Månadsarkiv: november 2018

Fredagsläsning: “Deep brain stimulation for appetite disorders: a review”

Hjärna Malmö M

Foto: Johanna Rylander/Malmö Museer

Så kallad deep brain stimulation (DBS) är en neurokirurgisk teknik som de senaste decennierna har blivit väletablerad i behandlingen av exempelvis Parkinsons sjukdom och essentiell tremor. Vid DBS opereras elektroder in i specifika områden i hjärnan, som sedan kan stimuleras med hjälp av en extern pulsgenerator. DBS har visat sig vara en effektiv behandling med få bieffekter. Metoden möjliggör en hög nivå av individuell finjustering och är dessutom helt reversibel – vid eventuella besvär tas elektroderna helt enkelt bort. Av dessa anledningar har man också velat prova DBS i behandlingen olika psykiatriska tillstånd, så som depression och tvångssyndrom.

Veckans fredagsartikel är en översikt över vad som är känt om DBS vid överviktsproblematik och vid anorexia nervosa. Delvis bygger detta på att man har sett positiva effekter även på ätandet då man har använt DBS mot depression och tvång hos personer som också haft en samtidig pågående ätstörningssjukdom. Det finns som sagt redan en hel del erfarenhet av att använda DBS vid svåra tvångssyndrom. Eftersom anorexia nervosa vanligtvis innefattar en tydligt tvångsmässig komponent har man i riktad DBS-behandling av anorexisjukdom huvudsakligen valt att stimulera samma områden i hjärnan som vid behandling av regelrätta tvångssyndrom. Den tillgängliga forskningslitteraturen omfattar hittills tämligen få studier med ett litet antal patienter, men man har genomgående påvisat förbättrade ätbeteenden med ökat kroppsvikt och minskat behov av slutenvård. Mer forskning krävs naturligtvis innan DBS kan användas i någon större omfattning för behandling av anorexia nervosa. Med hänsyn till att det trots allt rör sig om en invasiv metod är det också svårt att se att DBS skulle kunna bli aktuellt annat än som ett alternativ för de svårast sjuka patienterna när andra behandlingar inte varit framgångsrika. Trots dessa begränsningar är det onekligen ett intressant forskningsfält som också potentiellt kan lära oss mycket om neurala mekanismer bakom ätstörningssjukdom.

Här kan ni läsa artikeln >

Här finns också en intressant populärvetenskaplig artikel om forskningsinsatser om DBS för behandling av depression, vilket också ger en inblick i problematiska aspekter av kliniska prövningar >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

 

Taggad

Förlängning av forskningsmedel från ALF Medicin 2019 och 2020 till projektet om självvald inläggning

ALF

Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet utlyser varje år gemensamma forskningsmedel, så kallade ALF-medel, för kliniskt inriktade medicinska forskningsprojekt. Vi rapporterade förra hösten om att SCÄ:s och KI:s forskningsstudie om självvald inläggning vid heldygnsvården för patienter med ätstörningssjukdom hade tilldelats 300 000 kr för 2018. Vi kan nu presentera den glädjande nyheten att projektet har beviljats fortsatt finansiering med 300 000 kr årligen för ytterligare två år, 2019 och 2020. Vi är naturligtvis mycket tacksamma för detta! Vi kommer under 2019 rapportera ytterligare resultat från forskningsprojektet, i första hand hur deltagarnas livskvalitet, sjukdomsutveckling och vårdbehov har påverkats under tiden i projektet. Under 2020 hoppas vi också kunna presentera en hälsoekonomisk analys av självvald inläggning, för att bättre kunna informera beslutsfattare om helhetsvärdet av modellen.

Fredagsläsning: “Recovery of cortical volume and thickness after remission from acute anorexia nervosa”

Hjärna

Den här veckan handlar fredagsartikeln om volymförändringar i hjärnbarken till följd av undernäring vid anorexia nervosa. En lång rad tidigare studier har påvisat att anorexisjukdom leder till en allmänt minskad volym av den så kallade grå substans som utgör hjärnbarken, även om det verkar som att olika delar av hjärnan påverkas i olika grad och att det kan finnas skillnader mellan ungdomar och vuxna. Vissa studier har dock tvärtom påvisat en ökad storlek av vissa specifika delar av hjärnan vid anorexia nervosa, till exempel den del som kallas insula och som bland annat medierar upplevelser av den egna kroppen. I veckans artikel har man studerat hjärnbarkens tjocklek hos 34 kvinnor med anorexia nervosa, 41 friska kontroller och 24 personer som tidigare haft en anorexisjukdom och sedan tillfrisknat. Studien påvisade att patienterna med pågående anorexia nervosa hade en lägre hjärnbarksvolym, vilket också avspeglades i att de hålrum i hjärnan där cerebrospinalvätskan flödar var större. Även hjärnbarkens tjocklek var reducerad i flera delar av hjärnan. Gruppen av tidigare patienter som sedan tillfrisknat från anorexisjukdom uppvisade dock inga skillnader i fråga om hjärnbarkens volym eller tjocklek jämfört med de friska kontrollpersonerna. Detta pekar på att det rör sig om reversibla förändringar och att hjärnbarken kan återhämta sig vid tillfrisknande från den bakomliggande ätstörningssjukdomen.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Onsdagsföreläsning 28 november: Ata Ghaderi föreläser om prevention av ätstörningar

Ata1

Den 28 november är det dags för terminens sista Onsdagsföreläsning på Stockholms centrum för ätstörningar. Den här gången har vi bjudit in professor Ata Ghaderi som kommer föreläsa om prevention av ätstörningar.

Ata Ghaderi är psykolog, professor och forskargruppsledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Han forskar om psykoterapi och beteendeanalys med fokus på prevention och behandling av ätstörningar, men också inom närbesläktade områden som kroppsuppfattning, tvång, självskadebeteende, dysmorfofobi och livsstilsförändring.

Onsdagsföreläsningarna är kostnadsfria och riktar sig i första hand till klinikens medarbetare, men även andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården eller forskning är välkomna. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig direkt till kristofer.ekstrom@sll.se

Datum och tid:
Onsdagen den 28 november klockan 15:00-16:30

Plats:
Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27

Självvald inläggning uppmärksammas på forskningsbloggen Imperfect Cognitions

Imperfect cognitions

FoU-bloggen har tidigare skrivit om den artikel om bioetiska aspekter på självvald inläggning av Manne Sjöstrand och mig som publicerades i tidskriften Bioethics i somras. Nu har även den brittiska forskningsbloggen Imperfect Cognitions uppmärksammat detta projekt i ett blogginlägg. Imperfect Cognitions är en del av forskningsprojektet PERFECT vid University of Birmingham där man studerar hur psykiatriska symptom så som vanföreställningar, konfabulation och förvrängda minnesbilder kan fylla olika funktioner hos patienter med psykisk sjukdom. Eftersom vår artikel berör självvald inläggning ur ett bredare psykiatriskt perspektiv – dvs som ett verktyg i att uppnå en högre livskvalitet och funktionsnivå även för exempelvis personer med psykossjukdom – så har man velat skriva om den på sin blogg, vilket såklart är roligt. Jag kan varmt rekommendera att man tar del av andra inlägg på bloggen, som erbjuder ett intressant fenomenologiskt perspektiv i gränslandet mellan neurovetenskap, psykiatri och filosofi.

Här kan du läsa blogginlägget >

Och här kan du läsa mer om PERFECT-projektet >

Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och doktorand vid Karolinska Institutet

Taggad ,

Fredagsläsning: Severe and Enduring Anorexia Nervosa? Illness Severity and Duration Are Unrelated to Outcomes From Cognitive Behaviour Therapy

SEED

Svårighetsgrad eller sjukdomsduration vid anorexia nervosa påverkar inte följsamhet eller utfall vid behandling med enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Det konstateras i en studie som gjordes med 134 personer med anorexia nervosa, som behandlades inom öppenvård med CBT-E anpassad för personer med undervikt.

I studien undersöktes om svårighetsgrad eller varaktighet av anorexia nervosa predicerade huruvida patienterna slutförde behandlingen, förändringar av ätstörningssymtom, förändringar i livskvalitet eller förändring av BMI i början av behandling och efter hela behandlingen. Resultatet visar att sjukdomens svårighetsgrad eller varaktighet hos deltagarna inte predicerade förändringar i ätstörningssymtom, livskvalitet eller BMI.

Författarna betonar att fynden kan ge hopp till patienter som har kämpat länge med svår anorexia nervosa, eftersom det nu visar sig att de har lika stora chanser att uppnå bra behandlingsresultat vid CBT-E, som andra patienter med anorexia nervosa. I studien visade det sig t ex att patienter med lägre BMI hade den största viktåterhämtningen under behandlingen. I artikeln diskuteras också benämningen SE-AN, som förekommer vid långvarig och svår anorexia nervosa (på engelska severe and enduring anorexia nervosa, SE-AN). Författarna menar att resultatet från studien pekar på att det inte är kliniskt relevant att klassificera patienter som SE-AN i samband med CBT-E. De uppmanar därför kliniker att rekommendera CBT-E till patienter med anorexia nervosa oavsett hur länge de har varit sjuka eller hur svår sjukdom de har.

Här kan ni läsa artikeln >

 

Taggad

Forskning på SCÄ presenterades på höstens METIS-kurs

AC NÄRA

Doktorand Anne-Charlotte Wiberg presenterar sin forskning och visar ett smakprov på den nya internetbehandlingen NÄRA.

Förra veckan anordnades en METIS-kurs på SCÄ för ST-läkare inom vuxen- och barnpsykiatrin. Syftet med kursen är att sprida kunskap och teoretiskt utbilda nya ST-läkare inom ätstörningsområdet. Under utbildningen presenterades även några forskningsprojekt på kliniken, bl. a om biologiska faktorer och ätstörningar samt SCÄ:s nya internetbehandling NÄRA som är under utveckling.

Taggad ,

Barn som söker vård för ätstörningar har fördubblats – SCÄ medverkar i flera medier

SILVIA

Förra veckan gick Socialstyrelsen ut med nya siffror som visar på att barn som söker vård för ätstörningar har mer än fördubblats på sex år. Med anledning av det medverkade Anders Lind, psykolog på SCÄ, i ett inslag i P1 Morgon som vi tipsade om i fredags.

Efter inslaget har nu även Expressen TV och SVT Nyheter intervjuat Silvia Finnerman som arbetar som sjuksköterska på Familjevårdsavdelningen på SCÄ. Här kan ni ta del av klippen:

Ätstörningar ökar mest bland barn i tioårsåldern >

”Föräldrarnas ansvar att få barnet att gå upp i vikt” >

Taggad ,

Fredagsläsning: “Predictors of outcome among young adult patients with anorexia nervosa in a randomised controlled trial”

Anorexia KBT

Veckans fredagsartikel är skriven av våra forskarkolleger Erika Nyman‐Carlsson, Andreas Birgegård, Ingemar Engström, Sanna Aila Gustafsson och Lauri Nevonen och publicerades i European Eating Disorders Review i augusti. I studien följde man kvinnor i åldrarna 17 till 25 år med anorexia nervosa som behandlades enligt antingen KBT eller familjebaserad behandling, med fokus på sådana faktorer som kunde förutsäga ett bra eller dåligt behandlingsutfall. I korthet fann man att patienter som hade större svårigheter med att identifiera och hantera egna känslotillstånd uppvisade sämre behandlingsresultat i fråga om viktåterhämtning i båda grupperna. För dem som fick familjebaserad behandling var dessutom bulimiska symptom, så som hetsätning och kompensatoriska beteenden, något som predicerade ett sämre behandlingsutfall. Artikelförfattarna pekar på att man således kan behöva fokusera mer specifikt på dessa typer av svårigheter i behandlingen av personer med anorexia nervosa.

Här kan ni läsa artikeln >

Taggad

SCÄ medverkar i Sveriges Radio P1

p1

Sanna, förälder och Anders Lind, psykolog på SCÄ. Foto: Sveriges Radio

Tidigare i veckan gjorde P1 Morgon ett inslag om att antalet barn och unga som vårdas för ätstörningar i Sverige har mer än fördubblats på sex år. Socialstyrelsen står bakom siffrorna som visar på en ökning från 365 barn 2011 till 760 förra året.

I inslaget medverkar Anders Lind som arbetar som psykolog på Mottagningen för barn och ungdomar på SCÄ och Sanna, vars dotter drabbades av anorexia när hon var 13 år.

Lyssna på inslaget här >

Taggad