Kategoriarkiv: Artikel

Fredagsläsning: “Holocaust Exposure and Disordered Eating: A Study of Multi-Generational Transmission”

Isidor Kaufman

Isidor Kaufman: ”Flicka med blommor i håret”

Den här veckan vill jag tipsa om en intressant israelisk studie publicerad i European Eating Disorders Review 2007. Forskargruppen har här studerat tre generationer judiska kvinnor – kvinnor som överlevt Förintelsen samt deras döttrar och dotterdöttrar – för att ta reda på mer om hur trauma fortplantas mellan generationerna och om eventuell påverkan på förekomsten av ätstörningar. Bakgrunden till detta är bl a att man sedan tidigare vet att långvarig svält hos krigsfångar kan resultera i ett fortsatt avvikande ätbeteende efter att de sedermera befriats ur fångenskap. Det finns också en lång rad mer anekdotiska beskrivningar av ätstörningsproblematik i familjer där en äldre släkting varit Förintelseöverlevare.

Artikelförfattarnas hypotes var att traumarelaterade besvär kopplade just till familjeerfarenheter av Förintelsen skulle avta successivt för varje ny generation. Något förvånande fann de istället att den tredje generationen kvinnor skattade högre än den andra generationen då man mätte exponering för Förintelsetrauma. Detta förklarar man med att många Förintelseöverlevare under sin livstid har tenderat att behålla sina traumatiska minnesbilder för sig själva och inte har velat berätta om dem för sina barn, men att de sedan på äldre dagar trots allt har kunnat berätta om de tidigare tabubelagda traumatiska upplevelserna för sina barnbarn – ett mönster som man också sett t ex hos personer som har deltagit i första världskriget.

I fråga om ätstörningar sågs ingen direkt koppling mellan egen exponering för Förintelsetrauma och ätstörningssymptom. Däremot visade det sig att döttrar till mödrar med hög exponering i större utsträckning hade ätstörningsbesvär. Artikelförfattarna är här försiktiga med att dra slutsatser: det går inte på rak arm att säga vilken mekanism som kan tänkas förmedla detta samband och författarna spekulerar i om mödrarnas exponering för Förintelsetrauma snarare kan hänga samman med någon tredje, okänd faktor som i sin tur påverkar döttrarnas ätbeteende.

Ni hittar artikeln här >

Mattias Strand
Överläkare, Idun/Iris dagvårdsenheter och SCÄ FoU

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Listening to Words, Hearing Feelings: Links Between Eating Disorders and Alexithymia”

alexithymia

Studier visar att många personer med ätstörningar har alexithymia: svårigheter att uttrycka sina känslor verbalt eller att bearbeta sina känslor med ord och tankar. Människor som lider av alexithymia har ofta problem med impulskontroll vilket påverkar regleringen. Känslorna har ofta en fysisk närvaro istället för känslomässig närvaro och personer som lider av alexithymia   försöker ofta lugna känslorna med kroppen. Däremot kan terapeuter ofta missa alexithymia hos patienter med ätstörningar eftersom många av patienterna verkar vara mycket verbala och ha god insikt om sina känslor. Alexithymia kan leda till frustration och hjälplöshet både hos patienter och för terapeuter. Författaren föreslår att behandlingen för personer som lider av ätstörning bör vara en terapeutisk kombination av psykobaserad terapi med inslag av KBT och terapeutiska ingrepp riktade mot påverkan för reglering och mindfulness.

Ni hittar artikeln här > 

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Treatment Protocols for Eating Disorders: ”Clinicians’ attitudes, Concerns, Adherence and Difficulties Delivering Evidence-Based Psychological Intervention”

Även om behandlingsprotokoll är viktiga för att utveckla evidensbaserad terapi, betraktar många kliniker protokollen som något negativt och begränsande. För behandling av ätstörningar finns en rad evidensbaserade protokoll som har visat sig vara till nytta för patienterna (t ex KBT, FBT, etc.). Den mesta forskningen som har gjorts på kliniska resultat gjordes på KBT och har visat att resultaten av behandlingen var mycket nära dem som finns i forskningsstudier. Mer forskning behövs för andra evidensbaserade terapier.
Att kontrollera hur ofta kliniker använder evidensbaserade behandlingar visar att de flesta av tenderar att använda en blandning av olika tekniker: en del med stöd av bevis, och vissa inte. Även när kliniker använder en del av evidensbaserad behandling, tenderar de att bara välja några av de tekniker och inte att följa upp alla protokollets delar.

Översiktsartikeln tar upp olika anledningar till varför det är så svårt att administrera evidensbaserade terapier:

1. Motstånd från personal
2. Motstånd från patienter som vill utelämna de svåraste delarna av protokollet (som vägning, etc.). Terapeuter kan kompromissa runt patienternas krav för att inte göra patienterna bedrövade även om det kan leda till en mindre effektiv behandling.
3. Klinikers föreställningar och attityder. Till exempel, tror terapeuter att tekniken de använder är mer effektivt än det egentligen är. Några av klinikerna är inte medvetna om evidensbaserade behandlingar och en del motsätter sig till och med evidensbaserade metoder.

Artikelförfattaren föreslår att läkare och chefer bör fokusera mer på kliniska resultat och bättre implementeringar av protokoll för att förbättra patienternas förbättring och återhämtning.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Artikeltips: ”An Examination of the Role of Autonomous versus Controlled Motivation in Predicting Inpatient Treatment Outcome For Anorexia Nervosa”

Word Cloud "Motivation"

Maja Molin är projektledare för Eira-mottagningen och tipsar om en artikel som undersöker effekten av självstyrande och kontrollerad motivation för patienter med Anorexia nervosa som genomgår heldygnsvård. Ni hittar artikeln här >

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”Repetitive Transcranial Magnetic Stimulation (rTMS) Treatment in Enduring Anorexia Nervosa: A Case Series”

rtms

Det finns rapporter som visar på att människor som lider av Anorexia nervosa har funktionella skillnader i olika områden i hjärnan. Ett ingripande som innefattar repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) på dorsolaterala prefrontalkortex, rapporterades om att ha klinisk effekt vid behandling av depression och även för att minska begäret i beroendesjukdomar. Ett fåtal studier av rTMS har också gjorts för ätstörningar, men resultaten är blandade.

I den aktuella forskningen deltog fem kvinnor med långt bestående Anorexia nervosa (genomsnittlig varaktighet av sjukdom var ca 20 år). Alla hade tidigare genomgått misslyckade behandlingar. Forskningen undersökte olika variabler före och efter behandling av 20 sessioner med rTMS. Det visade sig att BMI inte ändrades efter behandlingen av rTMS och det hade även minskat vid uppföljningen efter 12 månader. Dock verkar det som om de patienter som hetsåt, kräktes och använde laxeringsmedel vid baslinjen visade en en nedgång för beteendet vid uppföljningen. Det fanns också en förbättring i symptom för ätstörningar och psykopatologi. Patienter sa också att de klarade sig bättre efter behandling (som med svårigheter med mat), att de kände sig bättre och var mer optimistiska om sin sjukdom.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Artikeltips: ”Physical activity and post-treatment weight trajectory in anorexia nervosa”

motion_webb

 

Ingeborg Lönnquist är legitimerad fysioterapeut och arbetar på Mottagningen för vuxna på Stockholms centrum för ätstörningar. Hon har arbetat på kliniken sedan 2009 har en lång erfarenhet inom psykiatri, beroendevård och primärvårds rehab.

Ingeborg tipsar om en studie där ett mätinstrument för fysisk aktivitet har provats av patienter med anorexia nervosa som varit inlagda för ätstörningsbehandling. I studien mäts BMI och fysisk aktivitet vid inläggning, efter en tids behandling med viktuppgång, och efter utskrivning upp till 12 månader. Ett av resultaten var att patienter som stod mycket under viktuppgångsfasen hade en snabbare viktnedgång under den 12 månader långa uppföljningsfasen.

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”The Moderating Role of Purging Behaviour in the Relationship Between Sexual/Physical Abuse and Nonsuicidal Self-Injury in Eating Disorder Patients”

flowers1

Forskning visar att många som lider av ätstörningar har utsatts för svåra motgångar och trauman, särskilt sexuella eller fysiska övergrepp. Dessutom har det konstaterats att många av patienterna som har misshandlats tenderar ofta till att skada sig själva. Självskadebeteende är vanligare bland patienter med en ätstörning som innebär rening. Förklaringen till det är att en historia av missbruk kan leda till svårigheter vid självreglering, känslor och beteende.

I studien undersöktes prediktorer för ett icke-suicidal självskadebeteende (NSSI) hos patienter som lider av ätstörningar. Det kontrolleras även vilken påverkan självrensning förhöll sig till prediktorer för NSSI. 177 kvinnor mellan åldrarna 14-38 deltog i studien. När självrensing uteblev var sambandet mellan prediktorer för sexuella eller fysiska övergrepp och NSSI starkare. Det tyder på att både NSSI och självrensning tjänar samma funktioner för patienter med ätstörningar (t ex känsloreglering).

Ta del av artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Prevalence and correlates of bipolar disorders in patients with eating disorders”

Skriet

Edvard Munch: Skriet

I studien undersöks samsjuklighet av humörstörningar hos personer med ätstörningar mot en kontrollgrupp. Resultaten visar att patienter med ätstörningar hade högre rankning av depression och bipolär sjukdom. Patienterna med komorbiditet hade högre självmordsbenägenhet och  funktionsnedsättningar. Gruppen som lider av bipolära sjukdomar hade ökad risk för viktdysreglering och ett mer impulsivt beteende.

Läs artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Weighing patients within cognitive-behavioural therapy for eating disorders: How, when and why”

våg

Idag tipsar jag om en rewiev-artikel som handlar om variabiliteten som förekommer när det kommer till vägning av patienter som en del av psykologisk terapi.

Ni hittar den här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,