Kategoriarkiv: Forskning

Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad

Fredagsläsning: “Body checking and body avoidance in eating disorders: Systematic review and meta‐analysis”

bodycheck

Veckans fredagsartikel är en systematisk översikt och metaanalys som har undersökt förekomst av kroppsgranskning och kroppsundvikande vid ätstörning. Författarna har tittat på om det fanns skillnader i dessa beteenden mellan personer med eller utan ätstörningar, och om skillnaderna varierade mellan olika ätstörningsdiagnoser. De ville även ta reda på om det fanns ett samband mellan kroppsgranskning, kroppsundvikande och ätstörningssymtom hos personer utan tidigare diagnostiserad ätstörning.

Här kan ni läsa artikeln och ta del av resultaten >

Taggad

Fredagsläsning: Validation of the Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64): a comparison of Swedish female outpatients with anorexia nervosa or bulimia nervosa and controls

Karolin forskning1

Dagens fredagsläsning tipsar vi om Karolin Lindbergs första artikel som blev publicerad i Nordic Journal of Psychiatry förra veckan. Karolin arbetar nu som kvalitetssamordnare på Praktikertjänst Psykiatri samtidigt som hon är forskarstuderande på Karolinska Institutet.

Grattis till din första publicerade artikel Karolin! Hur känns det?

-Det känns jätteroligt och lite overkligt. Det ligger mycket jobb och väntan bakom de där ynka sidorna som slutligen utgör en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det känns nu extra motiverande att arbeta vidare med min nästa delstudie.

Berätta om artikeln, vad handlar den om?

-Det här är den första studien som undersöker egenskaperna hos skattningsformuläret Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64) för svenska kvinnor som lider av antingen anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Vi har tittat på om formuläret fungerar som det ska i denna grupp och även jämfört patienterna med normala ålders- och könsmatchade kontroller. Detta formulär kommer även att ingå i två mina resterande tre delstudier så denna studie är ett viktigt steg för att vi ska kunna bygga vidare på min kommande avhandling.

Vad blir nästa steg i din forskning, vilka artiklar är på gång?

-För närvarande arbetar jag med delstudie 2 som kommer att fördjupa analysen kring vilka olika interpersonella stilar som karaktäriserar patienter med ätstörning. Det finns en del liknande studier på andra psykiatriska tillstånd och även på ätstörning med hetsätningsproblematik men ingen studie har än så länge undersökt detta hos underviktiga patienter. Det känns spännande att kunna bidra med mer kunskap om detta på sikt så håll utkik.

Jag håller även på med datainsamling till min kvalitativa delstudie där jag kommer att intervjua behandlare, som arbetar med behandling av anorexia nervosa, om interpersonella frågeställningar kan påverka behandlingsprocess och -utfall och i så fall på vilket sätt. Om någon behandlare är intresserad av att delta i denna studie är denna välkommen att kontakta mig för mer information på karolin.lindberg@ki.se.

Slutligen, hur har du firat det här?

-Som sig bör med bubbel och ett armband som jag spanat på länge. Jag tänker att det är viktigt med lite positiv förstärkning på vägen för att orka streta vidare mot målet!

Här hittar ni artikeln >

Taggad ,

Fredagsläsning: A systematic review of cost-effectiveness studies of prevention and treatment for eating disorders

Pengar

Forskare är överens om att prevention för att förhindra ätstörningar är både nödvändigt och önskvärt för att dels undvika lidande hos både patienter och anhöriga, men också för att minska kostnader för samhället. De finns flera olika typer av prevention som har visats sig vara effektivt mot ätstörning. Men är prevention också effektivt för att minska kostnaderna för samhället?

I den här systematiska review-artiklen har man tittat på studier som har undersökt kostnadseffektivitet i preventionsstudier. Dock kunde man inte finna bevis för att preventionsstudier var kostnadseffektiva, men det finns lovande resultat och flera studier har publicerats de senaste åren.

Författarna konstaterar också att det är svårt att mäta kostnader i studier eftersom en del är svåra att beräkna, till exempel långsiktiga samhällskostnader. Det behövs dock fler och större studier som sträcker sig över en längre tid för att få bra evidens.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Nils Erik presenterar sin forskning på ICED 2018

Nils ErikICED

Nils Erik Svedlund

I helgen avslutades årets upplaga av International Conference on Eating Disorders som den här gången arrangerades i Chicago. Under 3 dagar samlas cirka 1300 forskare, kliniker och representanter från patient- och närståendeföreningar för att dela med sig av och diskutera aktuell forskning.

En av de som presenterade sin forskning var Nils Erik Svedlund från forskargruppen på SCÄ. Nils Erik har i sin studie (tillsammans med Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Claes Norring och Ylva Ginsberg) undersökt kopplingen mellan ADHD-symptom och behandlingsutfall vid ätstörningar.

Elisabeth Welch, enhetschef och PhD på SCÄ FoU

 

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”Cost-Effectiveness of Internet-Based Cognitive-Behavioral Treatment for Bulimia Nervosa: Results of a Randomized Controlled Trial”

Internetbehandling

Många personer med ätstörningar söker aldrig behandling och blir inte heller upptäckta av vården. Orsaker till det kan vara upplevelse av skam och rädsla för stigmatisering, geografiska och finansiella hinder, begränsad tillgång till specialiserad vård och långa väntetider till behandling. Detta är stora utmaningar både för vården och patienterna, då tidig upptäckt och snabbt insatt behandling är en av de viktigaste faktorerna för en god prognos. Digitala interventioner har potential att lösa dessa stora utmaningar och bidra till att fler får tillgång till behandling.

Kognitiv beteendeterapi via internet, har i studier visat sig vara både kostnadseffektiv och kliniskt effektiv för flertal olika psykiatriska diagnoser. I veckans fredagsartikel har Watson med flera utvärderat kostnadseffektiviteten av internetbaserad KBT jämfört med sedvanlig KBT (ansikte-mot-ansikte) för individer med bulimia nervosa (BN). Data i studien baserades på en tidigare publicerad randomiserad kontrollerad studie som jämförde effekten av KBT ansikte-mot-ansikte i grupp med Internetbaserad KBT i grupp. Deltagare var 179 vuxna individer med BN. Båda behandlingarna inkluderade sexton 1,5-timmars sessioner under en period på 20 veckor. Patienter i sedvanlig KBT hade personliga gruppsessioner på behandlingsenheten. Patienter i internetbaserad KBT hade kontakt med terapeut i en chattgrupp online, där gruppen kommunicerade med varandra genom textbaserade meddelanden.

Kostnadseffektivitetsanalysen genomfördes utifrån ett ”third party payer” perspektiv, där kostnader tillfaller den som betalar behandlingen. En analys utifrån samhällsperspektiv gjordes även genom att undersöka kostandsnyttan relaterad till antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår (”quality¬adjusted life years”, QALY) och patienters egna kostnader för resor i samband med behandlingen. Hälso-och sjukvårdskostnader beräknades utifrån kostnader för de två interventionerna i studien men även utifrån hälso-och sjukvårdskonsumtion som inte ingick i CBT-BN studien, som besök inom primärvård och förskrivning av läkemedel.

Behandlingseffekten av internetbaserad KBT kom senare, jämfört med sedvanlig KBT, men vid uppföljning efter ett år var de likvärdiga. Inga signifikanta skillnader i kostnadseffektivitet eller kostnadsnytta fanns vid behandlingens avslut eller 1 års uppföljning. Internetbaserad KBT innebar minskade kostnader för patienter. Författarna förmedlar att internetbaserad KBT kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka tillgång till behandling för personer som har personliga eller geografiska hinder för att söka hjälp.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Fredagsläsning: The risk of eating disorders comorbid with attention-deficit/hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analysis

På SCÄ har vi ju blivit mycket medvetna om att det är vanligt att våra patienter med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning också kan ha problem av ADHD-typ. Bruno Nazar som även tidigare sammanfattat kunskapsläget har gjort en ny systematisk genomgång och meta-analys som publicerades för drygt ett år sedan. Han har sammanställt 12 studier över ätstörningsförekomst vid ADHD och 5 studier om ADHD-förekomst vid ätstörningar. Slutsatsen blir att vid ADHD ökar oddset att även ha/få ätstörning och detsamma gäller omvänt; om man har ätstörning är oddset att även ha ADHD ökat. Bruno hoppas att framtida studier ska utröna om samsjuklighet med ADHD påverkar behandlingsresultatet vid ätstörningsbehandling vilket han inte hittat några studier på. Ett bidrag till sådan kunskap kommer snart publiceras i European Eating Disorders Review utifrån de data som samlats in på SCÄ.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand

Taggad