Kategoriarkiv: Forskning & Utveckling

Boktips: “Cognitive-Behavioural Therapy for Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder”

Vi har tidigare vid flera tillfällen tagit upp diagnosen undvikande/restriktiv ätstörning (på engelska förkortat ARFID för avoidant/restrictive food intake disorder) här på bloggen, dels i en serie blogginlägg hösten 2017 (Här hittar ni Del 1, Del 2 och Del 3) och dels apropå de artiklar i ämnet som vi har skrivit för Läkartidningen och International Journal of Eating Disorders.

I början av året publicerades den första behandlingsmanualen för KBT vid ARFID. Författarna är Jennifer Thomas och Kamryn Eddy, som båda är forskare vid Harvarduniversitet i Boston och som arbetar kliniskt med ätstörningsbehandling vid Massachusetts General Hospital. Deras behandlingsmetod, som de kallar för CBT-AR, bygger till stora delar på behandlingsverktyg som är verksamma vid pediatriska uppfödningssvårigheter, vid ätstörningsbehandling (så som KBT-E och familjebaserad behandling, FBT) och vid behandling av ångesttillstånd. KBT vid ARFID följer i grund och botten samma struktur som KBT vid annan ätstörningssjukdom. Behandlingen är uppdelad i fyra faser: en introduktionsfas med fokus på tidiga förändringar, en kortare planeringsfas, en längre tredje fas med fokus på vidmakthållande faktorer samt en avslutningsfas. För yngre patienter arbetar man familjebaserat. En tydlig skillnad gentemot sedvanlig KBT-behandling vid ätstörningssjukdom är dock att många av de moment som brukar tas upp under fas 3 och som har att göra med ångest kopplad till kropp och figur inte är aktuella vid behandling av ARFID, eftersom dessa patienter per definition inte har besvär med viktfobi eller skev kroppsbild som en orsak bakom det restriktiva ätandet.

Behandlingsmodellen utgår från tre subdomäner inom ARFID: i) selektivt ätande och en snäv matrepertoar, ii) allmänt låg aptit och ointresse för mat samt iii) rädsla för att t ex sätta i halsen eller att kräkas. Aktuell forskning pekar på att dessa tre ARFID-varianter ofta förekommer i olika hög grad hos en och samma patient – ett typfall kan t ex vara en person som alltid har haft dålig aptit eller en ovilja att prova ny mat och som sedan drabbas av ytterligare obehag och rädsla efter att ha råkat sätta något i halsen eller efter att ha drabbats av akut magsjuka. En konstant låg aptit och ett utpräglat selektivt ätande kan till stora delar antas vara medfödda drag, medan obehag till följd av att t ex ha satt mat i halsen mer har karaktären av trauma. Författarna poängterar dock att behandlingen inte i första hand fokuserar på att försöka komma åt dessa bakomliggande faktorer, som sällan låter sig påverkas direkt. Istället handlar CBT-AR om att bryta den onda spiral av undvikande och vidmakthållande som ofta har uppstått till följd av medfödda faktorer eller tidigare traumatiska upplevelser. En grundläggande konceptualisering utgår från följande modell, som sedan kan anpassas efter den ARFID-domän som är mest framträdande hos patienten:

En person som är under hela sin uppväxt har varit väldigt selektiv i sitt ätande kan t ex ofta undvika att gå ut och äta med andra eller tackar konsekvent nej till middagsinbjudningar eftersom hen inte kan förutse vad som kommer serveras. Detta medför dock i sin tur att hen heller aldrig får möjlighet att prova nya födoämnen som hen kanske faktiskt hade kunnat tycka om. För en person som ständigt bara äter ett fåtal födoämnen tillagade på ett visst sätt kan också en sådan konkret faktor som bristande matlagningskunskap göra det svårt att bredda registret. Målet med CBT-AR är här inte att få patienten i fråga att tycka om en vid repertoar av mat – det är sällan realistiskt. Istället handlar det om att kunna våga prova ny mat och att kunna bredda sitt födointag så pass mycket att man säkerställer ett tillräckligt näringsintag och kan klara av att utvidga sitt sociala liv.

I de fall då ARFID-problematiken medför en undervikt är författarna tydliga med att mängd går före variation, så att man i första hand behöver satsa på att hjälpa patienten att få sig tillräckligt mycket mat för att undvika undernäring innan man försöka vidga repertoaren av acceptabla födoämnen. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara särskilt komplicerat. En viktig skillnad är här att till skillnad från personer med anorexia nervosa så är den mat som personer med ARFID vanligen föredrar – så som raffinerade kolhydrater och processade mejeriprodukter – ofta förhållandevis energität. För någon som exempelvis bara äter pasta med smör så behöver det i ett första skede inte vara så svårt att säkerställa ett tillräckligt energiintag: man får helt enkelt ordinera ännu mer pasta med smör. Författarna skriver:

“Patients and families may balk at this suggestion if the patient’s preferred foods are considered unhealthy by societal standards. Indeed, it is rare that a doctor would give a patient carte blanche to eat as much pizza, ice cream, and chicken nuggets as possible, yet that is exactly what the CBT-AR therapist does when the patient is underweight.”

I ett andra skede kan man naturligtvis också behöva jobba med att kunna våga prova annan mat, men det sker först då undervikt inte längre utgör en fara. Författarna poängterar dock också att ARFID för vissa snarare präglas av övervikt, just i och med att den mat som tolereras inte sällan är utpräglat energität.

För personer som i första hand snarare lider av ett allmänt ointresse för mat eller av rädsla för att sätta i halsen kan behandlingsinslag på KBT-vis innebära att steg för steg prova att utsätta sig för sådant som mättnadskänsla eller att äta icke-flytande kost och få märka att inget farligt händer. Dessa övningar beskrivs detaljerat och handfast i boken och det är lätt att hänga med i författarnas resonemang och motiv bakom behandlingsinslagen. Man ska komma ihåg att CBT-AR är skapat med ledning av författarnas egna erfarenheter av vad som fungerar – nu behöver metoden också prövas forskningsmässigt för att säkerställa att den verkligen leder till goda resultat för gruppen av ARFID-patienter. Eftersom vi vid Stockholms centrum för ätstörningar i dagsläget inte har i uppdrag att behandla personer med ARFID är boken kanske inget som kommer användas dagligdags i vår behandling, men det kan såklart ändå vara intressant och viktigt att lära sig mer om angränsande områden. En hel del av de metoder som beskrivs här kan säkerligen också komma till användning för vissa patienter med en mer typisk ätstörningssjukdom, då detta ju på intet vis utesluter att man samtidigt också kan lida av en utpräglat snäv matrepertoar eller rädsla för att sätta i halsen.

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter

Taggad ,

Stockholms centrum för ätstörningar lanserar internetbehandlingen NÄRA

Nu lanserar vi en ny internetbehandling som har tagits fram av kliniker, forskare och patienter på kliniken. Behandlingen har namnet NÄRA och riktar sig till vuxna patienter med bulimia nervosa, hetsätningsstörning och relaterade diagnoser.

-Tanken är att NÄRA ska bidra till en jämlik, evidensbaserad vård när och där det passar patienten, säger Elisabeth Welch, psykolog och enhetschef på Forsknings och utvecklingsenheten på SCÄ.

Behandlingen bygger på den evidensbaserade behandlingen Enhanced Cognitive Therapy (CBT-E) som är särskilt framtagen för behandling av ätstörningar. Denna behandling har i forskning visat sig vara framgångsrik för behandling av flera olika typer av ätstörningsdiagnoser.

-Nära bygger på principer och metoder från CBT-E. CBT-E är en vidareutveckling av KBT för ätstörningar som utformades redan i början av 1980-talet och som har genomgått omfattande forskning och förfining, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Ätstörningar hör till de mest allvarliga psykiatriska diagnoserna. Majoriteten av patienterna med ätstörningar lider av bulimia nervosa, hetsätningsstörning och liknande tillstånd, medan en mindre grupp lider av anorexia nervosa. Även om det idag finns bra och effektiv behandling söker majoriteten av de som drabbas inte hjälp för sin ätstörning. På grund av den skuld och skam som oftast är förknippade med ätstörningar tar det i genomsnitt 10-12 år innan de drabbade söker hjälp. Att erbjuda internetbehandling som ett första steg kan sänka tröskeln för att flera ska kunna ta del av en kvalitativ vård.

-Aktuella internationella riktlinjer för behandling av ätstörningar rekommenderar även att självhjälp ska erbjudas som ett första steg i behandling av bulimia nervosa och hetsätningsstörning, säger Elisabeth Welch.

NÄRA förmedlas genom behandlingsplattformen Stöd och Behandling som ingår i 1177 Vårdguidens eTjänster. För att söka till behandlingen behöver du göra en Egenanmälan för bedömning på Stockholms centrum för ätstörningar.

Läs mer om internetbehandlingen NÄRA här >

Taggad

Forskningsanslag till projektet om självvald inläggning

fireworks

Liksom förra året har SCÄ:s forskningsprojekt om självvald inläggning för personer med allvarlig ätstörningssjukdom i år erhållit ett forskningsanslag på 50 000 kr från Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse, som delar ut fondmedel till medicinsk forskning med fokus på psykiatri och forskning om barn och ungdomar med funktionshinder eller kronisk sjukdom.

Projektet om självvald inläggning har dessutom erhållit ett forskningsanslag på 75 000 kr från stiftelsen Kvinnor & Hälsa. Här kan du läsa mer om årets stipendiater >

Vi är oerhört tacksamma för dessa generösa bidrag till forskningen om självvald inläggning och ser fram emot att under 2019 presentera ytterligare resultat från projektet!

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter

Taggad

Förlängning av forskningsmedel från ALF Medicin 2019 och 2020 till projektet om självvald inläggning

ALF

Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet utlyser varje år gemensamma forskningsmedel, så kallade ALF-medel, för kliniskt inriktade medicinska forskningsprojekt. Vi rapporterade förra hösten om att SCÄ:s och KI:s forskningsstudie om självvald inläggning vid heldygnsvården för patienter med ätstörningssjukdom hade tilldelats 300 000 kr för 2018. Vi kan nu presentera den glädjande nyheten att projektet har beviljats fortsatt finansiering med 300 000 kr årligen för ytterligare två år, 2019 och 2020. Vi är naturligtvis mycket tacksamma för detta! Vi kommer under 2019 rapportera ytterligare resultat från forskningsprojektet, i första hand hur deltagarnas livskvalitet, sjukdomsutveckling och vårdbehov har påverkats under tiden i projektet. Under 2020 hoppas vi också kunna presentera en hälsoekonomisk analys av självvald inläggning, för att bättre kunna informera beslutsfattare om helhetsvärdet av modellen.

Självvald inläggning uppmärksammas på forskningsbloggen Imperfect Cognitions

Imperfect cognitions

FoU-bloggen har tidigare skrivit om den artikel om bioetiska aspekter på självvald inläggning av Manne Sjöstrand och mig som publicerades i tidskriften Bioethics i somras. Nu har även den brittiska forskningsbloggen Imperfect Cognitions uppmärksammat detta projekt i ett blogginlägg. Imperfect Cognitions är en del av forskningsprojektet PERFECT vid University of Birmingham där man studerar hur psykiatriska symptom så som vanföreställningar, konfabulation och förvrängda minnesbilder kan fylla olika funktioner hos patienter med psykisk sjukdom. Eftersom vår artikel berör självvald inläggning ur ett bredare psykiatriskt perspektiv – dvs som ett verktyg i att uppnå en högre livskvalitet och funktionsnivå även för exempelvis personer med psykossjukdom – så har man velat skriva om den på sin blogg, vilket såklart är roligt. Jag kan varmt rekommendera att man tar del av andra inlägg på bloggen, som erbjuder ett intressant fenomenologiskt perspektiv i gränslandet mellan neurovetenskap, psykiatri och filosofi.

Här kan du läsa blogginlägget >

Och här kan du läsa mer om PERFECT-projektet >

Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och doktorand vid Karolinska Institutet

Taggad ,

Artikel om självvald inläggning i Läkartidningen

Patientrum för självvald inläggning vid Norra Stockholms psykiatri. Foto: Fredrik Nilsson

Förra veckan publiceras en artikel om Stockholms läns landstings projekt för självvald inläggning inom psykiatrin, där bland annat SCÄ deltar. I artikeln intervjuas Mattias Strand, läkare vid SCÄ, och Maria Smitmanis Lyle, projektledare för självvald inläggning för patienter med psykossjukdom vid Centrum för psykiatriforskning, om sina tankar kring modellen.

Här hittar ni artikeln >

Taggad

Filmade föreläsningar från halvdag om ätstörningar

Verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin föreläser om evidens och praktiska råd vid ätstörningar.

Den 2 oktober arrangerade vi en halvdag om ny kunskap och ökad medvetenhet om ätstörningar tillsammans med Karolinska Institutet. Över 900 besökare kom till Aula Medica för att ta del av föreläsningar och panelsamtal om ny forskning, behandling, ätstörningar inom elitidrotten samt ätstörningar ur ett syskonperspektiv. UR samtiden var på plats och filmade hela eftermiddagen och nu kan ni som inte hade möjlighet att vara där ta del av alla föreläsningar på deras hemsida. Ni hittar alla här >

Taggad , , , , , , ,

Workshop om självvald inläggning

Douglas Fox-Pitt: ”Hospital in the Dome, Brighton”

Igår deltog jag i en workshop på temat självvald inläggning anordnad av Centrum för psykiatriforskning. Maria Smitmanis-Lyle berättade här om självvald inläggning riktat till patienter med psykossjukdom inom SLSO, Joachim Eckerström delade med sig av resultat från Norra Stockholms Psykiatris satsning på självinläggning för patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom och självskadeproblematik, och jag redogjorde slutligen för vårt arbete kring modellen vid SCÄ. Syftet med workshopen var att utbyta erfarenheter och att diskutera vidare utveckling framöver. Uppenbart är att de olika klinikernas satsningar har mycket gemensamt, men att en hel del också skiljer sig åt med utgångspunkt i att vi riktar oss till skilda patientgrupper med delvis olikartade behov och förutsättningar. Det ska bli mycket intressant att se hur modellen självvald inläggning utvecklas framöver, då landstinget under 2018 kommer att behöva fatta beslut om huruvida detta är något som man vill satsa vidare på och skala upp ytterligare.

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Besök från Australien

I dag på morgonen tog Centrum för psykiatriforskning emot en officiell delegation från Australien. Deras fokus var psykiatrisk vård med ett speciellt intresse för ätstörningar. Från beställarorganisationen visade Maria Hägerstrand upp psykiatrins organisation och från CPF berättade Clara Hellner om forskningsorganisationen kring psykiatri. Yvonne von Hausswolff-Juhlin var på plats och berättade om SCÄ och om vår behandling. Det blev också ett intressant samtal kring hur olika sjukvårdssystem ser ut och hur det påverkar både patienter och närstående.

Clara Hellner presenterar Centrum för psykiatriforskning.

Taggad

Stort intresse för halvdagsevenemang om ätstörningar

Yvonne von Hausswolff-Juhlin

Igår arrangerade vi ett halvdagsevenemang om ätstörningar tillsammans med Centre for Eating Disorder Innovation vid Karolinska Institutet. Drygt 900 besökare kom till Aula Medica för att lyssna till föreläsningar och panelsamtal om forskning, behandling och nya kunskap om ätstörningar.

Verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin var först ut och föreläste om evidens och behandling för ätstörningar och om hur vi arbetar på kliniken. Hon talade även om vikten av att söka professionell vård och gav praktiska råd om hur man kan bemöta personer som är drabbade. Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan talade om ätstörningar och psykisk ohälsa inom elitidrotten som är ett vanligt förekommande fenomen men som tyvärr många inte vågar prata öppet om. Marit Sahlström är författare och har skrivit boken Och runt mig faller världen där hon delar med sig av sina erfarenheter som syskon till tre systrar som alla hade allvarliga ätstörningar under uppväxten. Professor Cynthia Bulik presenterade spännande forskning om vilken betydelse genetiken har för utveckling av ätstörningar. Hon berättade även om flera intressanta forskningsprojekt som pågår just nu på CEDI vid Karolinska Institutet. Dagen avslutades med paneldiskussion med alla föreläsare som leddes av moderator Mats Almegård där publiken hade möjlighet att skicka in sina frågor.

Vi är jätteglada att så många var intresserade av att del av ny kunskap och få en ökad medvetenhet om ätstörningar. Vi tycker det är viktigt att forskning och kunskap om ätstörningar når en bred publik därför var det extraroligt att personer inom flera olika yrkesgrupper och åldrar var på plats igår!

Ni som inte hade möjlighet att vara på plats igår kommer ha möjlighet att ta del av samtliga föreläsningar på Utbildningsradions hemsida senare i höst.

Göran Kenttä

Marit Sahlström

Cynthia Bulik

Paneldiskussion

Taggad , , , , , , , ,