Fredagsläsning: ”Comparing integrative cognitive‐affective therapy and guided self‐help cognitive‐behavioral therapy to treat binge‐eating disorder using standard and naturalistic momentary outcome measures: A randomized controlled trial”

Different-Method-Same-Results

Olika forskargrupper inom den kliniska psykologin har intresserat sig för vidareutveckling av olika behandlingar för ätstörningar. En forskargrupp under ledning av Stephen Wonderlich har intresserat sig för integration av element från emotionsforskning och emotionsreglering och förståelse av affekter med kognitiv beteendeterapi och vissa inslag från Acceptance and Commitment Therapy. De kallar sin behandlingsmodell för integrativ kognitiv affektiv terapi.

Tidigare jämförde de denna behandlingsmodell med KBT för bulimia nervosa och fick likvärdiga resultat. I en nyligen publicerad studie har de jämfört effekten av denna terapi för hetsätningsstörning genom att jämföra den med KBT-baserad självhjälp. Slumpmässigt fördelade de 112 patienter med hetsätningsstörning till 21 veckor av integrativ kognitiv affekt terapi eller 10 veckors KBT-baserad vägledd självhjälp. Båda behandlingarna producerade likvärdig och positiva resultat. Vid slutet av behandlingen var 57% i kognitiv affekt terapi och 43% i KBT-baserad självhjälp fri från hetsätningsepisoder. Vid 6-månaders uppföljningen var procentsatserna 46% kontra 43%. Inga signifikanta skillnader mellan dessa behandlingar, med andra ord, och inga skillnader vad gäller ätstörningspsykopatologi, depression, eller ångest och inga skillnader i processer i terapi såsom emotionsreglering.

En intressant och bra styrka i studien var att rapportering av hetsätningar skedde både via självrapporterade frågeformulär och via så kallad ekologisk momentan utvärdering (direkt rapportering via en app när det inträffar), vilket stärker validiteten av resultaten.

Forskarna är entusiastiska över dessa resultat och det är glädjande att se att en emotionsregleringsterapi producerar lika goda resultat som KBT-baserad självhjälp. Det är samtidigt intressant att båda terapierna påverka processerna på samma sätt. Utvecklingen av emotionsreglering var lika god i KBT-baserad självhjälp som i kognitiv affektiv terapi. Den senare är dessutom längre och kräver mycket mer terapeuttid än vägledd självhjälp. Det är samtidigt viktigt att visa att olika processer kan leda till samma utfall även om större dos och insats krävs.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: