FREDAGSLÄSNING: ”CANADIAN PRACTICE GUIDELINES FOR THE TREATMENT OF CHILDREN AND ADOLESCENTS WITH EATING DISORDERS”

Lönnlöv

I Canada har man saknat riktlinjer för behandling av barn och ungdomar med ätstörningar. En omfattande grupp av forskare har gjort en ambitiös översikt med hjälp av strukturerade metoder för kvalitetsgranskning av studier (GRADE), där studiernas risk för snedvridning av resultat haft en avgörande betydelse för deras värdering. Det är ett omfattande arbete där samtliga interventioner för olika former av ätstörningar hos barn och ungdomar har graderats. Även intensitetsnivå av interventionerna (öppenvård, dagvård, heldygnsvård, samt behandlingshem) i de olika studierna har beaktats noga.

Forskarna drar slutsatsen att familjebaserad behandling (FBT) med minsta intensitetsnivå (öppenvårdsbehandling i första hand, sedan dagvård och i nästa steg heldygnsvård/sjukhusvistelse) kan rekommenderas starkt, medan övriga interventioner såsom multifamiljeterapi, kognitiv beteendeterapi, adolescens-fokuserad psykoterapi, Yoga som tillägg vid FBT och användning av atypiska neuroleptika, samt olika kombinationer av interventioner kan endast få svag rekommendation. Mer forskning behövs för att kunna uttala sig om värdet av dessa interventioner. Valet av adekvat nivå av intensitet måste givetvis grundas på patientens medicinska stabilitet och behov.

FBT rekommenderas för barn och ungdomar med anorexia nervosa eller bulimia nervosa, speciellt för dem med en duration kortare än 3 år. Forskarna menar att olika varianter av FBT där man t.ex. tar bort familjemåltiden, kortar ner behandlingstiden, använder vägledd självhjälp, levererar FBT via telemedicin, etc. kräver fler studier innan man kan uttala sig om deras effektivitet. Strukturell och systemisk familjeterapi kan vara värdefulla alternativ, men de är sällan bättre än FBT utifrån tillgänglig evidens och ffa inte kostnadseffektiva. Multifamiljeterapi är ett helt okej alternativ för barn och ungdomar med anorexia nervosa, men får endast en svag rekommendation, även om det stöd som familjer kan ge varandra och processer som är involverade i workshop för flera familjer samtidigt tycks vara viktiga och värdefulla komponenter.  Artikeln är värd att läsa för att få en god översikt och bli bra bekant med vad som är gjort, vad är känt, samt vilka kunskapsluckor som finns än.

Här kan du läsa artikeln

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: