Fredagsläsning: “Are transdiagnostic models of eating disorders fit for purpose? A consideration of the evidence for food addiction”

Etablerad ätstörningsbehandling, så som KBT-E, utgår ofta från en så kallad transdiagnostisk modell där man tänker sig att det oavsett ätstörningsdiagnos föreligger en gemensam grundproblematik – att den egna kroppen och vikten utövar ett orimligt stort inflytande över hur en individ ser på och värderar sig själv – som sedan kan ta sig olika uttryck hos olika personer. Författarna bakom denna veckas fredagsartikel vill komplettera denna modell, då de anser att den inte alltid är tillräcklig för att fullt ut förstå sjukdomsbesvären hos patienter med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning. Istället utgår de från forskning om biologi och beteendefaktorer relaterade till det omdebatterade begreppet ”matberoende” för att beskriva hur hetsätningsproblematik kan vidmakthållas. Utifrån detta föreslår de sedan en rad moment som skulle kunna läggas till i behandlingen för att förhoppningsvis uppnå bättre resultat för denna grupp. Man ska komma ihåg att detta är en hypotes om hur man kan förstå hetsätning och att det i dagsläget är svårt att svara på om artikelförfattarnas modell är korrekt och effektiv – idén är hur som helst intressant och värd att forska vidare kring.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Studiebesök från Japan


Igår fick vi besök av professor Satoru Takahashi från Tokyo Gakugei University som tillsammans med studenter och forskarkollegor ville se SCÄ:s barn- och ungdomsverksamhet. Förutom presentationer av verksamhetschef Yvonne von Hausswollf-Juhlin och enhetschef Ulla Brelin fick gruppen en rundvandring på Familjevårdsavdelningen och besöka skolan. Takahashi och hans medarbetare var mycket nöjda med besöket och vill gärna komma tillbaka för att lära sig mer om både ätstörningar och vår verksamhet.

Enhetschef Eva Torngren berättar om Familjevårdsavdelningen.

Besök på Familjedagvården.

Läraren Elisabeth Hartman Pontén berättar om skolverksamheten som finns i anslutning till vården på kliniken.

Verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

Taggad , ,

Yvonne von Hausswolff-Juhlin medverkar i podcasten ”Allt du velat veta”

Förra veckan medverkade verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin i den populärvetenskapliga podcasten ”Allt du velat veta” som leds av Fredrik Fritte Fritzson. I avsnittet berättar Yvonne om vad det innebär att ha en ätstörning och hur behandlingen går till.

Här kan ni lyssna på avsnittet:

https://embed.acast.com/alltduvelatveta/131omatstorningarmedyvonnevonhausswolff-juhlin

 

Taggad ,

Fredagsläsning: “’Mindless Eating,’ or how to send an entire life of research into question”

Den här veckans fredagsläsning är av mer populärvetenskapligt slag. Sedan ungefär ett år har det stormat kring en professor vid Cornell University i USA, Brian Wansink, som i flera decennier har ägnat sig åt forskning om ätbeteenden. Wansink har tidigare fått mycket medial uppmärksamhet då hans forskningsämnen ofta har varit uppseendeväckande och spännande – han har studerat sådant som hur tallriksstorlek påverkar matintag, hur människor beter sig vid bufféer eller huruvida skolbarn äter mer grönsaker ifall man kallar dem för coola saker (t ex ”X-Ray Vision Carrots”). Han har varit medförfattare till kokböcker, påverkat policyfrågor kring skolluncher i USA, blivit intervjuad av Oprah osv. Hösten 2016 skrev Wansink en bloggpost där han aningslöst berömde en av sina studenter som fått i uppdrag att analysera ett stort dataset om ätbeteende och fiska fram signifikanta samband som gick att publicera. Wansink fick omedelbart kritik eftersom det han beskriver – så kallad p-hacking – ses som helt oacceptabelt inom forskarvärlden. I ett tillräckligt stort forskningsmaterial kommer det alltid att finnas statistiskt signifikanta samband som i själva verket är helt slumpmässiga, och söker man i blindo utan att bry sig om att på förhand definiera vad man är ute efter så kommer man förr eller senare att hitta något. Wansinks bloggpost ledde till att andra forskare började granska hans forskningsartiklar, varpå den ena felaktigheten efter den andra uppdagades. I dagsläget har flera av Wansinks artiklar dragits tillbaka.

Det har skrivits många reportage om fallet. Denna veckas fredagsläsning är en artikel från data- och vetenskapssajten Ars Technica som gör en bra genomgång av vad som skett och vad det säger om forskningsklimatet idag. Även om Wansink naturligtvis själv är ansvarig för det forskningsfusk han ägnat sig åt så är det inte särskilt långsökt att tänka sig att den ”publish or perish”-kultur som råder, där forskare i allt högre grad förväntas producera intressanta resultat i prestigefyllda tidskrifter, bidragit till fall som detta.

Här kan ni hitta reportaget >

Även sajten BuzzFeed har nyligen publicerat en intressant gransking av fallet Wansink >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Thomas Parling är programkoordinator och ny medarbetare på SCÄ FoU

Thomas Parling

Thomas Parling är leg psykolog, filosofie doktor i klinisk psykologi och har bl. a forskat kring obesitas, ätstörningar bland barn och unga samt kroppsmissnöje. Sedan årsskiftet är Thomas programkoordinator för ätstörningsområdet på Centrum för psykiatriforskning (CPF) och han kommer även arbeta på SCÄ FoU med handledning och implementering. Vi intervjuade Thomas för att dels höra lite mer om hans uppdrag men också vilka andra projekt han är involverad i:

Hej Thomas, kan du inleda med att berätta lite om vad du gör och har gjort tidigare

-Efter min avhandling (som handlade om anorexia nervosa) arbetade jag vid Uppsala universitet, institutionen för Psykologi som lektor. Det handlade främst om undervisning kring klinisk psykologi på psykologprogrammet men även andra program och kurser. 2016 bytte jag arbete till Kompetenscentrum för psykoterapi där jag är projektledare för implementering av psykologisk behandling på heldygnsvårdsavdelningar för personer med psykos. Vi utbildar och handleder personal att ha dagliga samtal med patienterna i syfte att aktivera dem. Just nu ligger mycket fokus för mig på implementering av evidensbaserade behandlingsmetoder i psykosvården och i ätstörningsvården. Jag har varit med och utvecklat arbete enligt evidensbaserade metoder på flera vårdinstanser och det arbetet är utmanande och givande. Det är viktigt att de metoder vi vet har god evidens kommer patienterna till gagn. Det är ett omfattande arbete att komma dit!

CPF har utsett dig till forskningskoordinator inom ätstörningsområdet och du kommer även arbeta hos oss en dag i veckan. Berätta mer om uppdraget och vad du kommer göra?

-Ja, jag är glad över att ha fått det här förtroendet. Det övergripande uppdraget handlar om att vara behjälplig i att stötta forskning inom Centrum för psykiatriforskning (CPF). Lite mer specifikt handlar det om att vara uppdaterad kring information som är relevant för CPF, KI och klinikerna, att vara en kontaktperson för frågor kring forskning, utbildning, och implementering, stötta och uppmuntra forskningsaktiviteter inom kliniken, etablera kontakt mellan studenter och forskare, etablera kontakt mellan forskare och olika stödfunktioner inom CPF / KI, ha koll på aktuella anslag, samt stötta införandet av ELN. Utöver koordinatorsuppdraget är jag också inblandad i utvecklande av en internetbehandling och implementering av transdiagnostisk ätstörningsbehandling vid Stockholms centrum för ätstörningar.

Behandling av ätstörningar har länge varit ditt huvudforskningsområde och förutom flertalet artiklar publicerade har du även gett ut två populära böcker tillsammans med Ata Ghaderi. Hur kom det sig att du blev intresserad av just ätstörningar?

-Det hela startade med att jag under studietiden ville ha erfarenhet av psykiatrin och fick in foten på BUP ätstörning i Uppsala. Ätstörning var inget som jag just då var speciellt intresserad av. Där extra-knäckte jag flera år och intresset för ätstörningar växte. När jag sedan gjort klart min PTP dök doktorandtjänsten upp med Ata som handledare och då var jag såpass intresserad av den här problematiken att jag inte tvekade att söka.

Vilka  forskningsprojekt är du involverad i just nu?

-Projektet kring heldygnsvården, internetbaserad behandling vid SCÄ, Acceptance and Commitment Therapy i grupp för ätstörning (Örebro), vid Uppsala universitet är jag involverad i olika grad i följande projekt; fMRI studie för barn och ungdom med anorexia nervosa, KBT för kvinnor med negativa / traumatiska upplevelser efter förlossning, psykologisk behandling via internet samt behandling vid vulvodoni.

Slutligen, vilka fokusområden och behandlingsmetoder inom ätstörningsområdet kommer vi se mer av i framtiden tror du?

-Ett viktigt område är just implementering av metoder som är evidensbaserade. Vi behöver bli bättre på att identifiera vilka metoder vi ska använda oss av för att implementering blir effektiv. Det är en stor utmaning. Då kommer vi nå ut till flertalet patienter med effektiv behandling. Jag brinner lite extra för personer med Anorexia Nervosa och skulle gärna se utveckling av psykologisk behandling som adderar effekt för dessa personer. Ett mycket spännande område är också forskningen kring mikrobiota, förhoppningsvis kan det i framtiden utvecklas kunskap som kan vara patienter till nytta.

Taggad , , , ,

Fredagsläsning: “Genetic and environmental influences on eating disorders and associated adversities and comorbidities”

Shuyang Yao disputerar idag.

Idag försvarar vår forskarkollega Shuyang Yao vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet sin doktorsavhandling, som handlar om samsjuklighet och negativa sjukdomsutfall vid ätstörningar. Så här skriver KI om avhandlingen:

”Ätstörningar, inklusive anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN), är allvarliga psykiska sjukdomar. Negativa sjukdomsutfall (inklusive självmord) och annan samtidig sjukdom har studerats i klinisk observation med olika stora studiegrupper, men vi saknar kunskap från stora epidemiologiska forskningsstudier. Dessutom vet vi väldigt lite om underliggande mekanismer för de observerade associationerna. Med utgångspunkt från svenska nationella forskningsregister syftar Shuyangs avhandling till att undersöka sambanden mellan ätstörningar och potentiella negativa utfall och övrig sjuklighet på befolkningsnivå och därmed fördjupa vår förståelse av mekanismerna med hjälp av genetiskt informativ studiedesign.”

Här hittar ni avhandlingen >

Taggad ,

SCÄ får besök av CPF:s nya verksamhetschef

Nitya Jayram Lindström

Idag fick vi besök av Nitya Jayaram Lindström som sedan årsskiftet är ny chef för Centrum för psykiatriforskning (CPF). Nitya besöker samtliga verksamhetschefer inom SLSO psykiatri och idag var det dags för SCÄ att presentera sin verksamhet. Förutom rundvandring i huset och presentation av vår kliniska verksamhet hade vi en givande dialog kring kliniksverksamhet samt vår forskning och utvecklingsverksamhet. Vi pratade om utmaningar och styrkor i relation till vård, forskning och utbildning.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef och forskargruppsledare

Fredagsläsning: “High Prevalence of Eating Disorders in Narcolepsy with Cataplexy: A Case-Control Study”

Felix Vallotton

Sjukdomen narkolepsi karakteriseras av en överdriven benägenhet att somna dagtid samt av så kallad kataplexi (även känt som affektiv tonusförlust), vilket innebär en plötsligt insättande kraftlöshet i t ex nack- eller benmuskulatur som kan medföra att personen i fråga helt enkelt faller ihop. Utöver dessa symptom förekommer inte sällan sömnparalys, dvs en förlamningskänsla i samband med uppvaknande eller insomnande, och hypnagoga hallucinationer. Narkolepsi sågs länge som en psykogen sjukdom och det var faktiskt inte mer än tjugo år sedan man upptäckte den organiska orsaken bakom narkolepsi: en brist i hjärnans sömnregleringssystem med låga nivåer av hormonet orexin.

Förutom sin funktion som sömnreglerande hormon påverkar orexin också aptiten. Kroppens aptitreglering är komplex med en mängd inblandade hormoner – nettoresultatet vid narkolepsi och bristande orexinreglering är att kroppsvikten ofta stiger. I veckans fredagsartikel presenteras en studie där man undersökt förekomsten av ätstörningssymptom hos 60 personer med narkolepsi i jämförelse med en frisk kontrollgrupp bestående av 120 personer. Man fann här att drygt 20 procent av narkolepsipatienterna uppfyllde kriterier för en regelrätt ätstörningssjukdom, medan inga av kontrollerna gjorde det. Förekomsten av enskilda symptom på ätstörning i narkolepsigruppen var ännu högre – t ex upplevde hela två tredjedelar en svårhanterad aptitstegring som hos drygt hälften av dem ledde till återkommande hetsätningsepisoder.

Det är nu drygt tio år sedan denna artikel publicerades och sedan dess tycks det inte ha forskats särskilt mycket på samband mellan narkolepsi och ätstörningsbesvär. Kanske kan detta vara värt att uppmärksamma mer inom ätstörningsvården?

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

SCÄ söker en ny enhetschef till öppenvårdsmottagningen för vuxna

Vill du vara med och utveckla och leda vår specialiserade mottagning för vuxna patienter med ätstörningar? Vi erbjuder dig en spännande tjänst där du har goda möjligheter att påverka både vården och din egen utveckling.

Vi söker dig som är intresserad av utveckling och införande av evidensbaserad behandling och som gärna har erfarenhet av ledning samt uppföljning av verksamheter. Vi ser helst att du har en grundprofession som psykolog, sjuksköterska, socionom eller har annan likvärdig utbildning. Goda chefs- och ledaregenskaper värderas högt och tidigare erfarenhet av ätstörningsvård är meriterande.

Här hittar ni hela annonsen >

Ny artikel från forskargruppen: “Trends in female authorship in research papers on eating disorders: 20-year bibliometric study”

Industriarbetare, USA, 1940-talet

I dagarna publiceras en forskningsartikel i tidskriften British Journal of Psychiatry Open av Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar, och Cindy Bulik, professor vid Karolinska Institutet, där man har tittat närmare på författarskap och kön i forskningsartiklar om ätstörningar de senaste tjugo åren. Vi ställde några frågor till Mattias om studien:

Hur kom det sig att ni skrev den här artikeln?

-Jag var på ett seminarium om jämställdhet och psykiatrisk forskning på europeiska psykiaterförbundets kongress i Florens i april, där man bland annat diskuterade forskning om kön och författarskap. Det finns en rad studier som visar att trots att andelen kvinnor inom läkar- och psykologyrkena har ökat tydligt – kvinnor utgör idag exempelvis en majoritet inom läkarkåren i stora delar av norra och östra Europa – så återspeglas detta inte inom den medicinska forskningen. Fler män än kvinnor har alltjämt seniora tjänster inom forskarvärlden, män tilldelas mer forskningsmedel än kvinnor och är oftare chefredaktörer eller peer reviewers vid vetenskapliga tidskrifter. En studie som publicerades förra året visar att trots att könsfördelningen bland psykiatriker är någotsånär jämn internationellt sett så är endast kring 39% av författare till studier i prestigefyllda psykiatriska tidskrifter kvinnor. Denna siffra har ökat från 25% tjugo år tidigare, men ökningen har också mattats av det senaste decenniet. Jag blev nyfiken på om någon hade gjort en liknande undersökning inom ätstörningsfältet och när jag förstod att så inte var fallet så frågade jag Cindy om hon ville titta på detta, eftersom jag vet att hon har ett stort engagemang för jämställdhet inom akademin.

Och vad fann ni när ni studerade ätstörningsfältet?

-Vi tittade på samtliga vetenskapliga artiklar om ätstörningar publicerade mellan 1997 och 2016 i tre olika grupper av tidskrifter: sex subspecialiserade ätstörningstidskrifter, nio av de allmänpsykiatriska tidskrifter som anses mest prestigefyllda och sex prestigefyllda tidskrifter inriktade på klinisk psykologi. Våra resultat visar att andelen kvinnliga första- och sistaförfattare – de författarposter som vanligtvis anses mest betydelsefulla inom medicinsk forskning – ökade under den aktuella tjugoårsperioden i både specialiserade ätstörningstidskrifter och i de mest prestigefyllda psykiatriska tidskrifterna, samtidigt som vi också såg en viss avtagande trend under de senaste fem åren. I psykologitidskrifterna var antalet artiklar om ätstörningar dock för litet för att kunna påvisa samma statistiskt signifikanta trend. Oavsett tidskriftstyp är andelen kvinnliga författare högre inom ätstörningsfältet än inom psykiatrin generellt. I ätstörningstidskrifter var nästan 79% av förstaförfattare kvinnor under den senaste femårsperioden; för psykiatritidskrifterna var samma siffra 54% och för psykologitidskrifterna 55%.

Vilka slutsatser kan man dra av detta?

-Även om vi inte har någon statistik på hur många kvinnor och män som arbetar med ätstörningsforskning så tror vi att dessa siffror i högre grad speglar den verkliga sammansättningen inom fältet. Det är samtidigt uppenbart att andelen kvinnliga författare till ätstörningsartiklar är lägre i de prestigefyllda psykiatritidskrifterna än inom de tidskrifter som specialiserar sig på ätstörningsforskning. En annan intressant trend är också att samtidigt som antalet artiklar om ätstörningar har exploderat under tjugoårsperioden så publiceras faktiskt allt färre av dessa artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna. Orsakerna bakom detta är inte helt självklara. Det är känt att forskning om ätstörningar och om självmord är de mest underfinansierade forskningsfälten inom amerikansk psykiatri, vilket såklart kan bidra till att färre högprofilerade studier publiceras. Man kan också tänka sig att en stereotyp och felaktig syn på ätstörningar som ”kvinnosjukdomar” medför att forskningsartiklar på området förvisas till smalare tidskrifter. Här kan möjligen den höga andelen kvinnliga författare bidra, då det är tämligen välbelagt att den akademiska peer review-processen premierar män. Att publicera forskningsstudier i en specialiserad ätstörningstidskrift ska verkligen inte ses som ett dåligt alternativ – kanske är genomslaget av forskningen som högst här eftersom man når ut till de kolleger som själva arbetar inom fältet – men skillnaderna i fråga om publikationsmönster och författares kön mellan subspecialiserade och prestigefyllda tidskrifter ger ändå en fingervisning om ätstörningsforskningens status inom psykiatrin.

Här finns artikeln att läsa (open access, dvs fritt tillgänglig) >

Taggad ,