Kategoriarkiv: Lästips

Lästips: Temaserie kring personlighetssyndrom

personlighetssyndrom

Läkartidningen publicerade för några veckor sedan en temaserie kring personlighetssyndrom. Här lyft personlighetssyndrom fram ur flera olika vinklar från behandling till bemötande.

Ni hittar alla artiklar här >

Taggad

Managing severe and enduring anorexia nervosa – A clinician´s guide

managing-severe-and-enduring-anorexia-nervosa

I februari 2016 släpptes boken Managing severe and enduring anorexia nervosa – A clinician´s guide och nu har jag äntligen läst den, sida upp och sida ner. Noga. Boken bygger på de studier som finns om långtidssjuka ätstörningspatienter och ger bra information om sjukdomen, behandlingsmetoder som utvärderats och om vad behandlare som kommer i kontakt med denna patientgrupp bör tänka på. Boken är lättläst och välskriven, en bra lärobok. Här kommer ett litet ax-plock ur boken:

Vad är Severe and enduring eating disorders, SEED ? (Långtidssjuka ätstörningspatienter)
Det finns ingen konsensus om vad som är SEED-AN, ingen uttalad gräns för när en patient övergår från sjuk till långtidssjuk. Författarna hänvisar bland annat till Paul Robinson som säger SEED-patienten bör ha varit sjuk i minst 10 år, dock diskuteras vad som innefattar att vara sjuk i 10 år, vad menar man med att en patient varit sjuk i 10 år?

Hur ska SEED-patienters behandling se ut?
Boken presenterar de studier som finns om behandling för SEED. Sammanfattningsvis kan sägas att SEED-patienter bör få hjälp att fokusera på livskvalitet. Man är överens om att det behövs ett team runt patienten och ett samarbete med familjen för de patienter som har en familj.

Fokus i behandling skall flyttas från att bli frisk till att bli bättre med ett minskat lidande. Allians mellan behandlaren och patienten är mycket viktig, mer viktigt än i annan behandling. Öppenvård anses som mest lämpligt. Patientgruppen behöver skräddarsydd behandling för var och en med livskvalitet i fokus. Livskvalitet kan vara att hjälpa patienten engagera sig i lugna aktiviteter så som utbildning och att öka det sociala nätverket. Patienten kan även behöva hjälp med vardagliga saker som handling, ekonomi och matlagning. Det finns en studie som visar att BMI och livskvalitet samspelar, dvs att de påverkar varandra åt båda håll, varför fokus på livskvalitet kan ge ökat BMI (s.17) och där med ytterligare ökad livskvalitet. Det är dock viktigt att tala om för patienten att hen kommer att behöva mer vård om patientens hälsa utsätts för ökad fara, där vikten trots allt kommer att hamna i fokus.

Behandlares egenskaper
En bra egenskap hos behandlare är att kunna acceptera att patienten inte blir frisk, att det är patientens jobb, inte terapeutens och att man kan se de små förändringarna. Att jobba långsamt är nödvändigt. Det är viktigt att dela på ansvaret om patienten i teamet, låt medicinare ta hand om det medicinska ansvaret, kuratorn om sysselsättning och ekonomi och sjuksköterskan om omvårdnaden.

Reflektion
På Eira-mottagningen, mottagningen för långtidssjuka ätstörningspatienter, jobbar vi mycket likt flera av de olika behandlingsmetoder som har utvärderats och som beskrivs i boken. Vi känner igen det som beskrivs om patientgruppen och de utmaningar som vi som behandlare ställs inför. Boken är mycket läsvärd och jag hoppas att flera läser boken för att få en ökad kunskap om patientgruppen. Slutligen känns det fantastiskt roligt att skriva en avhandling om detta viktiga område, vi på Eira hoppas kunna bidra med erfarenheter och nyvunnen kunskap till alla som är intresserade, nu och i framtiden.

Maja Molin är leg psykiatrisjuksköterska, doktorand och projektledare för Eira-mottagningen på SCÄ FoU

Taggad , , ,

Femton skönlitterära och självbiografiska böcker om ätstörningar

Alla böcker

Här kommer tips på femton skönlitterära och självbiografiska böcker som handlar om ätstörningar:

 

Ett helvete är också ett liv

Ett helvete är också ett liv – Andreas Strömblad (2015)
”Andreas är 23 år. Sedan 13års ålder har han levt med en ätstörning. Varje dag är en evig kamp mot “Den”, sjukdomen som mot hans vilja styr hans liv. Som bestämmer när han ska må bra, men framför allt när han ska må dåligt och vara ensam med sina tankar kring mat och träning. Öppenhjärtat berättar Andreas om ett liv där något så basalt som att äta mat blir en källa till konstant ångest. En ångest som får honom att ljuga för sina vänner, sin familj och sig själv. Andreas beskriver hur det är att leva med en ätstörning och hur hopplöst och eländigt livet kan kännas när allt är som allra mörkast. Att det är ett helvete, men också ett liv.”

Som Zlatan fast bättre

Som Zlatan fast bättre – Niclas Christoffer (2012)
”Femtonåriga Simons dröm är att en dag bli den bästa fotbollsspelare som världen skådat. Han vill bli som Zlatan, fast bättre. När han får den efterlängtade platsen på fotbollsgymnasiet verkar lyckan först gjord. Men något går fel. Simon blir mer och mer övertygad om att han måste gå ned i vikt innan han kan bli ett proffs. Några kilon blir allt fler och Simons strategi utvecklas snart till en livsfarlig sjukdom.”

Decembergatans hungriga andar

Decembergatans hungriga andar – Ulrika Lidbo (2010)
”Jag vet att jag inte bor i en grotta och det är krig och jag blir våldtagen av soldater och det kryper flugor som lägger ägg i öppna sår på min arm, men det är ändå orättvist. Så jävla orättvist. Varför har jag fått all skit? På nätterna ligger Jenny och grubblar. Varför blir hon alltid vald som tredje sist på gympan och varför vill alla killar bara hångla med kompisen Charlie? Varför är hon ett fetto som hatar sitt meningslösa liv? Men Jenny har en plan. Hon ska bli smal. När hon börjar åttan i augusti ska alla få se. Hon kan inte misslyckas om hon följer sitt superschema. Man kan ju inte bli fet om man äter noll procent fett. Jenny finner en bundsförvant i Betty. Smala, snygga, världsvana Betty. De träffas hemma i Bettys kök och har matorgier. Glass, smör, ballerinakex, västerbottenost, djupfrysta pajer. De dukar upp och vräker i sig. Sen kräks de upp allting. Ingen kan någonsin förstå. Det är en livsstil. Man väljer det för att man gillar det. Men hur länge håller det?”

Stalins kossor

Stalins kossor – Sofi Oksanen (2007)
”Annas liv bygger på två stora konflikter. Den ena rör hennes förhållande till sin kropp den andra hennes förhållande till sitt estniska ursprung. Hon växer upp i Finland men hennes mamma, Katariina, kommer ursprungligen från Estland. Modern lär Anna att förneka sitt påbrå. Dels för att undvika dörrknackarna, estniska KGB-angivare i Finland som rapporterar om osovjetiska tankar, dels för att lämna det gamla bakom sig.
I nuet tar Annas ätstörningar allt mer kontrollen över hennes liv skolan, kärleken och vännerna. När hon träffar Hukka, den stora kärleken, vågar hon inte blotta sina känslor för honom. Hon är besatt av sitt matschema och kämpar samtidigt med sin kluvna identitet. I tillbakablickar får vi ta del av Katariinas liv som ung i sitt hemland. Där träffar hon Annas finska pappa och flyttar med honom till Finland. Genom moderns levnadshistoria skildras livet i det kommunistiska Estland, transporterna av ester till Sibirien och ärren efter alla uppoffringar och svek.”

Hungerflickan

Hungerflickan: En berättelse om matmissbruk, ensamhet och papplängtan – Hillevi Wahl (2010)
”I Hungerflickan fortsätter Hillevi Wahl den självbiografiska berättelsen om Irmeli, huvudpersonen i romanen Kärleksbarnet som kom för några år sedan. Irmeli har blivit tonåring, åker iväg på ett utbytesår i USA och drabbas av allt allvarligare ätstörningar. När hon kommer hem djupnar problemen. Men hungerflickan övervinner till sist uppväxtens svårigheter.”

Gå din väg men stanna

Gå din väg men stanna – Johanna Nilsson (2011)
”Hanna är trettioett när hon möter Alex en natt på Blue Moon bar. Men djupt inuti är hon också ett barn, som vill gömma sig i garderobsmörkret och slippa vara kvinna. Hon är författare. Orden är hennes gömställe och skattkammare. När hon skriver är hon vacker, stark och frisk. Inte som i verkligheten. Hon har nyss lämnat Tommy och flyttat in i en ny lägenhet. Där bor ett spöke och väggarna lutar sig inåt, taket sjunker, hon tål inga ljud, tål inte att leva, hon hetsäter och kräks nästan varje dag. Hon vill bli frisk, men vet inte hur hon ska göra, vart hon ska vända sig, hon tycker att hon redan har provat allt.
Först vill Hanna inte berätta för Alex om bläckfjärilarna och mörkret, hon är rädd att han ska tycka att hon är äcklig och gå sin väg. Men Alex säger att hon inte är äcklig alls, utan bara fin. Han är inte rädd för hennes mörker, han är inte rädd för någonting alls verkar det som. Han är nästan för bra för att vara sann.”

Du hasar av trygghet

Du hasar av trygghet – Elin Grelsson (2011)
”Sara har ett skittråkigt jobb och lever med en man som släpar sig runt i lägenheten utan att se henne. Hon dricker för många drinkar, hetsäter godis och har sex med fel män. Hennes hat sprutar ner allt och alla de välvilliga kollegorna på jobbet, oroliga vännen, apotekspersonalen. Du hasar av trygghet är en feministisk samtidsroman som handlar om motstånd när barrikaderna monterats ner och ersatts med leende erbjudanden om självförverkligande och homestyling. Sara tänker inte försöka välja bort en stramande kvinnoroll, hon tänker skita ner den, inifrån. Finns det något alternativ, egentligen?”

Dagar utan hunger

Dagar utan hunger – Delphine de Vigan (2012)
”Laure är 19 år, hon är anorektiker. När hon blir inlagd i sjukdomens slutstadium börjar hon efter hand förstå hur det kunde gå så långt. Dagar utan hunger återger tre månaders sjukhusvistelse, tre månader för att blåsa nytt liv i en utmattad kropp, tre månader för att kapitulera, för att bli frisk. Laures tillfrisknande är också berättelsen om hennes möte med den läkare som tar hand om henne, kanske den ende som kan ta till sig hennes smärta, den del av hennes barndom som hon inte kan frigöra sig ifrån.”

Viktig

Viktig: från matmissbrukare till träningsförebild – Terese Alvén (2013)
”Terese Alvén inspirerar varje vecka tusentals tjejer till ett hälsosamt liv genom sin populära träningsblogg ”Spark i baken”. Men det har inte alltid varit så. Terese har haft en allvarlig ätstörning som var nära att kosta henne livet. I denna självbiografi visar hon upp delar av sig själv som många i hennes närmsta omgivning inte vet om. Läsarna får följa hennes resa från osäker tjej till anorektiker och patient på ätstörningsklinik, vidare till den förebild hon försöker vara idag. Terese gick igenom ett personligt helvete, men hon kom ut på andra sidan. Nuförtiden är hon stolt över den hon är.”

Kenneths marionett

Kenneths marionett – min kamp mot anorexin – Malin Lagerstedt (2014)
”Malin har alltid älskat mat. Aldrig varit kräsen. Varit en riktig godisgris och aldrig ägnat en tanke på vad eller hur mycket äter. Samtidigt har hon alltid varit enormt högpresterande. Både i skolbänken, i gymnastikhallen och på hästryggen. När en lärare en dag meddelar henne att hon måste anstränga sig mer rämnar hennes värld. Hon har alltid haft toppbetyg och aldrig behövt oroa sig. Nu räckor hon inte längre till. Det är här Malins kärlek till maten försvinner. Hon fastnar i anorexins hårda grepp och i raskt tempo svälter hon sig själv. Malin Lagerstedt berättar här om sin kamp mot anorexin. Hur viktigt det är med stöd från nära och kära. Hur viktigt det är att vi hjälper varandra. Att vi tillsammans ser till att andra inte hamnar i samma fälla.”

Genom helvetet

Genom helvetet: Om fotboll, kärlek och anorexi – Tina Nordlund och Simon Bank (2008)
”Tina Nordlund hade allt. Hon var Sveriges bästa fotbollsspelare, hon hade bra vänner, hon hade pojkvän och ett känt ansikte. 2002 rämnade fasaden. Hon accepterade att hon drabbats av anorexi och slutade med fotboll, 25 år gammal. Hur ser helvetet ut inifrån? Vad är det som får en ung, framgångsrik, populär tjej att börja svälta och misshandla sig själv? Genom helvetet är Tina Nordlunds berättelse. Tillsammans med journalisten Simon Bank har hon skrivit en öppen, otäck och fascinerande bok om sina erfarenheter och om ett liv som var på väg att ta slut när det såg som mest perfekt ut.”

Simmar-Emma

Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin – Emma Igelström, Carina Olofsson (2006)
”Med egna ord och dagböcker vill Emma Igelström få andra att öppna ögonen för prestationsbaserade sjukdomar inom idrotten, hon vill berätta om kraven och pressen utifrån, den åtta månader långa sjukhusbehandlingen för ätstörningarna och beslutet som innebar att hon redan vid 24 års ålder bestämde sig för att sluta simma. Det var ett fruktansvärt svårt beslut att ta. Det var ju allt jag hade mitt livs två största kärlekar: bulimin och simningen.””

Innanför

Innanför: Om en mans oro i själen, ätstörning och kroppsfixering” –Jan Nordström (2006)
”En självutlämnande diktsamling om en man med ätstörningar”

Fri från Bulimi

Fri från bulimi – Irene Sjögren och Gunborg Palme (2001)
”En stark självbiografisk skildring om hur det kan vara att leva med bulimi under mer än 25 år och hålla det hemligt för alla utom den närmast anhörige. Men också en fantastisk berättelse om att – efter återfall och misslyckanden – genom egen kraft och med rätt hjälp bli frisk och kunna leva ett normalt liv utan ångest, undanflykter och lögner.”

Malva

Malva – Caroline Lagercrantz (2012)
”Hon är en framgångsrik jurist, omtänksam lillasyster och lojal vän. Förutom de eleganta visitkorten i styvt papper, den höga lönen och de många högskolepoängen så har hon en sjukdom som heter bulimi. Bulimin håller henne sällskap, som en trogen hund vandrar den vid hennes sida, dag som natt. Det lustiga är att ingen tycks se det. Nej, vad alla ser är en skämtsam och stundtals vulgär rödtott som just passerat trettioårsstrecket. En ung kvinna som gärna dansar på bardiskar, processar i domstol och ställer sina kryddor i bokstavsordning. Ingen anar vad som döljer sig bakom den perfekta fasaden.
En dag träffar hon Ludde. Han är allt hon drömt om men ändå inte. En rufsig elektriker med verktygsbälte och träskor, helt annorlunda än de finansvalpar som hon brukar träffa på. Han har allt: ett stort hjärta, varma händer – och en familj. Men det sista saknar betydelse. I alla fall för stunden. Det här är ingen vacker saga, inte heller en tragisk och tung historia om ätstörningar. Berättelsen om Malva är en berättelse om livet. Livet som faktiskt kan vara helt underbart och fullständigt outhärdligt på samma gång, livet som aldrig blir som man tänkt sig men kanske ganska bra ändå. Malva kan vara du, jag, din bästa vän eller syster. Hon finns överallt och i alla sammanhang – det gäller bara att hitta henne. Och på samma gång kan man passa på att hitta sig själv.”

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Uppsats: Ätstörningar och sexualitet

Eleonor

Eleonor Telcs

Eleonor Telcs arbetar som kurator och behandlare vid Idun dagvårdsenhet. Under vintern har hon gått en uppdragsutbildning i klinisk sexologi vid Ersta Sköndal Högskola och som en del av detta har hon nu skrivit en uppsats om sexualitet och ätstörningar där hon intervjuat tre kvinnliga patienter vid SCÄ om deras tankar och känslor kring kropp, sjukdom och sexualitet.

Hej Eleonor! Berätta mer om den utbildning du gått! Vad gjorde att du valde att fördjupa dig inom sexologi?
 -Jag har läst Metodkurs i sexologi, en uppdragsutbildning som ges av Ersta Sköndal Högskola i samarbete med RFSU. Den riktar sig till yrkesverksamma inom vård och behandling och ger en fördjupning i ämnet utifrån flera aspekter och yrkesområden. Sexologi är ett centralt område för de allra flesta människor. Vi har alla en relation till vår sexualitet och den säger mycket om vår identitet. Jag har saknat det sexologiska perspektivet under de tio år som jag har arbetat med ätstörningar och har förstått att det inom vården i stort finns en okunskap i ämnet och en överdriven försiktighet i att ställa frågor runt sexualitet. Samtidigt som vi översköljs av samtal om sex och bilder med sexuella anspelningar i medierna så verkar det ha blivit tabu att som professionell ta upp frågor som rör intimitet, kön och sexualitet. För oss inom ätstörningsvården tänker jag att det är viktigt att visa för våra patienter att det är okej att prata om sexualitet för att öka deras hälsa och välbefinnande. De har alla ett komplicerat förhållande till sina kroppar och behov och detta får naturligtvis konsekvenser för sexualiteten, på olika sätt för olika individer. Under min utbildning skrev jag en mindre uppsats där jag intervjuade tre patienter om detta.

”Jag har saknat det sexologiska perspektivet under de tio år som jag har arbetat med ätstörningar och har förstått att det inom vården i stort finns en okunskap i ämnet och en överdriven försiktighet i att ställa frågor runt sexualitet.”

I din uppsats konstaterar du att det under 1900-talet skett ett fokusskifte i hur man ser på sexualitet i relation till ätstörningar – kan du berätta lite mer om detta?
 -När anorexia nervosa blev en diagnos i slutet av 1800-talet rådde viktorianska ideal där allt som hade med sex och andra kroppsliga njutningar att göra ansågs skamligt och fult. Psykoanalysen tolkade anorexi hos unga kvinnor som att de var rädda för sin egen sexuella lust och därför inte vågade växa upp till könsmogna kvinnor. Det var först på 1970-talet som de här teorierna ifrågasattes av den amerikanska psykoanalytikern Hilde Bruch. Hon gillade inte att man hos patienterna planterade idén att de var rädda för sex och graviditet utan började avråda från att alltför snabbt föra in sexuella teman i terapin med patienter med anorexia nervosa. Från 1980-talet och framåt har fokus för forskningen varit att försöka förstå på vilka sätt en ätstörning kan påverka sexualiteten, där man är mer försiktig med att uttala sig om orsak och verkan. Istället för att basera teorierna på fallbeskrivningar började man tillfråga patienterna själva om deras subjektiva upplevelser. Det verkar dock som att frågor om ätstörningar och sexualitet framförallt har ställts av forskare och inte i den kliniska situationen med terapeut och patient, då det varit tämligen tyst om sexualiteten i ätstörningsvården de sista 40 åren.

Du återkommer i uppsatsen till skam i olika former som en central del av ätstörningsproblematiken. Vad kan det röra sig om för skamkänslor?
 -Känslan av skam har hos många föregått utvecklandet av en ätstörning. Mobbning, sexuella övergrepp, upplevelsen av att ha känt sig oälskad eller missförstådd är exempel på sådant som kan få en människa att skämmas över sig själv. För en del blir ätstörningen då ett sätt att skapa sig en känsla av stolthet och kontroll genom att åstadkomma en mager kropp. Den norska psykiatern Finn Skårderud menar att ätstörningen sedan i sig genererar särskilda skam-(eller stolthets-)känslor. På liknande sätt som en person med ätstörning skäms över behovet att äta, förekommer skam kopplad till andra kroppsliga behov så som sexuell lust. Skårderud menar att det kroppsliga missnöjet innebär en skam som inte bara omfattar vikten. Hos kvinnorna jag intervjuade var det tydligt att skam även över kroppens funktioner, såsom att bli våt vid sexuell upphetsning, att svettas eller att ta för mycket plats, var sådant som påverkade sexualiteten negativt. Rädslan och skammen inför att misslyckas i den sexuella situationen var också vanlig, liksom svårigheter att lyssna till sin kropps gränser och signaler. Skam är också en känsla som smittar, vilket kan vara en förklaring till att vi som behandlare tystnar när vi berör teman som intimitet och sexualitet.

Du tar också upp vikten av att som behandlare anpassa samtal om sexualitet utifrån var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig. Förklara!
 -Ja, utifrån det som framkom i min uppsats har jag reflekterat över att känslan av skam och stolthet verkar variera över tid. I början av ett anorexiinsjuknande tycks det t ex som att känslan av stolthet över den magra kroppen kan generera ökad sexlust. Längre fram, då menstruationen för kvinnan försvinner, minskar lusten och samlag kan göra ont. I den fasen kan det vara på sin plats med psykoedukation om att lusten kommer tillbaka då kroppen inte längre är i svält, vilket har såväl hormonella som psykologiska förklaringar. Då patienten väl börjar ta bättre hand om behov av mat och vila och minskar sin undervikt kan det hända att skamkänslorna över kroppen ökar. En del har mycket svårt att vidröra sina egna kroppar, i såväl icke-sexuellt som sexuellt syfte. Att stötta de patienter som önskar till en större kroppslig omsorg kan här vara viktigt. Sedan har vi den patientgrupp som har svårt med känsloreglering, ofta kopplat till kompensatoriskt beteende av att kräkas. Där verkar det finnas ett samband med självdestruktiv sexualitet, vilket vi som behandlare behöver vara lyhörda för som ett möjligt problemområde. I grund och botten tror jag dock att det är viktigt att inte ha för många förutfattade meningar om hur det är för våra patienter, utan att ställa varsamma, förutsättningslösa frågor. Det är olika för alla.

Hur kommer du integrera det du lärt dig under utbildningen i ditt kliniska arbete framöver?
 -Framförallt kommer jag att ställa fler frågor runt sexualitet och könsidentitet till mina patienter och deras partners, och hoppas även sprida kunskapen vidare till kollegor om hur viktigt detta är. Att man inte behöver vara expert i sexologi för att ge tillåtelse att tala om sex, vilket verkar vara en vanlig missuppfattning. Då vi på SCÄ framöver kommer att utveckla arbetet med parsamtal så är det också viktigt att ha det sexologiska perspektivet med. Cynthia Buliks parterapeutiska program UCAN har till exempel ett eget avsnitt just för dessa frågeställningar. Jag har enbart fått positiv respons av patienter som hört om min utbildning, vilket jag tolkar som att det här ligger i tiden. I min uppsats talade kvinnorna om behovet av att reducera skam och att få såväl tillåta sig att ta plats med sin egen lust och njutning som att få dra gränser i den sexuella situationen. Så… Let’s talk about sex…

Här hittar ni Eleonors uppsats!

Taggad , , ,