Månadsarkiv: oktober 2019

Fredagsläsning: ”Harm minimization in severe and enduring anorexia nervosa”

Av förklarliga skäl görs det mycket lite forskning om svår och ihållande anorexia nervosa (SE-AN: Severe and Enduring Anorexia Nervosa). De flesta initiativ och förslag till terapeutiskt förhållningssätt förblir empiriskt oundersökta och i bästa fall görs det små studier.

Skadereduktionsmodellen eller skademinimeringsmodellen som det också heter genomsyrar ett flertal behandlingsförslag för denna patientgrupp. Artikelförfattarna sammanfattar aktuella perspektiv på omhändertagande av denna patientgrupp och presenterar en pilotstudie av ett eget program som kallas HARMONI ((HARm MinimisatiON In chronic anorexia nervosa). Kärnkomponentera i detta program är kognitiv remediering och träning av emotionella färdigheter. Det är ett program som ges i form av veckovisa stödgrupper som leds av erfarna sjuksköterskor och kliniska psykologer, samtidigt som patienterna får möjlighet att få stöd av dietist, endokrinologiläkare, psykiater och sin allmänna läkare som har inbördes kommunikation om patientens välbefinnande. Det förekommer ingen regelbunden vägning och grupperna har inget fokus på vikt, BMI, mat eller ätande. Tolv patienter visade intresse för programmet (oklart, 12 av hur många!), varav hälften närvarade vid åtminstone ett grupptillfälle. Två patienter medverkade i alla fyra pilottillfällen och fem av de reguljära fortsatta möten, tills en av dem behövde läggas på sjukhus och psykologen bytte jobb, varav gruppen lades ner. Av förklarliga skäl är det omöjligt att dra några slutsatser av försöket, men artikelförfattarna sammanfattar sina observationer och i ljuset av tidigare forskning betonar vikten av realistiska mål, skadereduktion, medicinsk stabilisering, maximering av patienterna funktionsförmåga, mobilisering av stöd, att inge hopp och fortsatt försök att locka fram personen bakom sjukdomen. Skadereduktion innebär att finnas till under lång tid, vara patientens advokat, försäkra tillförsel av näring och att hjälpa patienterna med självmedkänsla, samt att aldrig ge upp, säger artikelförfattarna avslutningsvis.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Fredagsläsning: “Brief admission (BA) for patients with emotional instability and self-harm: nurses’ perspectives – person-centred care in clinical practice”

Vi har tidigare vid flera tillfällen här på bloggen berättat om Stockholms centrum för ätstörningars projekt för så kallad självvald inläggning, som innebär att patienter får möjlighet att själva lägga in sig inom heldygnsvården under korta perioder. Den här veckan vill vi tipsa om en färsk artikel där vår kollega Joachim Eckerström vid Norra Stockholms psykiatri rapporterar resultat från deras satsning på självvald inläggning riktat till personer med självskadebeteende och emotionell instabilitet. Man har här intervjuat sjuksköterskor inom psykiatrin om deras upplevelser av att arbeta med självvald inläggning. Tydligt är att modellen innebär ett nytt perspektiv även för vårdpersonalen, t ex genom att skifta fokus från att ”hantera problem” till att bygga relationer som kan bidra till en bättre vardag för patienten trots kvarstående symptom. Sjuksköterskorna berättar exempelvis att de tidigare ibland dessvärre har kommit att fungera som en slags ”medlare” mellan patient och läkare – tack vare den nya modellen anser de att de istället få mer utrymme att fokusera på faktiska sjuksköterskeuppgifter och att de kommer närmare patienterna och bättre förstår deras behov. Man upplever också att hierarkier vid vårdavdelningen har ersatts av ett slags partnerskap där patientens egen kunskap och erfarenhet får en viktigare roll.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter

Taggad

Fredagsläsning: “The psychological characteristics of people consuming vegetarian, vegan, paleo, gluten free and weight loss dietary patterns”

Den här veckans fredagsläsning är en artikel publicerad 2019 från Australien. I tidigare forskning har man sett att individer som ägnar sig åt bantning och äter enligt dieter för att gå ner i vikt har en ökad risk för att utveckla ätstörningar, men också en ökad risk för en allmänt sämre psykisk hälsa. I denna studie ville man undersöka om detta även gäller andra som har en restriktiv kosthållning. Man rekryterade ca 400 individer (n=393) som självrapporterade att de åt på något av följande sätt: vegetarian, vegan, glutenfritt, paleodiet, viktnedgångsdiet, eller utan restriktioner (kontrollgrupp).

Man mätte psykisk hälsa och ätstörningssymptom genom att deltagarna fick fylla i en rad enkäter, bl.a. en kortversion av EDI (Eating disorders Inventory), känslomässigt ätande genom Dutch Eating Behavior Questionnaire och man mätte motivation till sitt val av kosthållning genom Food Choice Questionnaire. Dessutom utvärderades deltagarnas självkänsla och de fyllde i en enkät för att mäta depression, ångest och stress.

Resultatet visar att den grupp som hade högst ätstörningssymptom var de som följde en viktnedgångsdiet och den grupp som hade lägst ätstörningssymptom var gruppen som följde en paleodiet. Samma mönster noterades för känslomässigt ätande. Vad gäller motivationen till sitt val av kosthållning var de som åt enligt paleodieten mest drivna av hälsoskäl och att kosten skulle vara naturlig och minst drivna av skäl motiverade av viktkontroll. De som följde en viktnedgångsdiet drevs dock främst av skäl att gå ner i vikt. I kontrollgruppen drevs ens motivation främst av att maten skulle vara familjär och minst av hälsoskäl.
Självkänslan hos deltagarna var högst i paleodietgruppen och lägst i viktminskningsgruppen.
För resterande grupper hittades få andra statistiskt signifikanta skillnader.

Sammanfattningsvis visar den här studien, precis som tidigare studier, att bantning och viktnedgångsdieter är associerad till sämre psykiskt välmående och högre ätstörningssymptom. Den visar också att följa en restriktiv diet per se inte är kopplat till högre ätstörningsproblematik eller psykisk ohälsa. Snarare var de andra grupperna väldigt lika kontrollgruppen, eller hade snarare något högre välmående och lägre ätstörningssymptom som i paleodietgruppen.

Här kan ni läsa artikeln >

Camilla Wiklund, doktorand på CEDI – Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska Institutet

Taggad

Fredagsläsning: “Genomtäckande anorexistudie ger nya förklaringsmodeller – reflektioner från huvudforskaren”

dna

Denna vecka vill vi tipsa om ett annat blogginlägg, postat av Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I inlägget redogör vår kollega Cindy Bulik, professor vid Karolinska Institutet och vid University of North Carolina, för sin forskning om genetik vid anorexia nervosa. Själva forskningsstudien har vi tipsat om tidigare även på vår blogg, men det tål att upprepas – inte minst eftersom professor Bulik här också på ett mycket tydligt och pedagogiskt vis berättar om sina egna drivkrafter bakom projektet.

Här kan ni hitta blogginlägget >

Taggad