Fredagsläsning: Exploring the use of individualised patient‐reported outcome measures in eating disorders: Validation of the Psychological Outcome Profiles

När vi utvärderar effekten av psykologisk behandling för ätstörningar brukar vi använda oss av standardiserade instrument såsom Eating Disorders Examination (EDE) eller Eating Disorders Inventory genom att be patienterna besvara dessa frågeformulär. Det finns inga standardiserade formulär som täcker alla aspekter av en människas fungerande och svårigheter som är relevanta vid behandling av ätstörningar. Det är dessutom omöjligt att utsätta patienterna för ett orimligt stort antal formulär eller intervjuer att besvara eller medverka i. Standardiserade formulär har fördelen att vi vet hur vi ska tolka det värde som rapporteras av patienterna, då vi oftast har data om hur den allmänna populationen brukar svara (deras poäng och profil) samt hur patienterna brukar svara. Vi kan med större säkerhet säga ifall förändringar i medelvärdet (t.ex. en poäng eller två, etc.) innebär en meningsfull klinisk förändring eller inte. Å andra sidan behöver vi veta om det finns andra svårigheter som också är viktiga för den enskilde patienten och även om dessa förändras som följd av behandling, eller just kanske bristande förändring i dessa (t.ex .sömnsvårigheter, relationsproblem, kormorbiditet, etc.) gör att man inte blir bättre i sin ätstörning.

För att hitta en lösning har en forskargrupp i England använt sig av en så kallad individualiserad utfallsprofil utöver standardiserade instrument i behandling av ätstörningar. De lät 278 patienter med anorexia nervosa (n)117), bulimia nervosa (n=71 eller andra specificerade ätstörningar (n=89) i åldrarna 16-25 besvara denna utvärdering utöver deras svar på EDE och ett annat standardiserat instrument över ett flertal tillfällen. Det visade sig att det individualiserade instrumentet hade bra psykometriska egenskaper. Det är ett instrument där patienterna använder sig av fritextsvar för att bestämma vilka utfall som är viktiga för dem (två problem som de tycker är betydande och deras svårighetsgrad, samt något som de hindras från att göra pga dessa problem). Forskarna fann att nästan hälften av deltagarna identifierade problem som inte blev utvärderade med de två standardiserade instrument som de använde sig av. Dessa problem handlade främst ångest och nedstämdhet, oro kring studier, och sömnproblem.

I de bedömningar som görs inom t.ex. vissa regioner är en bred kartläggning av samsjuklighet en standard procedur, men det kan ibland finnas problem som är svåra att täcka genom standardiserade instrument, särskilt med tanke på att vi inte vill belasta patienterna med för många frågor. Det verkar finnas ett värde kring användning av individanpassade instrument som ett tillägg till standardiserade instrument i bedömning och utvärdering av ätstörningar.

Här kan du läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: