Författararkiv: fousca

Psychotherapy and Medications for Eating Disorders: Better Together?

Forskning om kombinerad behandling, läkemedel och psykologisk behandling, vid ätstörningar har tidigare fått lite uppmärksamhet men nyligen publicerades en viktig översiktsstudie om detta.

Tjugoåtta randomiserade kontrollerade studier med vuxna personer med anorexia nervisa (AN), bulimia nervosa (BN) respektive hetstätningsstörning (Binge eating disorder; BED) ingick i översikten.

Studier om AN som ingick i översikten var fyra placebokontrollerade dubbelblindade studier om anorexia identifierades, varav två som undersökte effekter av Fluoxetin och två av Olanzapin. Studierna om Fluoxetin undersökte två olika behandlingsupplägg. I den ena studien användes en kombination av läkemedlet tillsammans med en strukturerad beteendeinriktad heldygnsvårdsbehandling för AN. I den andra studien användes Fluoxetin i kombination med 12 månaders kognitiv beteendeterapi (KBT) i öppenvård efter viktåterhämtning. I studierna om Olanzapin undersöktes läkemedlet i kombination med dagvårdsbehandling respektive 12 veckor med KBT inom ramen för öppenvård. Inga signifikanta effekter kunde konstateras i tre av de fyra studierna. Studien om Olanzapin kombinerat med dagvårdsbehandling, visade dock på en signifikant men blygsam fördel att kombinera de två metoderna.

Tolv studier som undersökte BN identifierades, varav de flesta fokuserade på läkemedel som tillägg till KBT som levererades på olika sätt; som individuell behandling, självhjälpsbehandling, terapeutguidad självhjälpsbehandling eller som gruppbehandling. Några studier undersökte tillägg av läkemedelsbehandling till andra former av samtalsbehandlingar, såsom näringsrådgivning, psykodynamiskt inriktad psykoterapi och ett intensivt eklektiskt heldygnsvårdprogram. Läkemedel som undersöktes var tricykliska antidepressiva läkemedel såsom desipramin och imipramin, samt fluoxetin. En studie jämförde effekten av att lägga till antingen d-fenfluramine (ett aptitdämpande preparat) eller placebo till KBT. I 10 av de 12 studierna om BN, kunde inte någon signifikant fördel med att kombinera behandlingar påvisas. I de andra studierna visade det sig att ett tillägg av psykologisk behandling till läkemedelsbehandling visade sig vara fördelaktigt.

Tolv studier om BED inkluderades i översikten där olika läkemedel och psykologisk behandling inkluderades. De behandlingsformer som användes var KBT och ett beteendeinriktat viktnedgångsprogram. Läkemedel som användes var bland annat olika selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), antiepileptiska medel och viktreducerande läkemedel. Även för BED var det få studier som kunde påvisa fördelar med att kombinera läkemedelsbehandling med psykologisk behandling. Två av studierna visade dock på signifikant förbättring avseende både hetsätning och viktresultat och det var studier som använde sig av antiepileptiska-läkemedel som tillägg. Två studier, som använde orlistat, (en viktminskningsmedicin) visade på blygsam effekt på viktminskning men inte på hetsätning.

Sammantaget visar resultatet i översikten att psykologisk behandling kombinerad med farmakologisk endast ger blygsamma effekter. Författarna lyfter också fram att studierna som ingick i översikten kännetecknas av betydande metodologiska begränsningar, särskilt när det gäller studier om AN och BN, inklusive omfattande bortfall, små sampelstorlekar, begränsad mångfald av patientgrupper, och brist på data efter avslutade behandlingar.

Författarna skriver att, trots att ätstörningar har stor betydelse för folkhälsan, är omfattningen av forskning om nyttan av att kombinera läkemedelsbehandling och psykologisk behandling vid ätstörningar begränsad och mer forskning behövs.

Översiktsartiekln i sin helhet kan ni läsa här

Märkt

Fredagsläsning: The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI): study protocol

The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI) är en global studie som syftar till att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar risken att utveckla ätstörning. I tidigare studier har man bland annat sett att det finns intressanta genetiska kopplingar till anorexia nervosa som antyder att sjukdomen har en hel del att göra med metabola faktorer (t.ex. ämnesomsättning, kroppssammansättning). I EDGI hoppas man på att kunna lära mer om detta, men också om genetiska och miljömässiga faktorer kopplade till de andra ätstörningarna. Det övergripande målet med EDGI är att öka kunskapen om samtliga ätstörningar samt att på sikt kunna bidra till att förbättra både förebyggande insatser och behandlingar. I EDGI’s studieprotokoll som vi väljer att tipsa om den här veckan, nämns Australien, USA, Danmark och Nya Zeeland som länder där EDGI pågår, men även Sverige och UK är med i EDGI, och fler länder är på väg att ansluta sig. Den svenska delen leds, precis som EDGI globalt, av Professor Cynthia Bulik vid Karolinska Institutet. Utöver det som presenteras i studieprotokollet, så inkluderas även personer med andra specificerade ätstörningar i den svenska delen av studien. 

I alla länder innebär ett deltagande att man svarar på frågor online; exempelvis frågor om mat och ätande, fysisk aktivitet, allmän psykisk hälsa, livshändelser, mm. Sedan får personen ett salivprovskit skickat till sig för att kunna ta och sedan skicka in ett salivprov för DNA-analys. Personer som har eller har haft anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller andra specificerade ätstörningar och är 16 år eller äldre är välkomna att vara med i studien. Men även personer (som är 16 år gamla eller äldre) som aldrig har haft en ätstörning är välkomna att vara med som kontrollpersoner (personer som inte har erfarenhet av ätstörning). När all data har samlats in vill forskarna jämföra personer med erfarenhet av ätstörning med kontrollgruppen för att just se vilka genetiska och miljömässiga skillnader som går att identifiera. 

Emma Forsén, Psykolog, forskare och projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation

Här kan ni läsa artikeln

Vill du veta mer om EDGI i Sverige och kanske delta? Besök gärna www.edgi.se.      

Lunchföreläsning om EDGI

Du också anmäla dig till en lunchföreläsning om studien som arrangeras av Stockholms centrum för ätstörningar, och hålls av Emma Forsén och Bengt Fundin från Karolinska Institutet.

Föreläsningen förmedlas digitalt över TEAMS, onsdagen den 2 juni klockan 12:00-13:00.

Anmäl dig direkt via den här länken senast 28 maj: https://forms.gle/TNLvsfYZvtjfex5VA

Länk till föreläsningen skickas till e-postadressen som du uppger i anmälan en dag innan föreläsningen.

Märkt

Fredagsläsning: A randomized controlled trial of the CompuLsive Exercise Activity TheraPy (LEAP): A new approach to compulsive exercise in anorexia nervosa

Tvångsmässig träning som symtom förekommer hos ca 50 % av alla patienter som drabbas av ätstörning. Det är ett försvårande symtom vid ätstörning som kopplats till både ökad självmordsbenägenhet och sämre behandlingsutfall. Forskare i England har arbetat fram en behandling som fokuserar just på tvångsmässig träning. Behandlingen kallas the CompuLsive Exercise Activity TheraPy och förkortas LEAP. LEAP är en kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) gruppbehandling som ges som tillägg till sedvanlig ätstörningsbehandling. Behandlingen kan ges både individuellt och i grupp och i fokus är bl.a. att utmana snedvridna värderingar om träning, och att utveckla och pröva mer adaptiva förhållningssätt till fysisk aktivitet.

Den här veckan lyfter vi fram en studie av forskare i England, USA och Australien som tillsammans genomförde en så kallad randomiserad kontrollerad multi-centerstudie för att utvärdera LEAP-behandlingens effekter med patienter drabbade av anorexia nervosa. Samtliga patienter fick en KBT-behandling, men vissa slumpmässigt valda individer fick LEAP som tillägg. Både patienter som fick LEAP och patienter som inte fick det gjorde stora framsteg under studiens gång. De som fick LEAP hade ett högre BMI än den andra gruppen vid det sista uppföljningstillfället. De som fick LEAP hade också förbättrats avsevärt gällande just tankar, attityder och beteenden kopplat till träning, men skillnaderna mot den andra gruppen var inte statistiskt signifikanta. Sammanfattningsvis verkar LEAP behandlingen lovande just som ett tillägg för att komma åt träningsproblematiken, men mer forskning där också andra diagnosgrupper inkluderas behövs.  

Stockholms centrum för ätstörningar är en av fyra ätstörningsenheter som kommer ingå i en ny svensk studie som syftar till att utvärdera LEAP-behandlingen med fler diagnosgrupper än vad som tidigare har gjorts. Studien leds av forskare på Karolinska Institutet och beräknas starta hösten 2021. 

Emma Forsén, Psykolog, forskare och projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation

Här kan ni läsa artikeln

Märkt