Fredagsläsning: Randomized trial of a dissonance-based group treatment for eating disorders versus a supportive mindfulness group treatment

Den här veckans artikel handlar om effekten av mekanistiskt utvecklad behandling för ätstörningar. Forskarna har vidareutvecklat ett dissonansbaserat preventionsprogram, som har visat sig vara effektiv vid selektiv prevention av ätstörningar, och format ett behandlingsprogram genom att tillföra flera processer som anses vara centrala vidmakthållande faktorer vid ätstörningar. Preventionsprogrammet (Body Project) byggde i grunden på kognitiv dissonansteori. Deltagare i det ursprungliga preventionsprogrammet brukar i mindre grupper, under handledning av en eller två tränade gruppledare, resonera om och diskutera negativa effekter av internalisering av smalhetsidealet och hur det får människor att känna sig. Man fokuserar i hög grad på att hjälpa deltagarna att prata dåligt om dagens skönhetsideal och träna sig i olika strategier för att motverka idealet på olika sätt. Utöver detta har man lagt till innehåll som handlar om negativa effekter av ätstörningar, betydelsen av regelbundet ätande och exponering för sådant som man tidigare har undvikit pga missnöje med kroppen. Preventionsprogrammet utvecklades från 4 till 8 veckovisa gruppsessioner.

Denna behandling (Body Project Treatment: BPT) jämfördes med stödjande grupper som tränade på mindfulness vad gäller ätstörningsdiagnoser, symptom och deras svårighetsgrad samt en rad relaterade variabler hos unga kvinnor med ätstörningar. Detta gjordes i en randomiserad kontrollerad studie (N=84) och mätningar gjordes efter avslutad behandling och 6 månader senare, utöver en initial noggrann bedömning. Vid 6 månaders uppföljningen hade 77% i BPT och 60% i mindfulness gruppen inte längre en ätstörningsdiagnos. Grupperna skilde sig dock inte gällande ätstörningssymptom, men deltagarna i BPT rapporterade signifikant minde missnöje med kroppen, negativ affekt och negativ funktionell påverkan av ätstörningar vid avslutad behandling, 6-månaders uppföljning eller båda. Resultaten är lovande då jämförelse av gruppbehandlingar inom fältet sällan har visat på betydande skillnader. BPT är en kort intervention och givet föreliggande resultat behöver den förfinas och testas vidare i framtida studier.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: