Ny artikel från forskargruppen: “Symptoms of disordered eating among adult international adoptees: A population‐based cohort study”

Dalibor Mareček: “Porträtt”

Veckans fredagsläsning kommer från forskargruppen och handlar om ätstörningar bland adopterade:

Det är sedan tidigare känt att internationellt adopterade på gruppnivå oftare drabbas av psykisk ohälsa. Bara ett fåtal studier har dock specifikt undersökt ätstörningssjukdom eller -symptom hos denna grupp och resultaten har varierat, delvis till följd av metodologiska problem.

Förra veckan publicerades en första studie som tittar närmare på förekomst av just ätstörningssymptom hos internationellt adopterade som vuxna. Studien är ett samarbete mellan Stockholms centrum för ätstörningar och våra kolleger vid landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Genom att använda data från CES:s stora folkhälsoenkät ”Hälsa Stockholm” för åren 2010 och 2014, med sammanlagt omkring 60 000 respondenter, har vi kunnat kartlägga nivåerna av självskattade symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning hos gruppen internationellt adopterade i jämförelse med befolkningen i övrigt.

Studien visar att internationellt adopterade kvinnor uppvisar signifikant högre nivåer av kompensatoriska kräkningar, kontrollförlust över ätandet och upptagenhet vid mat i jämförelse med kvinnor i samma ålder i övrigt. Internationellt adopterade kvinnor är dessutom oftare underviktiga och skattar högre i fråga om önskan att ha en smal kroppsform. För internationellt adopterade män var den enda skillnaden att de uppvisade större tendenser till kontrollförlust i ätandet jämfört med män i samma ålder i övrigt. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna i fråga om medel-BMI, kognitiv restriktivitet eller så kallat känslomässigt ätande. Det rör sig i absoluta tal om små skillnader, men på befolkningsnivå och i ett kliniskt sammanhang kan skillnader av liten magnitud trots allt ha en väsentlig betydelse.

Man ska också komma ihåg att den aktuella studien berör just subjektiva symptom på påverkat ätbeteende och kroppsuppfattning. Det går inte att dra några slutsatser om förekomsten av regelrätt ätstörningssjukdom i de olika grupperna. Ett nästa steg för att förstå mer om ätstörningar hos internationellt adopterade är att undersöka eventuella skillnader i förekomsten av faktiska ätstörningsdiagnoser, genom att använda sig av bredare och mer ändamålsenliga registeruppgifter än vad man gjort i tidigare studier.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: