Fredagsläsning: ”Experiences of computer-based and conventional self-help interventions for eating disorders: A systematic review and meta-synthesis of qualitative research”

Det har gjorts ett antal studier om patienternas upplevelse av vägledsjälvhjälp vid ätstörningar. I den artikel som lyfts fram idag har forskarna sammanställt fynden från samtliga studier i en systematisk översikt. Fyra studier om upplevelser av självhjälp via Internet och tre studier om självhjälp som gjordes med hjälp av bok och stöd från så kallade programguider har genomförts. Ett antal teman framkom varav en del handlade främst om själva programmet och ramarna för självhjälp (Anonymitet, ökad tillgänglighet, flexibilitet i när och hur man använder sig av programmet och stöd i att följa programmet), medan andra faktorer hade mest att göra med upplevelser hos dem som använde sig av självhjälp (känslan av att vara en aktör och ha autonomi, behov av högre själv-motivering vid Internet-baserad intervention, förväntningar och attityder). Dators karaktäristika som en maskin som är standardiserad, tillgänglig och neutral som samtidigt underlättar kontakten mellan människor är bland de egenskaper som utgör styrkan i vägledd självhjälp och som behöver mer systematiskt utnyttjas. Internet-baserad självhjälp behöver inte sträva efter att likna sedvanlig ansikte-mot-ansikte terapi, utan kan dra nytta av just de egenskaper som datorer har (t.ex. neutralitet, tillgänglighet, flexibilitet, etc.).

Bra utfall verkade hänga ihop med inga specifika eller positiva förväntningar. Bäst effekt hade dem som såg på självhjälp som ett steg i en process. Förändring i terapeutens roll från terapeut till att vara en guide, samt förändringar i tid och rum vad gäller när och hur man ägnar sig åt förändringsarbete vid vägledd självhjälp noterades som ett återkommande tema. Patienternas samlade upplevelser av vägledd självhjälp tyder på att patienterna behöver hjälp att anpassa sina förväntningar på denna form av behandling så att de ser på det som ett steg i en större plan för deras tillfrisknande. Det är viktigt att patienterna inte ser den som en ultimat behandling, utan ett första steg som ibland är tillräckligt potent och ibland behöver det kompletteras av flera insatser för att de ska uppnå fullt tillfrisknande.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: