Fredagsläsning: ”Predicting a comprehensive operationalization of eating disorder recovery: Examining self-concept, personality, and negative affect”

Det finns olika förslag för definition av tillfrisknande vid ätstörningar. En av dessa som föreslagits av Bardone-Cone och medarbetare (2010) bygger på ett samlat hänsynstagande till fysiska, beteendemässiga och kognitiva aspekter av individens fungerande och föreslås utgöra grunden för bedömning i forskning och klinisk verksamhet om ätstörningar. Forskarna i denna studie har försökt identifiera egenskaper som förutsäger vem som blir frisk från ätstörningar (utifrån den föreslagna definitionen av vad frisk är). De fokuserade på självbild, personlighet, och negativ affekt. De fick ihop data på 36 patienter som hade medverkat i detaljerade kliniska intervjuer och besvarat en rad enkäter inför starten av behandling och 7-8 år senare. Patienternas medelålder var 23.9 år vid baslinjen och 31.3 år vid uppföljning. Majoriteten hade ätstörningar utan närmare specifikation vid starten, 14% hade anorexia nervosa och 3% hade bulimia nervosa.

Vid uppföljningen hade 9 (25%) av de 36 tillfrisknat helt, enligt definitionen, medan bland de resterande 27 hade en mindre andel blivit delvis frisk (15%), andra hade vissa symptom på ätstörningar (26%), och en majoritet hade fortfarande en full ätstörningsdiagnos (59%).

Det enda av alla variabler som forskarna hade samlat data på och som kunde förklara tillfrisknande var självbild. Ingen av de kvinnor som hade låga poäng på självbild vid baslinjen hade tillfrisknad, medan av dem som initialt rapporterade bättre självbild hade ett flertal tillfrisknat.

Intressant nog kunde självbild inte heller predicera tillfrisknande när man studerade den tillsammans med ångest och ”känslan av att vara falsk”. Anledningen är att dessa variabler har starka samband med varandra och tycks på sätt och vis mäta delar av samma fenomen. Även dessa variabler verka ha betydelse för tillfrisknande, men i denna studie lyckades man inte hitta en konstellation av variabler som tillsammans förklarar tillfrisknandet från ätstörningar. Att självbilden är en viktig faktor stöds också av tidigare forskning, men givet hur ett flertal begrepp visar sig vara relaterade och av betydelse för utfallet av behandlingen behöver man studera både sådant som är en kärnkomponent i ätstörningen i sig (t.ex. självkänsla) och andra variabler som är mer allmänt relaterade till individens fungerande för att kunna förutsäga tillfrisknande från ätstörningar ännu mer specifikt. Hittar man starka prediktorer blir det vägledande för vad man ska fokusera på mer i behandlingen.

Här kan du läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: