit in professor Ata Ghaderi som forskar och har skrivit flera böcker om ämnet.

Anmälan
Anmälan sker till kristofer.ekstrom@sll.se senast fredagen den 21 september. Det är kostnadsfritt att delta och vi tar emot max 60 personer. Meddela gärna även vilken workshop som du är intresserad av att vara med på!

Plats
Föreläsningssalen Plan 1, Stockholm centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.
Du tar dig enklast till oss med tunnelbana, hållplats Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan.

Program:
09:00-09:45
Inledning och presentation av Stockholms centrum för ätstörningar

09:45-10:00
Fika (kaffe & smörgås)

10:00-11:00
Öppenvårdsbehandling för vuxna

11:00-11:15
Bensträckare

11:15-12:00
Heldygnsvård för vuxna

12:00-13:15
Lunch (SCÄ bjuder tyvärr inte på lunch)

Workshops 13:15-15:00 (välj ett tema):

Workshop 1: Hetsätningsstörning och övervikt
Workshop 2: Eira mottagningen – Vård av långtidssjuka patienter

Välkommen!

Taggad ,

Höstens första Onsdagsföreläsning på SCÄ

Löv

Den 5 september inleder vi höstens föreläsningsserie med att presentera implementeringen av CBT-E (Enhanced Cognitive Therapy och FBT (Family Based Treatment) på några av våra enheter på Stockholms centrum för ätstörningar.

Föreläsare är Karin Persson, enhetschef på våra två dagvårdsenheter för vuxna och Ulla Brelin, enhetschef på Mottagningen för barn och ungdomar samt familjedagvården. Thomas Parling kommer även vara med och göra en allmän presentation om CBT-E.

Om Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar

Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar mellan klockan 15:00-16:30 och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad

Nära – En ny internetbehandling för patienter med bulimi och hetsätningsproblem

kaitlyn-baker-422999-unsplash (1).jpg

Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett projekt på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) med att utveckla en ny internetbehandling som riktar sig till vuxna patienter med bulimi och hetsätningsstörning. Redan idag erbjuder kliniken internetbehandling som ett behandlingsalternativ och tanken är att den nya behandlingen ska ersätta den gamla på sikt.

Nya behandlingen går under namnet Nära och kommer förmedlas genom 1177 Vårdguidens eTjänster, vilket gör det lättare att nå ut till flera patienter i framtiden. Behandlingsinnehållet bygger på evidensbaserade behandlingsmetoden CBT-E och består av texter, filmer och övningar.

Under våren har arbetet främst handlat om att få klart första modulen i behandlingen för att kunna involvera fokusgrupper som ska testa och utvärdera den första delen efter sommaren.

Nära skärmdumpar

Internetbehandlingen Nära kommer finnas tillgänglig genom 1177 Vårdguidens eTjänster.

Förutom ett utvecklingsprojekt är Nära även ett forskningsprojekt där doktorand Anne-Charlotte Wiberg kommer utvärdera användbarhet, implementering samt behandlings- och hälsoekonomiska effekter. I projektgruppen ingår forskare och kliniker från SCÄ, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och eHälsoinstitutet i Kalmar.

Nära beräknas implementeras på SCÄ i början av nästa år.

 

I Ineras årsrapport 2017 blev vi intervjuade om projektet som ni kan läsa här >

Mer information om våra forsknings- och utvecklingsprojekt hittar ni på vår hemsida >

Taggad , ,

Forskningsstudien om ADHD-läkemedel vid behandling av bulimia nervosa saknar fortfarande finansiering

piller2

Flera intresserade patienter hörde av sig efter att vi i januari gav besked om att forskningsstudien av centralstimulantias (ADHD-läkemedel) effekt vid bulimia nervosa skulle startas upp under våren. En liten studie på 8 patienter visade bra effekt redan 1983 och ett flertal fallbeskrivningar med kraftfullt minskade bulimisymtom vid medicinering har publicerats genom åren. En kontrollerad studie med centralstimulantia vid Bulimia Nervosa, som den vi planerar för, känns därför angelägen. Med hjälp av bidrag från Söderström-Königska och Petrus och Augusta Hedlunds forskningsstiftelser har protokoll för en sådan studie, etikgodkännande och godkännande från Läkemedelsverket tagits fram. Trots att vi även nu har fått stöd från Kronprinsessan Lovisas fond saknas fortfarande full ekonomisk täckning för studien som därför tyvärr inte har kunnat startas upp ännu.

Glädjande nog planerar forskaren Aaron Keshen, Nova Scotia, Canada att starta en studie som utvärderar effekten av Elvanse (ett centralstimulantia) på Bulimia Nervosa där 30 patienter planeras att ingå.

