Kategoriarkiv: Forskning

Höstens första Onsdagsföreläsning på SCÄ

Löv

Den 5 september inleder vi höstens föreläsningsserie med att presentera implementeringen av CBT-E (Enhanced Cognitive Therapy och FBT (Family Based Treatment) på några av våra enheter på Stockholms centrum för ätstörningar.

Föreläsare är Karin Persson, enhetschef på våra två dagvårdsenheter för vuxna och Ulla Brelin, enhetschef på Mottagningen för barn och ungdomar samt familjedagvården. Thomas Parling kommer även vara med och göra en allmän presentation om CBT-E.

Om Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar

Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar mellan klockan 15:00-16:30 och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad

Nytt om självvald inläggning

Dänemarkbild

I vintras publicerades i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica en stor dansk studie om självvald inläggning för patienter med psykossjukdom och affektiv sjukdom. I likhet med tidigare forskningsresultat fann man här att de patienter som hade möjlighet till självvald inläggning minskade sitt totala användande av slutenvård och att de var utsatta för färre tvångsåtgärder inom vården över 12 månaders tid. Till skillnad från merparten av tidigare, mindre pilotstudier använde man sig här dock av en stor matchad kontrollgrupp utan möjlighet till självvald inläggning som jämförelse – och för kontrollgruppen gick det, kanske något förvånande, faktiskt ännu bättre. Kontrollgruppen minskade här sitt vårdbehov ännu mer över tid, vilket innebär att självvald inläggning alltså ledde till ett jämförelsevis sämre utfall i fråga om inläggningsbehov trots att resultaten såg bra ut då man betraktade dem för sig.

Denna studie innebär inte per automatik att självvald inläggning är en dålig modell. Att minska behovet av slutenvård för deltagarna är inte det enda syftet bakom metoden – sådant som ökad tillgänglighet och patientautonomi är minst lika viktigt – men just vårdbehovet har onekligen lyfts fram som en central del. Det som i mina ögon är svårast att förstå i studien är hur det kom sig att det gick så pass bra för kontrollgruppen. Både kontrollgruppen och gruppen med självvald inläggning hade en lång sjukhistoria (i genomsnitt 10,7 år respektive 12,5 år), även om gruppen med självvald inläggning hade varit inlagd något mer tidigare (i genomsnitt 75 dagar, jämfört med 65 dagar för kontrollgruppen). Man kan naturligtvis tänka sig att möjligheten till självvald inläggning medförde en högre tillgänglighet och ett större nyttjande av slutenvård i jämförelse, men enbart detta torde inte förklara att det gick så pass bra för den långtidssjuka kontrollgruppen. Självklart utgör denna enstaka studie inte något slutgiltigt facit – mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan dessa danska forskningsresultat redan nu bidra till en mer nyanserad syn på självvald inläggning, som har introducerats brett inom psykiatrin i flera skandinaviska länder trots att det ännu faktiskt inte finns någon gedigen evidens bakom modellen, och peka på behovet av väldesignade studier. Om inte annat utgör studien en tydlig illustration av behovet av att använda sig av någon typ av kontrollgrupp vid behandlingsforskning, för att inte låta lura sig.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin och jag kommenterar studien i Acta Psychiatrica Scandinavica här >

Den danska vetenskapssajten Videnskab.dk har också intervjuat mig om forskningen kring självvald inläggning. Här hittar ni intervjun >

Under våren har också resultat från en intervjustudie med patienter som deltar i ett självinläggningsprojekt för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i Skåne publicerats i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. Denna artikel hittar ni här >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

 

Taggad

Fredagsläsning: Psychological, pharmacological, and combined treatments for binge eating disorder: a systematic review and meta-analysis

hamburgare

Vilka behandlingar fungerar vid hetsätningsstörning? En systematisk översikt och meta-analys av psykologiska, farmakologiska och kombination av dem visar att det finns flera behandlingar som minskar antalet hetsätningar eller hjälper personer sluta helt. För att kunna uttala sig tydligt om stödet för olika behandlingar använder man sig av a) beräkning av styrkan i behandlingseffekten och b) bedömning av kvaliteten på de studier som ingår. Sammantaget fann man att starkast stöd finns för kognitiv beteendeterapi (KBT) och för guidad KBT-självhjälp. För Interpersonell psykoterapi (IPT) fann man lika god effekt som för KBT efter avslutad behandling och vid 1 års uppföljning men dessa jämförande studier hade något sämre kvalitet. De studier som undersökte Lisdexamfetamin och SSRI preparat bedömdes ha lägre studiekvalitet men har en behandlingseffekt. Viktnedgångsprogram har viss effekt samtidigt som dessa studier sammantaget har lägre kvalitet. Författarna av studien betonar att det saknas viktig kunskap inom behandling av hetsätningsstörning: det finns i dagsläget inga studier som undersökt de långsiktiga effekterna av de farmakologiska behandlingarna och att vi generellt behöver veta mer om behandlingarnas effekt vad gäller livskvalitet.

Just nu pågår ett arbete på Stockholms centrum för ätstörningar med att utveckla en ny webbaserad KBT-behandling för just hetsätningsstörning. Behandlingen kommer förmedlas via 1177 Vårdguidens eTjänster och kommer testas och utvärderas på kliniken under hösten.

Här kan ni läsa artikeln >

Thomas Parling, leg. psykolog, PhD, forskarkoordinator vid SCÄ FoU

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad

Fredagsläsning: “Body checking and body avoidance in eating disorders: Systematic review and meta‐analysis”

bodycheck

Veckans fredagsartikel är en systematisk översikt och metaanalys som har undersökt förekomst av kroppsgranskning och kroppsundvikande vid ätstörning. Författarna har tittat på om det fanns skillnader i dessa beteenden mellan personer med eller utan ätstörningar, och om skillnaderna varierade mellan olika ätstörningsdiagnoser. De ville även ta reda på om det fanns ett samband mellan kroppsgranskning, kroppsundvikande och ätstörningssymtom hos personer utan tidigare diagnostiserad ätstörning.

Här kan ni läsa artikeln och ta del av resultaten >

Taggad

Fredagsläsning: Validation of the Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64): a comparison of Swedish female outpatients with anorexia nervosa or bulimia nervosa and controls

Karolin forskning1

Dagens fredagsläsning tipsar vi om Karolin Lindbergs första artikel som blev publicerad i Nordic Journal of Psychiatry förra veckan. Karolin arbetar nu som kvalitetssamordnare på Praktikertjänst Psykiatri samtidigt som hon är forskarstuderande på Karolinska Institutet.

Grattis till din första publicerade artikel Karolin! Hur känns det?

-Det känns jätteroligt och lite overkligt. Det ligger mycket jobb och väntan bakom de där ynka sidorna som slutligen utgör en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det känns nu extra motiverande att arbeta vidare med min nästa delstudie.

Berätta om artikeln, vad handlar den om?

-Det här är den första studien som undersöker egenskaperna hos skattningsformuläret Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64) för svenska kvinnor som lider av antingen anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Vi har tittat på om formuläret fungerar som det ska i denna grupp och även jämfört patienterna med normala ålders- och könsmatchade kontroller. Detta formulär kommer även att ingå i två mina resterande tre delstudier så denna studie är ett viktigt steg för att vi ska kunna bygga vidare på min kommande avhandling.

Vad blir nästa steg i din forskning, vilka artiklar är på gång?

-För närvarande arbetar jag med delstudie 2 som kommer att fördjupa analysen kring vilka olika interpersonella stilar som karaktäriserar patienter med ätstörning. Det finns en del liknande studier på andra psykiatriska tillstånd och även på ätstörning med hetsätningsproblematik men ingen studie har än så länge undersökt detta hos underviktiga patienter. Det känns spännande att kunna bidra med mer kunskap om detta på sikt så håll utkik.

Jag håller även på med datainsamling till min kvalitativa delstudie där jag kommer att intervjua behandlare, som arbetar med behandling av anorexia nervosa, om interpersonella frågeställningar kan påverka behandlingsprocess och -utfall och i så fall på vilket sätt. Om någon behandlare är intresserad av att delta i denna studie är denna välkommen att kontakta mig för mer information på karolin.lindberg@ki.se.

Slutligen, hur har du firat det här?

-Som sig bör med bubbel och ett armband som jag spanat på länge. Jag tänker att det är viktigt med lite positiv förstärkning på vägen för att orka streta vidare mot målet!

Här hittar ni artikeln >

Taggad ,

Fredagsläsning: A systematic review of cost-effectiveness studies of prevention and treatment for eating disorders

Pengar

Forskare är överens om att prevention för att förhindra ätstörningar är både nödvändigt och önskvärt för att dels undvika lidande hos både patienter och anhöriga, men också för att minska kostnader för samhället. De finns flera olika typer av prevention som har visats sig vara effektivt mot ätstörning. Men är prevention också effektivt för att minska kostnaderna för samhället?

I den här systematiska review-artiklen har man tittat på studier som har undersökt kostnadseffektivitet i preventionsstudier. Dock kunde man inte finna bevis för att preventionsstudier var kostnadseffektiva, men det finns lovande resultat och flera studier har publicerats de senaste åren.

Författarna konstaterar också att det är svårt att mäta kostnader i studier eftersom en del är svåra att beräkna, till exempel långsiktiga samhällskostnader. Det behövs dock fler och större studier som sträcker sig över en längre tid för att få bra evidens.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad