Fredagsläsning: ”Eating disorder psychopathology in adults and adolescents with anorexia nervosa: A network approach”

I och med att mer avancerade statistiska metoder för att undersöka skillnader och samband har blivit tillgängliga i form av så kallade nätverksanalyser har många forskare börjat använda sina nya och gamla data för att undersöka sina forskningsfrågor med hjälp av dessa analyser.

För denna studie hade man samlat data på 1271 patienter med anorexia nervosa (12-61 år gamla) mellan januari 2018 och september 2019 på en specialistklinik i norra Italien (Villa Garda) och en öppenvårdsmottagning (i Verona). Patienterna fick svara på Eating disorders Examinatin Questionnaire inför starten av sin behandling.

Målet med studien var att undersöka sambandet mellan olika aspekter av psykopatologi vid anorexia nervosa hos ungdomar kontra vuxna. Det visade sig att önskan att gå ner i vikt och upptagenhet och övervärdering av tankar om vikt och figur var de symptom som hade starkaste sambandet med alla andra ätstörningsrelaterade variabler i nätverket hos både ungdomar och vuxna. Forskarna menar att detta är ett ytterligare belägg för att övervärdering av vikt och figur, i enlighet med den transdiagnostiska kognitiv-beteendeterapeutiska modellen för ätstörningar är kärnan i ätstörningar, inklusive anorexia nervosa, oberoende av ålder. De fann också att nätverken av ätstörningspsykopatologin hos ungdomar och vuxna hade mycket likartad generell struktur som hade två distinkta noder, en med fokus på bekymmer över ätande, återhållsamt ätande, uteslutning av vissa produkter och dietregler, samt en annan nod som främst handlade om bekymmer med sin kropp (missnöje med kropp och vikt, obehag vid åsynen av ens kropp, samt övervärdering av vikt och figur).

En annan observation i studien var att vissa störda ätbeteenden såsom missbruk av laxermedel och överdriven motion hade bara en biroll i både ungdomars och vuxnas ätstörningspsykopatologi.

Studiens resultat är intressanta, men man behöver replikera studien och se i vilken utsträckning resultaten håller i sig över tid och studier. Användning av andra instrument än självrapportering kan också stärka framtida studier. Som författarna själva påpekar hade det också varit mycket värdefullt att ha haft mått på generell psykopatologi (t.ex. ångest och depression) för att sätta dessa i ett helhetssammanhang.

Här kan du läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: