Månadsarkiv: juni 2021

Fredagsläsning: Self-directed behaviors differentially explain associations between emotion dysregulation and eating disorder psychopathology in patients with or without objective binge-eating

Veckans fredagsartikel är skriven av Elin Monell. Elin sammanfattar en av de studier som ingår hennes avhandling som hon kommer att försvara nästa fredag den 11 juni.

Negativa känslor och svårigheter att hantera dem tycks vara sammankopplade med ätstörningar. Ätstörningssymptomen i sig kan också vara sätt att kortsiktigt försöka hantera sina känslor. Bristande emotionsreglering är ett begrepp som fångar in delar av sådan känslomässig problematik och avser dels svårigheter i att förstå och acceptera sina känslor (särskilt negativa känslor), dels svårigheter att styra sitt beteende och hantera sina känslor när man är upprörd. Något som också är tätt sammankopplat med ätstörning är olika sätt att försöka kontrollera och nedvärdera sig själv. Det kan handla om att ens självkänsla är överdrivet påverkad av kroppsform eller vikt, men även om mer generella drag såsom låg självkänsla, och högre förekomst av självkritik, självkontroll och perfektionism. Ätstörningssymptomen i sig kan även ses som konkreta sätt att hårt och negativt försöka kontrollera, eller rent av attackera, sig själv. Självbild är ett begrepp som är hjälpsamt för att försöka fånga sådana mönster. Självbild avser det sätt man vanemässigt bedömer, pratar till och inombords beter sig gentemot sig själv, exempelvis om man tenderar att bry sig om, skydda och acceptera sig själv, eller snarare tenderar att klandra, attackera och försumma sig själv.

Både emotionsreglering och självbild är viktiga för hur man generellt mår rent psykiskt och de är även viktiga i relation till olika psykiatriska sjukdomar, inklusive ätstörningar, där de ofta undersökts var för sig i relation till exempelvis diagnos, symptomnivå och utfall.

Det är däremot inte tydligt ifall bristande emotionsreglering och negativ självbild är lika betydelsefulla i relation till symptomen eller om det finns särskilda mönster i hur de möjligtvis påverkar symptomen, och i så fall, om sådana mönster kan skilja sig åt beroende på symptombild. Sådan kunskap kan vara viktig för att indikera vilken av emotionsreglering och självbild som kan vara av större betydelse att påverka i behandling.

Dessa frågor undersöktes genom data från 999 kvinnor med ätstörningar som registrerats i Stepwise kvalitetsregister mellan åren 2014–2016. Deltagarna delades in i två grupper beroende på förekomst av objektiva hetsätningsepisoder, eftersom detta symptom ansågs avspegla en viktig skiljelinje mellan ätstörningstyper. Bristande emotionsreglering mättes med Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS), självbild med Structural Analysis of Social Behavior (SASB) och ätstörningssymptom med Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q). Frågeställningen undersöktes genom medieringsanalys där det framkom att större svårigheter med emotionsreglering bara var indirekt relaterad till högre ätstörningssymptom, genom en mer negativ självbild. Detta mönster var tydligt i båda ätstörningsgrupperna. Med hjälp av parallell medieringsanalys, som använde specifika aspekter av självbild som möjliga mediatorer, förfinades resultaten. För deltagarna utan objektiv hetsätning tycktes framförallt lägre tendens att behandla sig själv kärleksfullt (självkärlek) och högre tendens att istället attackera sig själv (självattack/hat) vara av betydelse som viktiga mellanled mellan bristande emotionsreglering och högre symptomnivå. För deltagarna med objektiv hetsätning var istället lägre tendens att acceptera sig själv (självacceptans) och högre tendens att klandra sig själv (självklander/kritik) viktiga mellanled.

Det övergripande mönstret antyder att förekomst av bristande emotionsreglering i sig kanske inte indikerar en högre grad av ätstörningssymptom, men bristande emotionsreglering ”kanaliserad genom” det negativa sätt man vanemässigt bedömer och behandlar sig själv tycks göra det. Detta innebär att även om emotionsreglering tycks vara relevant för ätstörningar, och därmed behöver tas upp i behandling, så är det antagligen av stor vikt att även rikta fokus mot självbilden när man gör det. Det vill säga, att hjälpa patienter att relatera till sig själva med mer acceptans, kärlek och omhändertagande snarare än med hård och negativ kontroll, attack och försummelse, även när man upplever känslor som känns oönskade, otydliga och svåra att hantera, kan ge patienter ökade möjligheter att kunna reducera sina ätstörningssymptom. För patienter utan hetsätning kan självkärlek vs. självattack vara särskilt viktiga aspekter, medan för patienter med hetsätning kan självacceptans vs. självkritik vara särskilt relevanta.

Elin Monell, leg. psykolog och doktorand, Centrum för psykiatriforskning och Centre for Eating Disorders Innovations

Studien är publicerad med Open Access i Journal of Eating Disorders.

Här kan ni läsa artikeln

Mer information om avhandlingen och disputationen finns via denna länk:

https://nyheter.ki.se/disputation-elin-monell

Märkt