Fredagsläsning: Why I recovered: A qualitative investigation of factors promoting motivation for eating disorder recovery

Frågan om vad som motiverar patienter med ätstörningar att välja att satsa på tillfrisknande, särskild vid svårare ätstörningar där patientens kognitiva och emotionella förmåga är påverkad av svält är något som engagerar många forskare och kliniker. I en studie undersökte forskarna denna fråga hos 13 patienter med ätstörningar, med hjälp av kvalitativ metodik (intervjuer och tolkning av dess innehåll genom framtagning av centrala teman). Alla dessa patienter hade fått behandling och tillfrisknat sedan minst ett år tillbaka. Forskningsfrågan var: Vad påverkar patienternas motivation på positiv, negativ eller blandat sätt att satsa på tillfrisknande?

Det framkom sex huvudsakliga teman som hade betydelse för att orka arbeta med sig själv för att tillfriskna:

  1. Viktiga personer och sammanhang (t.ex. familjemedlemmar, lärare, terapeut, vänner, sociala cirklar, eller andra personer som hade tillfrisknat som blev en källa till inspiration). Dessa personer var inte alltid behjälpliga, utan kunde ibland minska motivationen för tillfrisknande (t.ex. familjemedlemmar kunde både vara behjälpliga och försvåra det hela).
  2. Andra människors beteenden och attityder (Vad andra sade, särskilt när det var icke-dömande och öppet. Att andra tvingade en in i behandlingen eller starkt uppmanade en att gå i behandling. Attityder och beteenden som var dömande, inte uppmanade till behandling, stärkte tankar om smalhet och förstärkte samhällets skönhetsideal och avfärdade behovet av viktuppgång var skadliga för motivationen.
  3. Terapirelaterade faktorer (t.ex. terapeutens färdigheter och allians med terapeuten var till stor hjälp, medan strukturella aspekter såsom om man har råd att gå i terapi var problematiska).
  4. Yttre omständigheter (t.ex. graviditet eller att få barn, att ta bort sådant triggar igång stört ätbeteende, att engagera sig i feministiska frågor, eller engagemang i skolan, dvs sådant som inte primärt hade att göra med ätstörningar kunde också vara till hjälp).
  5. Egna känslor och övertygelser (t.ex. plikt gentemot andra, eller hopp inför framtiden var behjälplig medan att förneka problem och sakna hopp inför framtiden hade motsatt effekt).
  6. Uppenbarelser i form av insikt eller stundens ingivelse som kunde vara både plötsligt och långsamt. För någon deltagare hade det t.ex. handlat om att plötsligt bestämma sig för att äta efterrätt och därefter aldrig missa någon måltid. För majoriteten handlade dock om långsamma insikter som samlades och ledde till större och större förändringar.

Studien bidrar till kunskapsbasen genom att den visar på ett flertal faktorer som går att fokusera på i behandling för ökad motivation och tillfrisknande på ett mer systematiskt sätt.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: