Kategoriarkiv: Forskning

Vårens seminarier på KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet)

KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Varje termin arrangerar KIND öppna seminarium som riktar sig till intresserade forskare och kliniker. Seminarierna äger alltid rum i deras lokaler på Gävlegatan 22 mellan klockan 16:00-17:00 och ingen föranmälan krävs. Läs mer om KIND på deras hemsida >

Vårens seminarium

20 Februari
Sex/gender differences in Autism Spectrum Disorders
Jonna Eriksson, PhD, MD, Resident Psychiatrist, Psykiatri Södra Stockholm

20 Mars
Treating ADHD symptoms with auditory noise – Empirical findings and some theory
Göran Söderlund, Professor, Faculty of Teacher Education and Sport, Western Norway University of Applied Sciences (HVL)

17 April
Emotion Regulation Therapy for Self-harm – Skills for handling everyday stressors
Hanna Sahlin, Licensed psychologist & Specialist in Clinical psychology, PhD-Candidate, Karolinska Institutet

22 May
Effects of a cognitive-behavioural intervention on adolescent insomnia and psychiatric comorbidities
Lie Åslund, Psychologist, PhD, Karolinska Institutet

Taggad

Fredagsläsning: The ASRS-6 has two latent factors: attention deficit and hyperactivity

ADHD-symtom består av uppmärksamhetsproblem (attention deficit) och hyperaktivitet antingen var för sig eller i kombination. Här på SCÄ screenar vi sedan några år tillbaka våra vuxna patienter med den korta ASRS-skalan som bara tar någon minut att besvara. Den består av fyra frågor som rör uppmärksamhetsproblem och två frågor angående hyperaktivitet. På grund av de fåtaliga frågorna speciellt vad gäller hyperaktivitet har det ifrågasatts om man kan använda ASRS för att separat bedöma båda symtomtypen.

Kessler et al fann 2007 stöd för att skalan skulle användas som enfaktorsmodell utan att skilja ut delsymtomen. Morten Hesse kom 2011 med en lite annorlunda statistisk ansats fram till att skalan är tvådimensionell och att det därför, när det är tillämpligt, kan övervägas att rapportera resultaten separat för uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet.

Här hittar ni artikeln i sin helhet >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad

Fredagsläsning: Internet-based vs. face-to-face cognitive behavior therapy for psychiatric and somatic disorders: an updated systematic review and meta-analysis

Terapeut-guidad IKBT, dvs kognitiv beteendeterapi som administreras över internet samtidigt som patienten får stöd av en terapeut, har i forskning visat sig vara effektiv för många olika diagnoser. Metoden har visat sig vara lika effektiv som sedvanlig behandling (utförd ansikte-mot-ansikte) vilket konstaterades i en metaanalys av Andersson m.fl. från 2014.

Eftersom internetbaserad behandling är ett snabbt växande område har samma författare nu uppdaterat studien med en ny systematisk översikt och metaanalys som tar hänsyn till de studier som har publicerats de senaste åren. Av 2078 artiklar uppfyllde tjugo studier alla inklusionskriterier med sammantaget 1418 deltagare. Deltagarna var vuxna patienter som hade randomiserats till att behandlas via terapeut-guidad IKBT eller sedvanlig KBT, båda med liknande behandlingsinnehåll. De tillstånd som behandlades var social fobi, paniksyndrom, depressiva symtom, kroppsmissnöje, insomni, tinnitus, manlig sexuell dysfunktion, spindelfobi, ormfobi och fibromyalgi. Resultaten visar ännu en gång att IKBT är likvärdigt effektiv som sedvanlig KBT.

Kvaliteten på de inkluderade studierna varierade men detta påverkade inte resultaten, även om antalet studier var för få för att slutsatsen med säkerhet ska kunna dras. Författarna betonar att mer forskning behövs inom området, bland annat fler studier för olika psykiatriska och somatiska tillstånd och studier med större sampel.

Studien motsäger det som tidigare har beskrivits i litteraturen, att det är viktigt att träffa en terapeut ansikte-mot-ansikte i behandling för att kunna uppnå bra behandlingseffekter. Lika bra behandlingseffekter tycks gå att åstadkomma när behandlingen levereras via internet.

Här kan ni läsa hela artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, leg psykoterapeut och blivande doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: “Risk of eating disorders in immigrant populations”

Martha Walter, Ellis Island 1922

Det är sedan tidigare känt att migration kan utgöra en riskfaktor för psykisk ohälsa. Förekomsten av schizofrenisjukdom är genomgående högre hos immigranter än hos den inhemska befolkningen, och det tycks här huvudsakligen vara psykosociala faktorer förknippade med migrationen som sådan (stress, diskriminering, en lägre status i det nya hemlandet än vad man haft i ursprungslandet osv) som bidrar till överrepresentationen. I fråga om depression, ångesttillstånd och personlighetssyndrom är bilden mer blandad och vissa studier har pekat på en lägre förekomst hos invandrare, något som möjligen kan förklaras av en högre motståndskraft hos personer som faktiskt klarar av den inte sällan svåra processen att migrera (en så kallad ”healthy migrant effect”). Att gruppen av migranter utgör en blandad skara med olika bakgrund, motiv, social status osv gör det naturligtvis svårt att dra entydiga slutsatser. När det gäller ätstörningar har tidigare studier snarast pekat på att migration kan trigga sjukdom, inte minst vid invandring från samhällen med låg förekomst av ätstörningar till samhällen med högre förekomst – detta har man t ex funnit då det gäller hetsätningsstörning hos mexikanska invandrare i USA.

I en artikel som publicerades 2017 har våra kolleger vid Karolinska Institutet, i Helsingfors och i Aarhus tittat närmare på förekomsten av ätstörningssjukdom hos första och andra generationens invandrare genom att använda sig av svenska och danska befolkningsregister. Man fann här en blandad bild. Hos både första och andra generationens invandrare med två föräldrar födda i ett annat land än det nuvarande hemlandet var risken för alla typer av ätstörningssjukdom lägre än hos befolkningen i övrigt. Denna riskminskning var större än i motsvarande studier av depression och ångest, inte minst i fråga om anorexia nervosa där risken var mer än halverad hos personer med två utlandsfödda föräldrar. Hos personer i andra generationen där endast pappan var född utomlands såg man dock tvärtom en ökad risk för ätstörningar, medan de vars mamma var född utomlands uppvisade en förekomst av ätstörningar jämförbar med befolkningen i övrigt. Resultaten var likvärdiga för Sverige och Danmark. Det rör sig här om deskriptiva fynd där det inte går att dra några slutsatser om orsaker bakom skillnaderna i förekomst av ätstörningar. Artikelförfattarna spekulerar i huruvida högre nivåer av kroppsacceptans och socialt stöd inom den egna invandrargruppen kan utgöra skyddande faktorer. Eftersom studien bygger på registrerade diagnoser inom sjukvården kan en annan förklaring naturligtvis vara att vården inte fångar upp ätstörningssjukdom hos invandrargrupper i tillräckligt hög utsträckning, något vi tidigare skrivit om på bloggen här >

Här kan ni hitta artikeln i sin helhet >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Forskningsanslag från Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse

Varje år delar Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse ut anslag till medicinsk forskning, med fokus på psykiatri och forskning om barn och ungdomar med funktionshinder eller kronisk sjukdom. För 2018 har stiftelsen valt att tilldela SCÄ:s forskningsprojekt om självvald inläggning för personer med allvarlig ätstörningssjukdom ett anslag på 50 000 kr. Vi är mycket tacksamma för detta och hoppas att under året kunna presentera de första resultaten från projektet avseende vårdbehov och sjukdomsutveckling. Tidigare kvalitativa resultat från projektet om självvald inläggning kan man läsa om här och här.

Fredagsläsning: Quality of friendships and motivation to change in adolescents with anorexia nervosa

Kan kvalitet i vänskapsrelationer påverka motivation till förändring hos patienter som vårdas för anorexia nervosa inom på heldygnsvård? Är vänskapsrelationer på avdelningen förknippade med en ökad känsla av att ha stöd i behandlingen? Dessa frågeställningar fokuserar veckans fredagsartikel på.

Studien inkluderade 30 flickor/kvinnor mellan 12-20 år som vårdades för anorexia nervosa på tre olika heldygnsavdelningar. Deltagarna fick besvara en rad självskattningar som rörde motivation, funktion av vänskap och vänskapskvalitet vid anorexia nervosa.

Tre vänskapsfunktioner – Hjälp, Intimitet och Självvalidering – var förknippade med en högre motivation till förändring. Detta inbegriper faktorer som vilja att lyssna, att uppmuntra och att bistå med att möta behov och mål. Att ha stöttande vänskapskontakter på avdelningen bidrog även till ökad motivation att förändras.

Studien inkluderar en liten grupp patienter och resultaten får därför ses utifrån detta och mer forskning inom detta område behövs. De preliminära resultaten tyder på att goda vänskapsrelationer förefaller att gynna rehabilitering hos unga vuxna patienter med anorexia nervosa inom heldygnsvården.
Att uppmärksamma och arbeta med att skapa stöttande vänskapsrelationer kan således vara ett viktigt fokusområde för att förbättra behandlingsutfallet för denna patientgrupp.

Här kan ni hitta artikeln >

Karolin Lindberg, psykolog och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Ny artikel från forskargruppen: “Ehlers-Danlos Syndrome in a Young Woman with Anorexia Nervosa and Complex Somatic Symptoms”

I dagarna publicerades en case report-artikel i International Journal of Eating Disorders författad av Michelle Lee och Mattias Strand vid Stockholms centrum för ätstörningar. Fallrapporten beskriver en patient med både anorexia nervosa och Ehlers-Danlos syndrom (EDS), en medfödd bindvävssjukdom som karakteriseras av överrörliga leder, extremt töjbar hud och en generellt skör bindvävsstruktur som i sin tur kan påverka många olika organ i kroppen. Till följd av att den kliniska bilden kan vara mångskiftande och ospecifik är det tyvärr vanligt att det dröjer många år från symptomdebut tills dess att en korrekt EDS-diagnos fastställs. En hel del symptom, inte minst från mag-tarmkanalen, kan också överlappa med besvär orsakade av en ätstörningssjukdom. Förhoppningsvis kan denna fallrapport bidra till att öka kunskapen och uppmärksamhet i fråga om EDS.

Här kan man hitta artikeln > 

Mer info om Ehlers-Danlos syndrom på Socialstyrelsens hemsida > 

Taggad , ,

Fredagsläsning: Validity and reliability of the attention deficit hyperactivity disorder self-report scale (ASRS-v1.1) in a clinical sample with eating disorders

Världshälsoorganisationen WHO:s självskattningsskala för ADHD hos vuxna; ASRS började vi använda rutinmässigt på SCÄ under 2012 som en del av Stepwise. Det är ju bara 5 år sedan men då var vi inte särskilt medvetna om att det är vanligt bland våra ätstörningspatienter, speciellt de med hetsätning/självrensning, att samtidigt ha ADHD-problem. Förutom att ASRS-införandet ökat allas vår medvetenhet om detta har registreringarna också resulterat i två vetenskapliga artiklar; en publicerad och en på väg att bli publicerad. I den första påvisades att anorektiker som även hetsäter och självrensar har lika mycket ADHD-symtom som de med Bulimia Nervosa I den andra visas att färre patienter med mycket ADHD-symtom blir friska (fria från ätstörningsdiagnos) efter 1 års behandling på SCÄ.

ASRS-skalans värde för att skatta ADHD-symtom hos patienter med ätstörning med deras höga ångestnivå har ifrågasatts. Glädjande därför att det nyligen kom en artikel där man utvärderat hur skalan fungerar på 500 vuxna ätstörningspatienter och där funnit att den är pålitlig och visar det den är avsedd för även i denna patientgrupp.

Här kan ni ta del av artikeln >

Nils Erik Svedlund, doktorand och barnläkare på FoU

Taggad

Debattartikel: Medierapportering om suicid

Idag skriver jag tillsammans med Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero, och Peder Björling, överläkare vid Psykiatri Sydvästs MBT-team, i tidningen Journalisten om bra och dålig medierapportering kring självmord. Detta har inte i första hand med ätstörningar och ätstörningsforskning att göra men kan kanske ändå vara av intresse för dem som följer FoU-bloggen. Debattartikeln finns att läsa här >

Suicide Zeros hemsida > 

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Centrum för Psykiatriforskning firar 10 år

Igår firade Centrum för Psykiatriforskning (CPF) 10-årsjubileum och bjöd in till öppet hus med föreläsningar och posterpresentationer i sina lokaler på Norra Stationsgatan. CPF är en forskningsorganisation för psykiatriska verksamheter i Stockholms län och ansvarar för forskning och utbildning. Verksamheten är gemensamt inrättad och en del av Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet.

Från SCÄ föreläste Yvonne von Hausswolff-Juhlin om klinikens forskningsverksamhet och doktorander från forskargruppen deltog med posters. Här kommer lite bilder från dagen:

Professor Nils Lindefors från internetpsykiatrienheten.

Professor David Mataix-Cols.

Doktorand Karolin Lindberg.

Doktorand Nils Erik Svedlund.

Verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

Taggad