Fredagsläsning: A pragmatic randomized waitlist-controlled effectiveness and cost-effectiveness trial of digital interventions for depression and anxiety

Som ett led i att överbrygga gapet mellan förekomsten av vanliga psykiska sjukdomar och tillgång till evidensbaserad behandling, har olika så kallade Stepped-Care-modeller implementerats. I Stepped Care-modellen anpassas behandlingsintensiteten till patientens behov. Ett sådant initiativ är programmet ”The Improving Access to Psychological Therapies (IAPT)” i Storbritannien. Tjänsten tillhandahåller evidensbaserad behandling med anpassad intensitet till personer med depression och ångest; från lågintensiv behandling för dem med mild eller måttlig depression eller ångest, till mer intensiv behandling för dem med mer komplex problematik. Lågintensiv behandling utgörs av ≤8 sessioner guidad självhjälp baserad på KBT med fokus på psykoedukation. Behandlingen ges via telefon, internet, i grupp eller personliga möten. Om lågintensiv guidad självhjälp inte har effekt trappas behandlingen upp till högintensiva evidensbaserade psykologiska behandlingar, vanligtvis runt 16–20 sessioner som oftast ges via personliga möten. Stepped Care-modellen möjliggör behandling till många patienter då de mer krävande insatserna bara ges till dem som behöver det. Under perioden 2018–2019 fick IAPT 1,6 miljoner nya remisser, varav 1,09 miljoner hade minst en kontakt inkluderande bedömning och vägledning och 582 556 fick två eller flera sessioner terapi.

Nyligen undersöktes effektiviteten och kostnadseffektiviteten för IKBT som utfördes inom ramen för IAPT inom den reguljära vården i Storbritannien. Trehundrasextioen deltagare randomiserades till IKBT eller till väntelista. Behandlingen utvärderades genom självskattningsformulär som mäter depression respektive ångest, vid baslinjen och efter 8 veckor, som var slutpunkten för studien. Patienter som randomiserades till IKBT följdes därefter upp via självskattningsformulär efter 3, 6 och 12 månader. Diagnostiska intervjuer genomfördes dessutom för alla deltagare vid baslinjen och efter tre månader. Kostnadseffektivitets-analysen baserades på EQ-5D som mäter hälsorelaterad livskvalitet, för att få fram så kallade QALY (qualityadjusted life years), ett mått som används för att mäta hälsoeffekter till följd av behandling, samt vårdresursanvändning.

Vid utvärdering av engagemang i IKBT så hade deltagarna i genomsnitt 13,1 inloggningar under 8 veckors-perioden, tillbringade 3 timmar och 58 minuter på plattformen och slutförde 41% av programmet. Deltagarna fick i genomsnitt 4,7 online-sessioner med en psykolog, speciellt utbildad för behandling via lågintensiv KBT. Resultaten visade att IAPT var en potentiellt kostnadseffektiv behandling på lång sikt. Bland patienter som fullföljde behandling var det 46-60% som inte längre uppfyllde kriterierna för någon depressions- eller ångest-diagnos, när den diagnostiska intervjun genomfördes efter tre månader.

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand på SCÄ FoU

Här kan ni läsa artikeln

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: