Fredagsläsning: ”Dialectical behavior therapy self-help for binge-eating disorder: A randomized controlled study”

DBT

Eftersom småätande är ett vanligt fenomen vid hetsätningsstörning och en av huvudanledningarna till viktuppgång, samt då man har observerat att ätandet många gånger har emotionsreglerande funktion har man under lång tid intresserat sig för effekten av dialektisk beteendeterapi (DBT) för hetsätningsstörning. Nu har forskningen på denna front kommit till att även utvärdera effekten av DBT-baserad självhjälp.

I en studie från Canada studerade man effekten av DBT-baserad självhjälp med och utan stöd i jämförelse med allmän självhjälpsbetingelse utan stöd. Man screenade 558 intresserade deltagare och av dessa uppfyllde 298 de initiala kriterierna för deltagande. Tyvärr var det vara 175 som medverkade i en telefonbaserad telefonintervju och i slutändan var det vara 76 som uppfyllde kriterierna för deltagande. Samtliga deltagare hade en hetsätningsdiagnos enligt DSM-5 och bedömda med Eating Disoders Examination intervju.

Dessa deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: 1) DBT-baserad vägledd självhjälp, 2) DBT-baserad ren självhjälp (inget stöd eller vägledning under tiden), eller 3) en allmän självhjälp utan stöd där programmet handlade om att förbättra sin självbild. De i DBT-baserad självhjälp fick Debra Safers självhjälpsbok och i första betingelsen fick de även 6 videobaserade samtal á 30 minuter för att få stöd att jobba med materialet. Deltagarna var i genomsnitt 41 år gamla och hade i genomsnitt ett BMI på 37. Effekten av dessa program utvärderades 12 veckor efter start, samt tre månader efter avslutad intervention.

Eftersom en antal deltagare valde att inte medverka i intervjun efter avslutad självhjälp tog man data från frågeformulär om frekvensen av hetsätningar för dessa deltagare. Både vid avslutad självhjälp och vid uppföljning hade hetsätningar minskat i alla tre betingelser utan några skillnader dem emellan. Efter avslutad behandling var det en lägre proportion av patienter i DBT-baserad självhjälp som fortfarande ägnade sig åt hetsätning över diagnostisk tröskel (dvs 4 eller fler episoder under den senaste månaden) jämfört med allmän självhjälp utan stöd (med fokus på självkänsla), men skillnaden visade sig inte vara statistiskt säkerställd. Det fanns dock ingen skillnad mellan olika varianter av DBT-baserad självhjälp. Det fanns ingen skillnad mellan betingelserna vad gäller andelen patienter som hade slutat hetsäta helt, förbättringar i generell psykopatologi eller livskvalitet.

Även om resultaten kan te sig nedslående ska man komma ihåg att DBT-baserad självhjälp jämfördes med en aktiv betingelse och inte en väntelista som de flesta studier om självhjälp använder sig av. Studien blev dock liten och hade därmed även låg så kallad ”power” för att kunna upptäcka eventuella skillnader. Studien är lovande och motiverar större randomiserade kontrollerade studier av DBT-baserad självhjälp för hetsätningsstörning.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: