Månadsarkiv: maj 2021

Fredagsläsning: A pragmatic randomized waitlist-controlled effectiveness and cost-effectiveness trial of digital interventions for depression and anxiety

Som ett led i att överbrygga gapet mellan förekomsten av vanliga psykiska sjukdomar och tillgång till evidensbaserad behandling, har olika så kallade Stepped-Care-modeller implementerats. I Stepped Care-modellen anpassas behandlingsintensiteten till patientens behov. Ett sådant initiativ är programmet ”The Improving Access to Psychological Therapies (IAPT)” i Storbritannien. Tjänsten tillhandahåller evidensbaserad behandling med anpassad intensitet till personer med depression och ångest; från lågintensiv behandling för dem med mild eller måttlig depression eller ångest, till mer intensiv behandling för dem med mer komplex problematik. Lågintensiv behandling utgörs av ≤8 sessioner guidad självhjälp baserad på KBT med fokus på psykoedukation. Behandlingen ges via telefon, internet, i grupp eller personliga möten. Om lågintensiv guidad självhjälp inte har effekt trappas behandlingen upp till högintensiva evidensbaserade psykologiska behandlingar, vanligtvis runt 16–20 sessioner som oftast ges via personliga möten. Stepped Care-modellen möjliggör behandling till många patienter då de mer krävande insatserna bara ges till dem som behöver det. Under perioden 2018–2019 fick IAPT 1,6 miljoner nya remisser, varav 1,09 miljoner hade minst en kontakt inkluderande bedömning och vägledning och 582 556 fick två eller flera sessioner terapi.

Nyligen undersöktes effektiviteten och kostnadseffektiviteten för IKBT som utfördes inom ramen för IAPT inom den reguljära vården i Storbritannien. Trehundrasextioen deltagare randomiserades till IKBT eller till väntelista. Behandlingen utvärderades genom självskattningsformulär som mäter depression respektive ångest, vid baslinjen och efter 8 veckor, som var slutpunkten för studien. Patienter som randomiserades till IKBT följdes därefter upp via självskattningsformulär efter 3, 6 och 12 månader. Diagnostiska intervjuer genomfördes dessutom för alla deltagare vid baslinjen och efter tre månader. Kostnadseffektivitets-analysen baserades på EQ-5D som mäter hälsorelaterad livskvalitet, för att få fram så kallade QALY (qualityadjusted life years), ett mått som används för att mäta hälsoeffekter till följd av behandling, samt vårdresursanvändning.

Vid utvärdering av engagemang i IKBT så hade deltagarna i genomsnitt 13,1 inloggningar under 8 veckors-perioden, tillbringade 3 timmar och 58 minuter på plattformen och slutförde 41% av programmet. Deltagarna fick i genomsnitt 4,7 online-sessioner med en psykolog, speciellt utbildad för behandling via lågintensiv KBT. Resultaten visade att IAPT var en potentiellt kostnadseffektiv behandling på lång sikt. Bland patienter som fullföljde behandling var det 46-60% som inte längre uppfyllde kriterierna för någon depressions- eller ångest-diagnos, när den diagnostiska intervjun genomfördes efter tre månader.

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand på SCÄ FoU

Här kan ni läsa artikeln

Märkt

Fredagsläsning: The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI): study protocol

The Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI) är en global studie som syftar till att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar risken att utveckla ätstörning. I tidigare studier har man bland annat sett att det finns intressanta genetiska kopplingar till anorexia nervosa som antyder att sjukdomen har en hel del att göra med metabola faktorer (t.ex. ämnesomsättning, kroppssammansättning). I EDGI hoppas man på att kunna lära mer om detta, men också om genetiska och miljömässiga faktorer kopplade till de andra ätstörningarna. Det övergripande målet med EDGI är att öka kunskapen om samtliga ätstörningar samt att på sikt kunna bidra till att förbättra både förebyggande insatser och behandlingar. I EDGI’s studieprotokoll som vi väljer att tipsa om den här veckan, nämns Australien, USA, Danmark och Nya Zeeland som länder där EDGI pågår, men även Sverige och UK är med i EDGI, och fler länder är på väg att ansluta sig. Den svenska delen leds, precis som EDGI globalt, av Professor Cynthia Bulik vid Karolinska Institutet. Utöver det som presenteras i studieprotokollet, så inkluderas även personer med andra specificerade ätstörningar i den svenska delen av studien. 

I alla länder innebär ett deltagande att man svarar på frågor online; exempelvis frågor om mat och ätande, fysisk aktivitet, allmän psykisk hälsa, livshändelser, mm. Sedan får personen ett salivprovskit skickat till sig för att kunna ta och sedan skicka in ett salivprov för DNA-analys. Personer som har eller har haft anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller andra specificerade ätstörningar och är 16 år eller äldre är välkomna att vara med i studien. Men även personer (som är 16 år gamla eller äldre) som aldrig har haft en ätstörning är välkomna att vara med som kontrollpersoner (personer som inte har erfarenhet av ätstörning). När all data har samlats in vill forskarna jämföra personer med erfarenhet av ätstörning med kontrollgruppen för att just se vilka genetiska och miljömässiga skillnader som går att identifiera. 

Emma Forsén, Psykolog, forskare och projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation

Här kan ni läsa artikeln

Vill du veta mer om EDGI i Sverige och kanske delta? Besök gärna www.edgi.se.      

Lunchföreläsning om EDGI

Du också anmäla dig till en lunchföreläsning om studien som arrangeras av Stockholms centrum för ätstörningar, och hålls av Emma Forsén och Bengt Fundin från Karolinska Institutet.

Föreläsningen förmedlas digitalt över TEAMS, onsdagen den 2 juni klockan 12:00-13:00.

Anmäl dig direkt via den här länken senast 28 maj: https://forms.gle/TNLvsfYZvtjfex5VA

Länk till föreläsningen skickas till e-postadressen som du uppger i anmälan en dag innan föreläsningen.

Märkt

Fredagsläsning: A randomized controlled trial of the CompuLsive Exercise Activity TheraPy (LEAP): A new approach to compulsive exercise in anorexia nervosa

Tvångsmässig träning som symtom förekommer hos ca 50 % av alla patienter som drabbas av ätstörning. Det är ett försvårande symtom vid ätstörning som kopplats till både ökad självmordsbenägenhet och sämre behandlingsutfall. Forskare i England har arbetat fram en behandling som fokuserar just på tvångsmässig träning. Behandlingen kallas the CompuLsive Exercise Activity TheraPy och förkortas LEAP. LEAP är en kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) gruppbehandling som ges som tillägg till sedvanlig ätstörningsbehandling. Behandlingen kan ges både individuellt och i grupp och i fokus är bl.a. att utmana snedvridna värderingar om träning, och att utveckla och pröva mer adaptiva förhållningssätt till fysisk aktivitet.

Den här veckan lyfter vi fram en studie av forskare i England, USA och Australien som tillsammans genomförde en så kallad randomiserad kontrollerad multi-centerstudie för att utvärdera LEAP-behandlingens effekter med patienter drabbade av anorexia nervosa. Samtliga patienter fick en KBT-behandling, men vissa slumpmässigt valda individer fick LEAP som tillägg. Både patienter som fick LEAP och patienter som inte fick det gjorde stora framsteg under studiens gång. De som fick LEAP hade ett högre BMI än den andra gruppen vid det sista uppföljningstillfället. De som fick LEAP hade också förbättrats avsevärt gällande just tankar, attityder och beteenden kopplat till träning, men skillnaderna mot den andra gruppen var inte statistiskt signifikanta. Sammanfattningsvis verkar LEAP behandlingen lovande just som ett tillägg för att komma åt träningsproblematiken, men mer forskning där också andra diagnosgrupper inkluderas behövs.  

Stockholms centrum för ätstörningar är en av fyra ätstörningsenheter som kommer ingå i en ny svensk studie som syftar till att utvärdera LEAP-behandlingen med fler diagnosgrupper än vad som tidigare har gjorts. Studien leds av forskare på Karolinska Institutet och beräknas starta hösten 2021. 

Emma Forsén, Psykolog, forskare och projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation

Här kan ni läsa artikeln

Märkt