Utöver familjebaserad terapi (FBT) är även transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi (KBT-E) ett alternativ för ungdomar med ätstörningar. I en icke-kontrollerad studie som gjordes i klinisk miljö i USA lät man ungdomar (n=79) i åldrarna 12 till 18 och deras föräldrar välja mellan FBT och KBT-E. Det visade sig att äldre ungdomar och dem som var mer illa däran hade en tendens att välja KBT-E i högre grad.
När det gäller tendensen till viktuppgång från start till slutet av behandling visade data på större fördelar för FBT jämfört med KBT, både för den grupp som hade låg vikt och den grupp som hade nära normal vikt ifrån början. Yngre patienter i FBT fick bättre viktåterhämtning än äldre i FBT. I KBT-E var det tvärtom: Äldre patienter i den betingelsen hade bättre viktåterhämtning än yngre.
Det fanns dock ingen skillnad mellan betingelserna vid 12-månades uppföljningen.
Det fanns även flera viktiga moderatorer för utfall (ffa viktåterhämtning) som var viktiga att ta hänsyn till (depression, tidigare inläggningar, samsjuklighet och familjesituation).
Det fanns samtidigt inte några skillnader mellan betingelserna alls vad gäller den specifika ätstörningspsykopatologin mätt med EDE-Q vid avslutad behandling eller vid uppföljningen.
Författarna drar slutsatsen att FBT tycks vara mer effektiv när det gäller viktåterhämtning på kort sikt och givet att det inte finns någon skillnad mellan behandlingarna på sikt och i övrigt anser de att även KBT-E ska betraktas som ett bra alternativ till FBT.
Det är värdefullt med kunskap från kliniska studier. Förhoppningsvis får vi in fler studier i klinisk miljö som kan vara vägledande i val av behandling utifrån patienternas karaktäristika.
Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU
