Månadsarkiv: september 2019

Fredagsläsning: Översiktsartikel om behandling av ätstörningar vid samtidiga ADHD-symtom

I förra veckans nummer av Läkartidningen publicerades en översiktsartikel om behandling av ätstörningar vid samtidiga ADHD-symtom.

Huvudbudskapen i artikeln är:

  • Det finns ett samband mellan bulimia nervosa/hetsätningsstörning och ADHD/ hög nivå av ADHD-symtom.
  • Hög nivå av ADHD-symtom kan försämra prognosen vid behandling av ätstörningar med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning.
  • ADHD-symtom behöver aktivt efterforskas vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning.
  • Vid fastställd ADHD-diagnos kan behandling med centralstimulantia prövas och utvärderas även mot ätstörningssymtomen.

Författarna noterar att det saknas konklusiva studier av centralstimulantias eventuella nytta vid behandling av bulimia nervosa. FoU-enheten vid SCÄ har tagit fram ett protokoll för en sådan studie som godkänts av etisk kommitté och läkemedelsverk. Studien har tyvärr inte kunnat startas p.g.a. otillräcklig finansiering.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare

Taggad

Fredagsläsning: Efficacy of a brief group intervention for carers of individuals with eating disorders: A randomized control trial

Denna veckas artikel handlar om effekten av ett kort utbildningsprogram för anhöriga till patienter med ätstörningar. Man delade slumpmässigt in anhöriga (N=44) till utbildningsprogram eller väntelista. Programmet handlade totalt om 2.5 timmar. Denna korta intervention ledde till signifikanta förbättringar i interventionsgruppen jämfört med väntelista. Efter utbildningen och i jämförelse med dem som var i väntelistan rapporterade de deltagare som fick ta del av utbildningen mindre upplevd börda av sin anhörigs ätstörning, större tilltro till sin förmåga, bättre färdigheter som anhörig till någon med ätstörningar och större kunskaper om ätstörningar, samt mindre kritiska kommentarer gällande sin anhörig. Det fanns däremot inga skillnader mellan grupperna vad gäller symptom på ångest, depression, emotionellt överengagemang, eller beteenden som handlar om anpassning efter ätstörningen som gör att problemen kvarstår.

Emotionellt överengagemang påverkar utfallet av familjeterapin negativt, visar forskning. Stora eller små anpassningar man gör beteendemässigt för att minska konflikter och obehag i familjen (så kallade anpassningsbeteenden) bidrar till att vidmakthålla ätstörningen på sikt. Det är viktigt att designa utbildningsprogrammen på sådant sätt att även dessa faktorer kan påverkas i positiv inriktning. Anpassningsbeteenden förändras i vissa längre utbildningar för anhöriga, men det saknas än så länge utbildningsprogram där alla nyckelfaktorer visar på goda förändringar. Forskning om utbildningsprogram (psykoedukation) för anhöriga borde få större utrymme.

Här kan du läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Randomized trial of a dissonance-based group treatment for eating disorders versus a supportive mindfulness group treatment

Den här veckans artikel handlar om effekten av mekanistiskt utvecklad behandling för ätstörningar. Forskarna har vidareutvecklat ett dissonansbaserat preventionsprogram, som har visat sig vara effektiv vid selektiv prevention av ätstörningar, och format ett behandlingsprogram genom att tillföra flera processer som anses vara centrala vidmakthållande faktorer vid ätstörningar. Preventionsprogrammet (Body Project) byggde i grunden på kognitiv dissonansteori. Deltagare i det ursprungliga preventionsprogrammet brukar i mindre grupper, under handledning av en eller två tränade gruppledare, resonera om och diskutera negativa effekter av internalisering av smalhetsidealet och hur det får människor att känna sig. Man fokuserar i hög grad på att hjälpa deltagarna att prata dåligt om dagens skönhetsideal och träna sig i olika strategier för att motverka idealet på olika sätt. Utöver detta har man lagt till innehåll som handlar om negativa effekter av ätstörningar, betydelsen av regelbundet ätande och exponering för sådant som man tidigare har undvikit pga missnöje med kroppen. Preventionsprogrammet utvecklades från 4 till 8 veckovisa gruppsessioner.

Denna behandling (Body Project Treatment: BPT) jämfördes med stödjande grupper som tränade på mindfulness vad gäller ätstörningsdiagnoser, symptom och deras svårighetsgrad samt en rad relaterade variabler hos unga kvinnor med ätstörningar. Detta gjordes i en randomiserad kontrollerad studie (N=84) och mätningar gjordes efter avslutad behandling och 6 månader senare, utöver en initial noggrann bedömning. Vid 6 månaders uppföljningen hade 77% i BPT och 60% i mindfulness gruppen inte längre en ätstörningsdiagnos. Grupperna skilde sig dock inte gällande ätstörningssymptom, men deltagarna i BPT rapporterade signifikant minde missnöje med kroppen, negativ affekt och negativ funktionell påverkan av ätstörningar vid avslutad behandling, 6-månaders uppföljning eller båda. Resultaten är lovande då jämförelse av gruppbehandlingar inom fältet sällan har visat på betydande skillnader. BPT är en kort intervention och givet föreliggande resultat behöver den förfinas och testas vidare i framtida studier.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: ”Clinician and patient characteristics and cognitions that influence weighing practice in cognitive-behavioral therapy for eating disorders”

Artikeln för denna vecka är en nyligen publicerad studie om klinikernas beslut gällande vägning av patienter och hur beslutet kan påverkas av deras egna attityder och patienternas karaktäristika. Man bad 74 kliniker som arbetade med KBT-E att läsa igenom vinjetter där man beskrev patienter med ätstörningar (3 med BN och 3 med AN) som skiljde sig i hur de mådde och hur de skulle uppleva vägning (okej, stressad av livsomständigheter, eller stressad av vägning). Klinikerna rapporterade också vad de själva generellt tänker om att väga patienter och hur stressande det var för dem att väga patienterna. 

Det visade sig att klinikerna var generellt mer benägna att väga patienter med AN än med BN, främst pga fysiska risker vid AN. Vid BN nöjde sig klinikerna oftare med patientens självrapportering av vikt istället för vägning. Klinikerna var samtidigt benägna att låta bli att väga patienter som i förväg rapporterade att vägning skulle kännas jobbigt och stressande, trots att de visste att de kliniskt sett borde väga patienten. Klinikernas oro visade inget samband med vägning med deras attityder spelade roll.  De vägde patienterna i högre utsträckning om de tyckte att det var viktigt med vägning där patient och terapeut är öppna med varandra kring vikten. Det fanns inget samband mellan vägning av patienter och klinikernas profession, kön, antal år i yrket eller ålder. Eftersom klinikernas egna attityder verkar styra i hög grad och kan skapa grund för avvikelse från riktlinjer behöver dessa frågor tas upp i samband med utbildning och handledning av kliniker.

Här kan ni läsa artikeln >

Ata Ghaderi, leg psykolog på SCÄ FoU

Taggad

Inbjudan till Öppet Hus på Stockholms centrum för ätstörningar

Den 18 september bjuder vi in till en dag med föreläsningar och workshops på Stockholms centrum för ätstörningar. Vi riktar oss främst till dig som arbetar inom sjukvården, kommunen, skolan eller studerar.

Syftet med Öppet Hus är att informera om vår verksamhet men också för att sprida kunskap om ätstörningar. Vi inleder dagen med att presentera flera delar av vår verksamhet och på eftermiddagen har ni möjlighet att välja mellan workshops som fördjupar sig i olika teman.

Program:

09:00-09:45 Introduktion

09:45-10:00 Fika

10:00-11:00 Öppenvård och dagsjukvård för vuxna

11:00-11:45 Heldygnsvård för vuxna

11:45-13:00 Lunch (SCÄ bjuder inte på lunch)

13:00-14:00 Öppenvård för barn och ungdomar

14:00-14:45 Heldygnsvård för barn, ungdomar och deras familjer

14:45-15:00 Kaffe

Workshops: 15:00-16:30

Family Based Treatment (FBT)
Annika Lindgren, leg psykolog och familjeterapeut

Placeboeffekten i forskning och klinisk vardag
Karin Jensen, smärtforskare på Karolinska Institutet med ett specialintresse för placeboeffekten

Anmälan

Anmälan sker via den här länken senast torsdagen den 12 september. Det är helt kostnadsfritt att delta och vi tar emot max 60 personer.

Plats

Föreläsningssalen Plan 1, Stockholm centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27. Du tar dig enklast till oss med tunnelbana, hållplats Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan.

Taggad