Tre snabba frågor till Elisabeth Welch

I mars tog Elisabeth Welch över som ny enhetschef på Forsknings- och utvecklingsenheten på kliniken. Vi frågade henne hur hon tycker det har varit hittills och vad som är på gång till hösten på SCÄ FoU:

Hej Elisabeth! Hur har det varit hittills att arbeta som enhetschef på SCÄ FoU?

-Hej, Jag tycker att det har varit fantastiskt roligt och stimulerande! Jag är mycket imponerad över alla duktiga och energiska medarbetare som sprider både så mycket kunskap och värme.

Berätta, vad händer på SCÄ FoU i höst?

-Jag ser verkligen fram emot hösten! Vi har många spännande forskningsprojekt på gång bland annat ett där vi i samarbete med en forskargrupp från Karolinska Institutet kommer att undersöka mikrobiomets roll vid anorexia nervosa.

Vad ska du göra i sommar?

-Jag åker tillsammans med min familj till Kanada för att hälsa på släkt och vänner. Vi kommer bland annat att vandra och rida i klippiga bergen.

Tre snabba frågor till Yvonne von Hausswolff-Juhlin

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar


Vi frågade verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin om vad som händer på kliniken i höst och vad hon ska göra i sommar:

Berätta vad som händer på Stockholms centrum för ätstörningar i höst?

-I höst kommer vi fokusera mycket på vårdprocesser kring ätstörningar. Det finns fyra vårdprocesser att arbeta med, två för barn och två för vuxna. Vi kommer precis som för andra psykiatriska diagnoser rita upp processkartor för hur man arbetar med patienter med ätstörningar inom SLSO.

Har du något bra lästips som rör forskning eller ätstörningar till hängmattan i sommar?

-Jag tycker det är bra att läsa de nya internationella riktlinjerna för behandling av ätstörningar från NICE, men på sommaren tycker jag först och främst att man ska vara ledig och läsa något annat än arbetsrelaterat!

Vad ska du göra i sommar?

-Jag ska åka till Barcelona och sedan till Skåne en sväng. Sedan ska jag läsa böcker och umgås mycket med min familj.

Frisk & Fri i Stockholm erbjuder sommarstöd för drabbade och närstående

Frisk & Fri:s lokalavdelning i Stockholm erbjuder utökat stöd för både drabbade och närstående under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Det finns möjlighet att chatta, mejla och ringa samt öppna träffar varje vecka på deras kansli på Inedalsgatan 5 vid Fridhemsplan.

Stödmejl
Mejla till sommarstod@friskfri.se och få svar alla vardagar under juni, juli och augusti.

Stödtelefon
Telefonstöd finns tillgängligt tisdagar och torsdagar mellan klockan 14:00-15:00 under juni, juli och augusti. Ni når stödtelefonen på: 073-640 64 12.

Chatt
Måndagar: 20:30-21:30
Tisdagar: 20:00-21:00
Onsdagar: 20:30-21:30
Torsdagar: 20:00-21:00

Chatten hittar ni på friskfri.se under utsatta tider under juni, juli och augusti.

Öppna träffar för drabbade (OBS! För dig som har fyllt 18 år)
3 juli, 17 juli, 31 juli, 14 augusti

Öppna träffar för närstående
26 juni, 10 juli, 24 juli, 7 augusti, 21 augusti

Träffarna för både drabbade och anhöriga äger rum mellan klockan 18:30-20:00 på Inedalsgatan 5 vid Fridhemsplan. För mer frågor och anmälan till träffarna, mejla till sommarstod@friskfri.se.

Taggad ,

Nya internationella riktlinjer vid behandling för ätstörningar

National Institute for Health and Care Excellence (NICE) publicerade i maj nya riktlinjer och rekommendationer för behandling av ätstörningar. Riktlinjerna är baserad på bästa tillgängliga evidens med syfte att förbättra kvalitén inom ätstörningsvården och sammanställs av en multidisciplinär grupp av hälso- och sjukvårdspersonal, patienter samt deras anhöriga.
Cirka 1 av 250 kvinnor och 1 av 2000 män kommer någon gång drabbas av Anorexia nervosa, företrädesvis i tonåren eller under tidiga vuxenlivet.

Ungefär 5 gånger fler kommer drabbas av Bulimia nervosa och ännu fler av ospecifik ätstörning, varav många kommer till behandling. Eftersom många drabbas av en ätstörning i tidiga tonåren kan det leda till både fysisk, psykisk och social underutveckling. Depression är vanligt förekommande, delvis på grund av sociala komplikationer som tillstöter men också som en konsekvens av den fysiska naturen av själva ätstörningen. Det är viktigt att också nämna att Anorexia nervosa är den psykiatriska diagnosen med högst dödlighet bland ungdomar.

De internationella Riktlinjerna syftar till att:

  • Ge rekommendationer vid behandling och vård för hälso- och sjukvårdspersonal
  • Användas för att utveckla metoder för utvärdering av den kliniska verksamheten
  • Användas för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal
  • Hjälpa patienten att fatta välinformerade beslut
  • Förbättra kommunikationen mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinjerna bör beaktas i sin fulla helhet i kombination med individuella behov, preferenser och värderingar hos den enskilda patienten. Riktlinjerna är inte tvingande och ansvaret ligger hos hälso- och sjukvårdpersonalen att fatta adekvata beslut baserat på omständigheter kring patient i konsultation med eventuella familjemedlemmar eller anhöriga.

Ni kan ta del av riktlinjerna i sin helhet här >

Taggad ,

Seminarier om ätstörningar och övrig psykiatri under Almedalsveckan

Nästa vecka startar Almedalsveckan i Visby där företrädare för samtliga svenska partier samlas tillsammans med intresseorganisationer och företag för att diskutera politik och samhällsfrågor. Almedalsveckan lockar tusentals besökare varje år och är Sveriges största politiska mötesplats.

Frågor som rör hälso- och sjukvården har tagit allt mer plats under Almedalsveckan och det finns flera intressanta seminarier inom både psykiatri och forskning att ta del av om ni är på plats. Vi har kikat igenom årets program och valt ut några seminarier som specifikt eller delvis handlar om ätstörningar eller psykiatri i övrigt:


Vem hjälper mig när jag inte orkar? Om att vara närstående till någon som har en ätstörning
Frisk & Fri arrangerar tillsammans med studieförbundet Sensus ett seminarium om hur det är att vara närstående till någon som har en ätstörning. Ätstörningar drabbar inte bara den som är sjuk utan även personer som står bredvid. Vem ger stöd till de närstående? Det är dags att lyfta frågan om vad närstående behöver.

Läs mer information om seminariet här >

eHälsa – behandlingsstöd för psykisk ohälsa
Sverige ska bli bäst på e-hälsa till år 2025. Många innovationer är redan i bruk men desto fler ligger i framtiden. Vi fokuserar på eHälsolösningar för att sänka tröskeln för att ta kontakt med vården, som stöd för behandling samt hur detta ger en potentiell möjlighet att förkorta köer. Medverkar gör bl. a Niels Eék, psykolog och projektledare för ePsykiatrienheten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Läs mer information om seminariet här >

På tal om suicid – vad vet vi?
Cirka 1500 personer per år tar sitt liv i Sverige och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland yngre. Vi diskuterar självmord ur olika aspekter: Vad vet vi om orsakerna? Vad kan vi göra för att förebygga och förhindra? Hur möter vi den som inte orkar leva? Medverkar gör bl. a Ullakarin Nyberg, överläkare och ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen.

Läs mer om information om seminariet här >

Vet ni i psykiatrin hur det går för mig som patient?
Vad får patienterna ut av dagens psykiatri och hur kan vi säkerställa att ingen patient utsätts för undermålig vård? Vi lägger särskilt fokus på hur viktigt det är att vi alltid följer effekten av alla vårdinsatser. Medverkar gör bl. a Clara Gumpert, professor vid KI och verksamhetschef för Centrum för Psykiatriforskning inom SLSO samt Anki Sandberg, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).

Läs mer om information om seminariet här >

Hur kan patienterna utveckla vården?
Patienter, brukare och medborgares röst behövs för att öka kvalitén inom offentlig sektor. Hur kan vi utveckla delaktighet, kvalitet, utveckling inom hälso- och sjukvården lokalt, regionalt och nationellt? Hur kan man arbeta strukturerat och digitaliserat med ständiga förbättringar? Medverkar gör bl. a Hannah Parnén, Projektledare för SHEDO och Katarina Viebke, Divisionschef för Psykiatri Skåne, Region Skåne.

Läs mer om information om seminariet här >

Framtidens psykiatri – förbättringsbehov och visioner
Många är överens om att vi behöver en psykiatri som präglas av patientfokus, delaktighet och inflytande för vårdtagare och dennes anhöriga. Andra honnörsord som ofta används är jämlikhet, flexibilitet och tillgänglighet. Hur ska vi komma närmare de verkliga behoven? Medverkar gör bl. a Ullakarin Nyberg, överläkare och ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen samt Jimmie Trevett, ordförande för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH).

Läs mer om information om  seminariet här >

Taggad ,

Fredagsläsning: “Alternative methods of classifying eating disorders: Models incorporating comorbid psychopathology and associated features”

Vårens sista fredagsartikel handlar om sätt att klassificera ätstörningar som skiljer sig från de nuvarande modellerna i diagnosmanualerna DSM-5 eller ICD-10. Nuvarande indelning i anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning (samt atypiska varianter av dessa tre där inte alla kriterier är fullt uppfyllda) utgår helt och hållet från symptombild i fråga om ätbeteenden och kompensatoriska inslag, men man kan också förställa sig andra angreppssätt. Artikelförfattarna går igenom forskningslitteraturen på området och redogör för en rad olika klassificeringsmodeller som är eller har varit aktuella. Man har exempelvis tidigare undersökt om det är rimligt att dela in ätstörningar i ”uni-impulsiva” och ”multi-impulsiva” grupper, baserat på om det utöver t ex impulsiv hetsätning och kompensatoriska beteenden också föreligger andra impulskontrollbesvär i form av sådant som alkohol- eller drogintag, självskadebeteende, snatteri osv eller inte. Man har här funnit att det på gruppnivå visserligen tycks finnas kliniskt relevanta skillnader mellan patienter som uppvisar många olika typer av impulsiva beteenden och patienter som enbart är impulsiva inom ramen för ätstörningssjukdomen, men som helhet tycks inte en sådan indelning fullt ut förklara olika typer av samsjuklighet. Många personer med ätstörningsbesvär uppvisar heller inte någon nämnvärd impulsivitet i sina sjukdomsbeteenden.

En annan föreslagen indelning är de två grupper som artikelförfattarna benämner ”dietary” och ”dietary-negative affect”. Den förstnämnda gruppen uppvisar här enbart sedvanliga ätstörningssymptom men ingen avsevärd nedstämdhet, medan den andra gruppen karakteriseras av ätstörningsbesvär i kombination med depressivitet och låg självkänsla. I viss mån skulle en sådan indelning kunna spegla den mångfald av vägar in i en ätstörningssjukdom som togs upp i fredagsartikeln för några veckor sedan, men det är även här osäkert om den tar tillräcklig hänsyn till annan vanlig samsjuklighet så som tvångsmässighet, ångest eller impulsivitet.

Den alternativa klassificering som verkar mest lovande är en indelning i tre grupper baserade på grad av kontroll i ätstörningsbeteendena: överkontrollerade, underkontrollerade och, slutligen, en grupp med låg grad av samsjuklighet. En lång rad studier pekar på att det oavsett underliggande ätstörningsdiagnos går att skilja ut 1) en stor grupp av patienter vars besvär huvudsakligen bottnar i en låg grad av kontroll över impulser och känslor där samsjuklighet i form av självskadebeteende och missbruk är vanligt, 2) en stor grupp vars besvär snarare härrör ur en alltför hög nivå av kontroll med överdriven rigiditet och litet utrymme för spontanitet eller känslouttryck, och 3) en grupp av patienter där under- eller överkontroll inte utgör något centralt bekymmer. Poängen är här inte att en sådan alternativ klassificering nödvändigtvis skulle ersätta de nuvarande diagnosmodellerna – som jag ser det handlar det snarare om att öka förståelsen för de mångskiftande uttryck som en och samma ätstörningssjukdom kan ta sig och att möjliggöra nya sätt att tänka då det gäller vilka behandlingar som bör erbjudas till patienter med olika besvärsprofil.

Här kan ni hitta artikeln >

Nu tar fredagsartikeln sommarlov! Trevlig sommar!

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Ny forskningsstudie om lukt- och smakupplevelse i relation till anorexia nervosa

På Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet startar nu en ny forskningsstudie som ska undersöka lukt- och smakupplevelse i relation till anorexia nervosa. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för mekanismerna som reglerar vår aptit samt hur det hör ihop med olika typer av ätbeteende. På sikt hoppas man även få en ökad kunskap om vilka faktorer som ligger bakom sjukdomar som karaktäriseras av för stort eller för litet matintag.

Vi har pratat med ansvarig forskare Janina Seubert för att höra mer om studien:

Hur kommer det sig att ni började intressera er för smak- och luktupplevelse i relation till ätstörningar?
-Vi vet väldigt lite om hur människan processar lukt och smak. Medan det till exempel sedan länge varit känt att det finns tre primära färger; röd, grön och blå, vet vi inte hur många grundsmaker eller lukter det finns! Vårt labb undersöker de neurala processer som ger upphov till upplevelsen av smak och lukt. I vår forskning har vi bland annat sett att lukt och smak aktiverar hjärnans belöningscentrum, vilket troligtvis förklarar varför många har så svårt att hålla sig ifrån godsaker. Detta gäller speciellt när man är hungrig!
Personer som lider av anorexi kan göra något som de flesta andra har otroligt svårt för; avhålla sig från mat trots hunger. Det verkar alltså som att anorexin påverkar effekten av belöningssystemets förmåga att reglera matintag. I det här projektet vill vi undersöka emotionella responser till lukt och smak hos personer med och utan anorexi, för att därpå kunna jämföra belöningssystemets aktivering mellan friska och sjuka personer.

Har det gjorts någon tidigare forskning om ämnet?
-Den emotionella responsen kopplad till mat har fram tills idag förblivit relativt outforskad. Dock finns en amerikansk forskargrupp som studerat belöningssystemet efter att ha visat deltagarna bilder på mat, resultaten tydde på att anorektikers belöningssystem aktiveras starkare än friska individers. Forskarna föreslog därför att anorektiker kan vara känsligare för belöning än andra, vilket skulle resultera i att en mycket liten mängd mat blir lika tillfredställande som en hel måltid är för friska. Men eftersom forskarna endast använde bilder på mat är det svårt att veta hur resultatet relaterar till det som händer när vi äter. Att titta på en hamburgare är trots allt inte samma sak som att äta den! Därför vill vi jämföra den emotionella responsen hos friska och sjuka som intar olika typer av mat. Deltagarna kommer få smaka på mer eller mindre välbekanta drycker, spotta ut, och sedan skatta sin upplevelse. Ungefär som på en vinprovning.

Vad hoppas ni kunna uppnå med studien?
-Vår förmåga att känna tillfredsställelse när vi äter har genom historien fungerat som en viktig överlevnadsmekanism genom att motivera matintag. Detta är i sin tur vad som krävs för att tillgodose kroppens ständiga behov av energi. Ett av de största problemen för personer med anorexi är att de inte låter kroppens signaler reglera deras matintag. Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra med att förbättra förståelsen för hur hjärnan reglerar våra emotionella responser till mat, samt varför vissa grupper (som personer med anorexi) lyckas stå emot dessa till synes basala drivkrafter. På sikt hoppas vi kunna skräddarsy behandlingsprogram för personer som vill påverka sina hjärnor för att framkalla mer normaliserade responser till mat, vilket i sin tur skulle främja utvecklingen av hälsosamma matvanor.


Just nu söker de deltagare till studien som är mellan 18-45 år, som har diagnostiserats med anorexia nervosa, har ett fungerande smak- och luktsinne, äter kyckling och citrusfrukter, och INTE är gravida. Deltagarna kommer att få smaka på mycket små mängder salta och söta drycker (endast smaka och sedan spotta ut drycken, ingen sväljs) och samtidigt rapportera hur man upplever lukt och smak. Innan får man delta i en telefonintervju och svara på frågor om sitt mående. Experimentet tar cirka 1,5 timme (+ 30 minuter telefonintervju) och samtliga deltagare får tre biobiljetter i ersättning.

För mer information och intresseanmälan mejla till smakexperiment@cns.ki.se eller kontakta Janina Seubert direkt på: 08-524 82 471

 

Taggad ,

ICED 2017

Varje år anordnar Academy for Eating Disorders (AED) den stora internationella konferensen om ätstörningar, International Conference on Eating Disorders (ICED), som besöks av forskare och kliniker från hela världen. ICED är den största konferensen på området där det senaste inom ätstörningar och forskning presenteras under flera dagar.

Förra veckan var det dags för årets konferens som den här gången hölls i Prag. Temat i år var ”Diverse perspectives, shared goals” som syftar till att vi alla kommer med olika perspektiv men har ett gemensamt mål att främja forskning och förbättra behandlingen inom ätstörningsområdet.

På konferensen deltog flera medarbetare från kliniken och presenterade posters, artiklar och var med i paneldiskussioner. Här kommer bilder från konferensen:

Utanför konferenscentrum i Prag

Maiken Fjelkegård från Familjevårdsavdelningen på SCÄ visar upp sin poster.

Carlos Grilo vid Yale University School of Medicine.

Marta Ferrer Garcia är forskare vid universitetet i Barcelona och pratar om Virtual Reality som hjälpmedel vid hetsätning.

Karolin Lindberg vid sin poster tillsammans med Gaby Resmark.

Anne-Charlotte Wiberg och Kristofer Ekström presenterar utvecklingsprocessen för appen Stegvis och deltog i en paneldiskussion om hur teknik kan förbättra behandling av ätstörningar.

 

Tara Deliberto från Presbyterian hospital i New York presenterar project HEAL.

 

Nils Erik Svedlund fick många frågor om sin forskning om ADHD och ätstörningar vid sin poster.

Ann Haynos, Scott Moseman, Scott Crow, Janet Treasure och Theresa Fassihi

Andreas Birgegård från KÄTS var också på plats med en poster.

Taggad , ,

Stockholms centrum för ätstörningar och Karolinska Institutet bjuder in allmänheten till en eftermiddag om ätstörningar

Cynthia Bulik, Yvonne von Hausswolff-Juhlin och Göran Kentää föreläser.

Idag den 2 juni är det World Eating Disorder Action Day som uppmärksammas på olika sätt runt om i världen. Initiativet kommer från föreningar och organisationer från flera länder, som uppmanar till att medvetenhet och kunskap om ätstörningar behöver öka – och att det finns attityder och föreställningar kring sjukdomarna som försvårar bemötandet av problematiken. Ätstörningar är allvarliga medicinska tillstånd, förknippade med både fysisk och psykisk ohälsa, och som i de mest tragiska fallen kan leda till att människoliv går till spillo.

Vi på Stockholms centrum för ätstörningar vill tillsammans med Karolinska Institutet och professor Cynthia Bulik uppmärksamma detta och lanserar därför ett halvdagsevent med titeln ”Om ätstörningar – ny kunskap & ökad medvetenhet ”. Vi vill nå en bred publik och välkomnar allmänheten, studenter, kliniker, forskare, föreningar, drabbade och närstående för att tillsammans skapa en dialog och ett kunskapsutbyte kring ätstörningar.

Dagen går av stapeln den 2 oktober i Karolinska Institutens aula Medica och är helt gratis. Medverkar vid eventet gör, förutom undertecknad, professor Cynthia Bulik och Göran Kentää (expert på ätstörning och elitidrottare) samt närstående med syskonperspektiv.

Boka in dagen redan nu och läs mer om evenemanget på KI:s hemsida >

#WeDoActTogether

Yvonne von Hausswolff-Juhlin
Verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar

Taggad , , ,

Stort mörkertal för ätstörningar – fler behöver hjälp tidigt

David Clinton och Andreas Birgegård

Inför World Eating Disorder Day den 2 juni har David Clinton och Andreas Birgegård, som båda arbetar vid Kunskapscentrum för ätstörningar, skrivit en artikel som publicerades i Läkartidningen idag. I artikeln lyfter de bland annat att ny epidemiologisk forskning visar på att 200 000 individer i Sverige har drabbats av en ätstörning någon gång under livet, och att många inte får den vård de behöver.

Läs artikeln i sin helhet här >

Taggad , ,