Nils Erik Svedlund, doktorand och överläkare på SCÄ FoU

Nytt om självvald inläggning

Dänemarkbild

I vintras publicerades i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica en stor dansk studie om självvald inläggning för patienter med psykossjukdom och affektiv sjukdom. I likhet med tidigare forskningsresultat fann man här att de patienter som hade möjlighet till självvald inläggning minskade sitt totala användande av slutenvård och att de var utsatta för färre tvångsåtgärder inom vården över 12 månaders tid. Till skillnad från merparten av tidigare, mindre pilotstudier använde man sig här dock av en stor matchad kontrollgrupp utan möjlighet till självvald inläggning som jämförelse – och för kontrollgruppen gick det, kanske något förvånande, faktiskt ännu bättre. Kontrollgruppen minskade här sitt vårdbehov ännu mer över tid, vilket innebär att självvald inläggning alltså ledde till ett jämförelsevis sämre utfall i fråga om inläggningsbehov trots att resultaten såg bra ut då man betraktade dem för sig.

Denna studie innebär inte per automatik att självvald inläggning är en dålig modell. Att minska behovet av slutenvård för deltagarna är inte det enda syftet bakom metoden – sådant som ökad tillgänglighet och patientautonomi är minst lika viktigt – men just vårdbehovet har onekligen lyfts fram som en central del. Det som i mina ögon är svårast att förstå i studien är hur det kom sig att det gick så pass bra för kontrollgruppen. Både kontrollgruppen och gruppen med självvald inläggning hade en lång sjukhistoria (i genomsnitt 10,7 år respektive 12,5 år), även om gruppen med självvald inläggning hade varit inlagd något mer tidigare (i genomsnitt 75 dagar, jämfört med 65 dagar för kontrollgruppen). Man kan naturligtvis tänka sig att möjligheten till självvald inläggning medförde en högre tillgänglighet och ett större nyttjande av slutenvård i jämförelse, men enbart detta torde inte förklara att det gick så pass bra för den långtidssjuka kontrollgruppen. Självklart utgör denna enstaka studie inte något slutgiltigt facit – mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan dessa danska forskningsresultat redan nu bidra till en mer nyanserad syn på självvald inläggning, som har introducerats brett inom psykiatrin i flera skandinaviska länder trots att det ännu faktiskt inte finns någon gedigen evidens bakom modellen, och peka på behovet av väldesignade studier. Om inte annat utgör studien en tydlig illustration av behovet av att använda sig av någon typ av kontrollgrupp vid behandlingsforskning, för att inte låta lura sig.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin och jag kommenterar studien i Acta Psychiatrica Scandinavica här >

Den danska vetenskapssajten Videnskab.dk har också intervjuat mig om forskningen kring självvald inläggning. Här hittar ni intervjun >

Under våren har också resultat från en intervjustudie med patienter som deltar i ett självinläggningsprojekt för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i Skåne publicerats i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. Denna artikel hittar ni här >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

 

Taggad

Fredagsläsning: Psychological, pharmacological, and combined treatments for binge eating disorder: a systematic review and meta-analysis

hamburgare

Vilka behandlingar fungerar vid hetsätningsstörning? En systematisk översikt och meta-analys av psykologiska, farmakologiska och kombination av dem visar att det finns flera behandlingar som minskar antalet hetsätningar eller hjälper personer sluta helt. För att kunna uttala sig tydligt om stödet för olika behandlingar använder man sig av a) beräkning av styrkan i behandlingseffekten och b) bedömning av kvaliteten på de studier som ingår. Sammantaget fann man att starkast stöd finns för kognitiv beteendeterapi (KBT) och för guidad KBT-självhjälp. För Interpersonell psykoterapi (IPT) fann man lika god effekt som för KBT efter avslutad behandling och vid 1 års uppföljning men dessa jämförande studier hade något sämre kvalitet. De studier som undersökte Lisdexamfetamin och SSRI preparat bedömdes ha lägre studiekvalitet men har en behandlingseffekt. Viktnedgångsprogram har viss effekt samtidigt som dessa studier sammantaget har lägre kvalitet. Författarna av studien betonar att det saknas viktig kunskap inom behandling av hetsätningsstörning: det finns i dagsläget inga studier som undersökt de långsiktiga effekterna av de farmakologiska behandlingarna och att vi generellt behöver veta mer om behandlingarnas effekt vad gäller livskvalitet.

Just nu pågår ett arbete på Stockholms centrum för ätstörningar med att utveckla en ny webbaserad KBT-behandling för just hetsätningsstörning. Behandlingen kommer förmedlas via 1177 Vårdguidens eTjänster och kommer testas och utvärderas på kliniken under hösten.

Här kan ni läsa artikeln >

Thomas Parling, leg. psykolog, PhD, forskarkoordinator vid SCÄ FoU

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad