Månadsarkiv: september 2018

Fredagsläsning: “Rigor and reproducibility in genetic research on eating disorders”

Godis

Godis-DNA

Att det inte sällan finns en ärftlig komponent i ätstörningar är välkänt. Våra kolleger Topher Hübel, Virpi Leppä och Cindy Bulik vid Karolinska Institutet har tillsammans med Gerome Breen vid King’s College i London nyligen skrivit en översiktsartikel om ätstörningar och genetik. Artikeln är en bra grundläggande genomgång i vilka metoder som används inom genetikforskning överlag och vilka forskningsuppslag på området som är mest lovande inför framtiden då det gäller ätstörningar.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Nu visas programserien Kroppshets på SVT

Mia S

Foto: SVT

Igår hade Mia Skäringers programserie Kroppshets premiär på SVT. I serien gör Mia en djupdykning i den extrema kroppsfixering som vi lever med idag och tittar även närmare på sin egen resa med att acceptera sig själv. I serien medverkar även bl. a Yvonne von Hausswolff-Juhlin från SCÄ, Emma Forsén Mantilla från Kunskapscentrum för ätstörningar och Thor Rutgerson från Frisk & Fri.

Här hittar ni alla delar av Kroppshets på SVT Play >

Taggad ,

Fredagsläsning: Remote delivery of psychological interventions: Impact and acceptability of preventive strategies to improve risk factors associated with coronary heart disease

Emma och Thomas

Emma Wallin och Thomas Parling

Idag försvarade Emma Wallin sin avhandling med titel Remote delivery of psychological interventions vid Uppsala Universitet. En av Emmas bihandledare var vår egen Thomas Parling.

Emma gjorde ett strålande jobb och visade prov på sin skicklighet både som kliniker och forskare under disputationen. Hon tydliggjorde potentialen med internetbaserade psykologiska behandlingar i form av att man bättre kan nå ut till de som behöver hjälp speciellt när det rör sig om svårigheter som man upplever att det är jobbigt att prata om.

Emma lyfte också på ett nyanserat sätt de utmaningar som deltagarna i hennes studier uppvisade i form av till exempel bristande följsamhet till behandlingen. Många påbörjade behandlingen men få valde att genomföra alla steg som ingick i behandlingen.

Vid opponeringen diskuterades alla fyra studier som ingick i avhandlingen. En av de stora utmaningarna för internetbaserad terapi är att nå ut till befolkningen då inte alla har datorvana samt de attityder som finns kring att ta emot internetbaserad terapi

Här kan ni ta del av Emmas avhandling >

Taggad , ,

Artikel om ARFID publicerad i Läkartidningen

wMat

Läkartidningen publicerade idag en översiktsartikel om ätstörningsdiagnosen ARFID som Mattias Strand, Yvonne von Hausswolff-Juhlin och Elisabeth Welch från forskargruppen har skrivit. ARFID introducerades som en ny ätstörningsdiagnos i DSM-5 och kännetecknas av ett restriktivt ätande, med påföljande undervikt som inte beror på missnöje med kropp och vikt. Det har tidigare inte publicerats någon svensk kunskapsöversikt om ARFID-diagnosen, trots att patientgruppen är aktuell för flera vårdgrenar och specialistområden.

Här kan ni läsa artikeln >

Ta även del av Mattias Strands fördjupning i ARFID här på bloggen:

ARFID del 1: Diagnoskriterier >
ARFID del 2: Fallbeskrivningar >
ARFID del 3: Förekomst och behandling >

Taggad , , ,

Fredagsläsning: Negative effects in psychotherapy: commentary and recommendations for future research and clinical practice

neg affects

Många personer blir hjälpta av psykoterapi men det finns även de som inte blir hjälpta och de som till och med blir sämre. När det gäller negativa effekter i samband med psykoterapi, såsom försämring, oförändrat tillstånd och andra ogynnsamma eller oönskade händelser är kunskapsluckorna idag stora. I en artikel av Alexander Rozental m fl, som publicerades i juli i år, presenteras det aktuella kunskapsläget om negativa effekter i psykoterapi och framtida utmaningar när det gäller att undersöka och rapportera dem. Författarna ger även rekommendationer för såväl forskning som för klinisk verksamhet.

En grupp forskare inom området psykoterapi bjöds in till deltagande i en anonym enkätundersökning. Enkäten administrerades online och forskarna förmedlade sina perspektiv på negativa effekter i psykoterapi utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

I studien konstateras att kliniker och forskare idag är mer medvetna om att vissa patienter försämras i samband med behandling och idag finns kunskap om tillförlitliga metoder för att övervaka detta. Bland hinder som forskarna beskriver så påpekar de att dessa metoder alltför sällan används. Detta trots att studier har visat att övervakning mellan sessioner och verktyg för att hantera försämring kan förhindra en negativ behandlingsutveckling och minimera skador i psykoterapi. Dessutom saknas information om negativa effekter i utbildning för kliniker och denna kunskap bör enligt forskarna integreras i deras utbildning.

Forskarna belyser att det saknas en tydlig och enhetlig terminologi för negativa effekter och det råder delade meningar om definitionen. Med en enhetlig och tydlig terminologi och konsensus om definitioner möjliggörs ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka negativa effekter av psykoterapi, som att bedöma samma typ av incidenter.
En ökad medvetenhet bland redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter om hur negativa effekter skattas och rapporteras efterlyses också. Forskarna föreslår att redaktörer vid vetenskapliga tidskrifter kan kräva rapportering av negativa effekter vid publicering. Även patienter bör vara medvetna om både fördelar och riskerna med psykoterapi. Då kan de fatta ett väl avvägt beslut om sin behandling.

Försämring kan vara svårt att urskilja enbart genom en klinisk bedömning, därför föreslår forskarna att förbättringar hos patienten kan skattas för att kunna se vilka patienter som förbättras och vilka som inte gör det. Genom att använda sig av intervjuer eller självrapporteringsformulär ges en ökad förståelse för vad som är relaterat till negativa effekter, men även hur patienter själva upplever dem.

För att kunna se om negativa effekter är övergående eller varaktiga så rekommenderas övervakning av dessa vid flera tillfällen. I behandling av ångest där exponering ingår, kan till exempel en tillfällig försämring inträffa innan man mår bättre. En tillfällig försämring kan anses vara en negativ effekt utifrån patientens perspektiv men inte utifrån en klinikers perspektiv. Därför skriver forskarna att man där det är möjligt bör ta hänsyn till negativa effekter utifrån flera perspektiv; patientens, klinikerns eller signifikanta andra.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, doktorand

Taggad

Hanna Kihlander pratar kroppsfixering i podcasten Faktiskt

faktiskt

I veckan medverkade Hanna Kihlander från SCÄ i Cissi Wallins podcast Faktiskt för att prata om ätstörningar. I avsnittet diskuteras bl. a hur man förhåller sig till den konstanta kroppsfixeringen som vi lever med idag och om det ens går att vara fri från ätstörda tankar i en samtid som är fixerad vid smalhet. I avsnittet medverkar även Hanna Bergwall, aktivist och politiker.

Ni kan lyssna på avsnittet här >

Taggad , ,