Kategoriarkiv: Forskning

SvD debatt: ”Fördomar skadar många med fetma”

scale

I samband med att Världsfetmadagen inföll förra veckan publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet som uppmärksammar problemet med stigmatisering av personer med fetma.

”För att effektivare kunna hantera fetmaepidemin måste vi sluta klandra individer. Istället bör samhället vidta åtgärder som bottnar i kunskapen om fetmans genetiska, biologiska och miljömässiga orsaker”, skriver flera forskare från Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO).

Ta del av hela debattartikeln på SvD:s hemsida >

Taggad ,

Fredagsläsning: “When illness severity and research dollars do not align: are we overlooking eating disorders?”

Joakim von Anka

Den här veckans fredagsläsning är ett debattinlägg i tidskriften World Psychiatry som tar upp frågan om skillnader i forskningsanslag mellan olika fält inom psykiatrisk forskning. Artikel författarna pekar på den relativa allvarlighetsgraden vid ätstörningssjukdom: t ex räknas anorexia nervosa vanligen som den psykiatriska diagnos som medför högst risk för ökad dödlighet och i forskning om funktionsnivå uppvisar ätstörningssjukdom lika stor påverkan som schizofreni eller autismspektrumproblematik. Man konstaterar samtidigt att ätstörningsforskningen är kraftigt eftersatt i fråga om forskningsanslag. År 2015 motsvarade offentliga anslag till ätstörningsforskning i USA endast 0,73 dollar per sjuk individ – att jämföra med 58,65 dollar per sjuk individ för forskning om autism och 86,97 per dollar per sjuk individ för forskning om schizofreni. Det här är som sagt amerikanska siffror och det vore verkligen intressant att också se motsvarande statistik för forskningsanslag i Sverige och Europa.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Fredagsläsning: Associations between ADHD and eating disorders in relation to comorbid psychiatric disorders in a nationally representative sample.

STEN.jpg

ADHD och ätstörningar delar samsjuklighet med depression, ångest, PTSD och missbruk. Den association som påvisats mellan ADHD/ ADHD-symtom och ätstörningar skulle tänkbart kunna förklaras av denna gemensamma samsjuklighet istället för andra gemensamma bakomliggande faktorer.

Hannah Ziobrowski och medarbetare har försökt bringa klarhet i detta genom att studera psykopatologin i ett representativt nationellt urval i USA. ADHD befanns vara starkt och signifikant associerat med Bulimia Nervosa, Hetsätningsstörning och ospecificerad ätstörning. Associationen försvagades när man kontrollerade för psykiatrisk samsjuklighet och var då fortsatt signifikant enbart mellan ADHD och Bulimia Nervosa. Resultatet talar för att den gemensamma samsjukligheten delvis kan förklara associationen mellan ADHD och ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Onsdagsföreläsning den 17 oktober: Aktuell forskning på SCÄ

 

KISCÄ

Den 17 oktober är det dags för höstens andra Onsdagsföreläsning på Stockholms centrum för ätstörningar. Den här gången kommer vi presentera ett urval av forskningsprojekt som är aktuella just nu på kliniken.

Först kommer doktorand Anne-Charlotte Wiberg presentera sitt avhandlingsarbete med att utvärdera implementering, användbarhet och behandlingseffekter av den nya internetbehandlingen Nära som utvecklas just nu på SCÄ. Därefter har vi bjudit in tandläkare Ulrica Gidlund som berättar mer om sin forskningsstudie om tandhälsa kopplat till ätstörningar. Avslutningsvis kommer Bengt Fundin från Center for Eating Disorder Innovation (CEDI) presentera IMA-studien som undersöker vilka biologiska och miljömässiga faktorer som påverkar behandlingsresultat vid anorexia nervosa.

Läs gärna mer om våra forskningsprojekt och samarbeten på vår hemsida >

Föreläsningarna är kostnadsfria och riktar sig i första hand till klinikens medarbetare, men även andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården eller forskning är välkomna. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig direkt till kristofer.ekstrom@sll.se

Datum och tid:
Onsdagen den 17 oktober klockan 15:00-16:30

Plats:
Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27

 

Taggad

Presentation av ARFID-studie vid World Psychiatric Associations kongress i Mexiko City

mex1

Förra veckan deltog jag vid World Psychiatric Associations (WPA) årliga kongress som den här gången gick av stapeln i Mexiko City. Under kongressen presenterade jag den översiktsstudie om diagnostisk validitet vid ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning) som jag tillsammans med Elisabeth Welch och Yvonne von Hausswolff-Juhlin har genomfört under året – mer om denna studie följer inom kort här på bloggen. Här följer några bilder från konferensen:

mex2

Vår poster

mex3

Här blir jag grillad om vår studie av WPA:s president Juan Mezzich.

mex4

Konferenscentret

mex5

Studiebesök på Fray Bernandino Alvarez psykiatriska sjukhus, den största psykiatriska kliniken i Latinamerika.

mex6

mex7

Gruppterapirum

mex8

Lummig innergård på Instituto Nacional de Psiquiatria

mex9

mex10

Vad äter man till lunch utanför psykiatriska kliniken om inte tacos med hjärna (de orangea klumparna i gröna korgen)?

Mattias Strand, överläkare och doktorand, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad , ,

Fredagsläsning: “Rigor and reproducibility in genetic research on eating disorders”

Godis

Godis-DNA

Att det inte sällan finns en ärftlig komponent i ätstörningar är välkänt. Våra kolleger Topher Hübel, Virpi Leppä och Cindy Bulik vid Karolinska Institutet har tillsammans med Gerome Breen vid King’s College i London nyligen skrivit en översiktsartikel om ätstörningar och genetik. Artikeln är en bra grundläggande genomgång i vilka metoder som används inom genetikforskning överlag och vilka forskningsuppslag på området som är mest lovande inför framtiden då det gäller ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Remote delivery of psychological interventions: Impact and acceptability of preventive strategies to improve risk factors associated with coronary heart disease

Emma och Thomas

Emma Wallin och Thomas Parling

Idag försvarade Emma Wallin sin avhandling med titel Remote delivery of psychological interventions vid Uppsala Universitet. En av Emmas bihandledare var vår egen Thomas Parling.

Emma gjorde ett strålande jobb och visade prov på sin skicklighet både som kliniker och forskare under disputationen. Hon tydliggjorde potentialen med internetbaserade psykologiska behandlingar i form av att man bättre kan nå ut till de som behöver hjälp speciellt när det rör sig om svårigheter som man upplever att det är jobbigt att prata om.

Emma lyfte också på ett nyanserat sätt de utmaningar som deltagarna i hennes studier uppvisade i form av till exempel bristande följsamhet till behandlingen. Många påbörjade behandlingen men få valde att genomföra alla steg som ingick i behandlingen.

Vid opponeringen diskuterades alla fyra studier som ingick i avhandlingen. En av de stora utmaningarna för internetbaserad terapi är att nå ut till befolkningen då inte alla har datorvana samt de attityder som finns kring att ta emot internetbaserad terapi

Här kan ni ta del av Emmas avhandling >

Taggad , ,

Fredagsläsning: Negative effects in psychotherapy: commentary and recommendations for future research and clinical practice

neg affects

Många personer blir hjälpta av psykoterapi men det finns även de som inte blir hjälpta och de som till och med blir sämre. När det gäller negativa effekter i samband med psykoterapi, såsom försämring, oförändrat tillstånd och andra ogynnsamma eller oönskade händelser är kunskapsluckorna idag stora. I en artikel av Alexander Rozental m fl, som publicerades i juli i år, presenteras det aktuella kunskapsläget om negativa effekter i psykoterapi och framtida utmaningar när det gäller att undersöka och rapportera dem. Författarna ger även rekommendationer för såväl forskning som för klinisk verksamhet.

En grupp forskare inom området psykoterapi bjöds in till deltagande i en anonym enkätundersökning. Enkäten administrerades online och forskarna förmedlade sina perspektiv på negativa effekter i psykoterapi utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

I studien konstateras att kliniker och forskare idag är mer medvetna om att vissa patienter försämras i samband med behandling och idag finns kunskap om tillförlitliga metoder för att övervaka detta. Bland hinder som forskarna beskriver så påpekar de att dessa metoder alltför sällan används. Detta trots att studier har visat att övervakning mellan sessioner och verktyg för att hantera försämring kan förhindra en negativ behandlingsutveckling och minimera skador i psykoterapi. Dessutom saknas information om negativa effekter i utbildning för kliniker och denna kunskap bör enligt forskarna integreras i deras utbildning.

Forskarna belyser att det saknas en tydlig och enhetlig terminologi för negativa effekter och det råder delade meningar om definitionen. Med en enhetlig och tydlig terminologi och konsensus om definitioner möjliggörs ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka negativa effekter av psykoterapi, som att bedöma samma typ av incidenter.
En ökad medvetenhet bland redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter om hur negativa effekter skattas och rapporteras efterlyses också. Forskarna föreslår att redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter kan kräva rapportering av negativa effekter vid publicering. Även patienter bör vara medvetna om både fördelar och riskerna med psykoterapi. Då kan de fatta ett väl avvägt beslut om sin behandling.

Försämring kan vara svårt att urskilja enbart genom en klinisk bedömning, därför föreslår forskarna att förbättringar hos patienten kan skattas för att kunna se vilka patienter som förbättras och vilka som inte gör det. Genom att använda sig av intervjuer eller självrapporteringsformulär ges en ökad förståelse för vad som är relaterat till negativa effekter, men även hur patienter själva upplever dem.

För att kunna se om negativa effekter är övergående eller varaktiga så rekommenderas övervakning av dessa vid flera tillfällen. I behandling av ångest där exponering ingår, kan till exempel en tillfällig försämring inträffa innan man mår bättre. En tillfällig försämring kan anses vara en negativ effekt utifrån patientens perspektiv men inte utifrån en klinikers perspektiv. Därför skriver forskarna att man där det är möjligt bör ta hänsyn till negativa effekter utifrån flera perspektiv; patientens, klinikerns eller signifikanta andra.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand

Taggad

Ny artikel från forskargruppen: “Self-admission in psychiatry: The ethics”

Got Et

Nyligen publicerades en artikel i tidskriften Bioethics där jag tillsammans med Manne Sjöstrand, som är forskare i medicinsk etik vid Karolinska Institutet och även ST-läkare i psykiatri, skriver om etiska aspekter av så kallad självvald inläggning.

Självvald inläggning är ett nydanande koncept inom psykiatrin där välkända patienter erbjuds möjligheten att lägga in sig vid heldygnsvården i korta perioder när de själva så önskar. Syftet med modellen är att öka patienternas autonomi och medbestämmande, främja tidigt hjälpsökande och på så vis minska det totala behovet av heldygnsvård. I augusti 2014 började Stockholms centrum för ätstörningar som första vårdinrättning i Sverige att erbjuda självvald inläggning, som en del av ett större pilotprojekt inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Vi har flera gånger tidigare skrivit om detta projekt här på bloggen, t ex här, här och här.

Självvald inläggning tillämpas sedan tidigare på tämligen bred front i Norge och Holland och har på bara några års tid blivit en populär modell även i Sverige och Danmark. Pilotprojekt är såvitt jag vet på gång även i Finland. Dessvärre har det saknats ett robust kunskapsunderlag, inte minst då det gäller hälsoekonomiska aspekter. Så gott som alla erfarenheter av självvald inläggning pekar på att deltagarna uppskattar modellen, men det innebär samtidigt inte per automatik att det är en klok vårdprioritering som bör införas på bred front – exempelvis kan man fråga sig om de sjukhusplatser som öronmärks för självvald inläggning kan riskera att tränga undan andra patienter som i ett akut skede är i ännu större behov av vård. Detta är på intet vis enkla frågor och vi erbjuder inga tydliga ”rätta svar” i vår artikel, men vi hoppas ändå kunna bidra till en bredare diskussion om prioriteringar i vården och implementering av nya modeller.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare på IDUN/IRIS dagvårdsenheter och SCÄ FoU

Taggad ,

Höstens första Onsdagsföreläsning på SCÄ

Löv

Den 5 september inleder vi höstens föreläsningsserie med att presentera implementeringen av CBT-E (Enhanced Cognitive Therapy och FBT (Family Based Treatment) på några av våra enheter på Stockholms centrum för ätstörningar.

Föreläsare är Karin Persson, enhetschef på våra två dagvårdsenheter för vuxna och Ulla Brelin, enhetschef på Mottagningen för barn och ungdomar samt familjedagvården. Thomas Parling kommer även vara med och göra en allmän presentation om CBT-E.

Om Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar

Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar mellan klockan 15:00-16:30 och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad