Fredagsläsning: ”Weight gain trajectories during outpatient family-based treatment for adolescents with anorexia nervosa”

I denna studie har forskare intresserat sig för om det förekommer specifika viktuvecklingsbanor hos patienter som genomgår öppenvårds familjeterapi (FBT) för anorexia nerovsa (AN). Ett urval av 153 patienter med full eller atypisk AN ingick i studien. Patienternas viktutveckling studerades med hjälp av så kallad ”Latent growth mixture modelling” utifrån antagandet att det finns olika subgrupper med egna specifika utvecklingskurvor. Det visade sig att en lösning med fem klasser (fem olika utvecklingskurvor) ger den bästa förklaringen.

Klass 1: Långsam och stadig viktuppgång. Det är den största gruppen som börjar med låg. I genomsnitt uppnår de ungefär 40:e percentilen i BMI-för-ålder percentilen efter 6 månader av FBT.

Klass 2: Måttlig viktuppgång och tidigt vidmakthållande. Den här gruppen går upp initialt i vikt relativt måttligt, men börjar gå in i ett vidmakthållande fas ungefär 3 månader in i FBT, istället för att fortsätta gå upp i vikt. Ca ¼ av patienterna hamnade i denna klass.

Klass 3: Dramatiskt tidig viktuppgång med stabilisering runt 65:e percentilen. Det är en grupp som har mycket låg vikt ifrån början, men som går upp kraftigt de första veckorna i FBT, ända upp till 80:e percentilen, mens om stabiliserar sig runt 60:e percentilen vid 6 månader efter start av FBT och som brukar hålla sig runt 65:e percentilen vid avslut. Det var bara 2.6% av patienterna som visade detta mönster. Det är med andra ord sällsynt, men en distinkt grupp.

Klass 4: Vidmakthållande runt 60:e percentilen. Det är patienter med atypisk AN som startar runt 60:e percentilen, går upp lite grand och slutligen stabiliserar sig runt 60:e percentilen igen. Det var ca 18% av underlaget.

Klass 5: Snabb viktuppgång och tidig stabilisering. Denna grupp går upp snabbt (de första 6 sessionerna i FBT) och därefter stabiliserar sig runt medianen för BMI-för-Ålder percentilen. Det är en mindre grupp (5.9%), som dessutom består av yngre patienter än andra grupper.

Tidigare forskning har visat att en viktuppgång på ca 3 kilo vid session 4 av FBT är en stark prediktor för att bli återställd (diagnosfri) vid avslutad behandling. I detta urval var det bara 30.5% som var visade tidig respons och större delen av den gruppen bestod av klass 3 och 5. Dem med tidig respons hade också större benägenhet att tillhöra klass 2 än andra klasser, medan det var få med tidig respons i klass 1 och 4.

Studien stödde inte ett gammalt kliniskt antagande om att patienter med atypisk AN skulle ha snabb viktuppgång. De hade faktiskt den långsammaste viktutvecklingen av alla i denna studie.

Detta är en första studie som börjat titta på olika utvecklingskurvor. Det var ett litet sampel och det saknades utfallsvariabler för att se hur det går för dessa grupper efter avslutad behandling och vid uppföljningar. Om studien replikeras och kopplas till utfall kan det tillföra viktig kunskap till det kliniska beslutsfattandet. Om man tidigt kan förutspå hur patienterna kommer att svara på behandlingen kan man anpassa förväntningarna och ännu viktigare är att veta när man behöva lägga in mer intensiva insatser, eller hur man ska anpassa behandlingen för att inte fastna i en oönskad viktutvecklingskurva.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: