Månadsarkiv: mars 2018

Fredagsläsning: ”An examination of the relationship between binge eating disorder and insomnia symptoms”

I den här artikeln undersöks om patienter med hetsätningstörning har större problem med sömnen än personer utan ätstörningsdiagnos. I studien deltog 68 patienter med BED diagnos och 78 personer i en kontrollgrupp utan ätstörning. De fick fylla i formulär kring sömnsvårigheter, antal hetsätningsepisoder samt depression och ångestsymtom. Patienter med BED uppgav sämre sömnkvalitet än kontrollgruppen. Det fanns även en signifikant trend för gruppen med BED patienter där fler hetsätningsepisoder korrelerade positivt med större sömnsvårigheter, men efter att man kontrollerat för BMI, ålder, depression, och ångestsymtom så försvann effekten. Däremot kunde man se att både depression och ångestsymtom påverkade den positiva korrelationen mellan hetsätningsepisod och sömnbesvär. Forskarna drar slutsatsen att depression, ångest och sömn är viktiga faktorer i behandling av BED patienter och att det bör tas i beaktning i behandlingen. Däremot finns det för få studier som tittat på sömnbesvär i BED gruppen för att dra generella slutsatser.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Anne-Charlotte Wiberg är nu antagen som doktorand

Anne-Charlotte Wiberg är nu registrerad doktorand vid Karolinska Institutet. Foto: Juliana Wiklund

Förra veckan blev Anne-Charlotte Wiberg antagen som doktorand vid Karolinska Institutet och blir forskargruppens tredje forskarstuderande. Hennes handledare är Elisabeth Welch som är post doc och enhetschef på SCÄ FoU, docent Yvonne von Hausswolff-Juhlin och professor Ata Ghaderi. Vi intervjuade Anne-Charlotte för att höra mer om hennes forskningsprojekt:

Grattis! Hur känns det nu att äntligen vara registrerad som doktorand?

-Det känns jätteroligt! Jag har ju påbörjat min forskning och hade 20% klinisk forskningstid under 2017. Redan i höstas började jag på Forskarskola KI/SLL inom klinisk psykiatri, så nu känns det skönt att vara registrerad doktorand på KI också.

Berätta om din forskning, vad är det du ska göra?

-Forskningen handlar om att utveckla och utvärdera en internetbehandling för patienter med ätstörningar. SCÄ erbjuder sedan tidigare en internetbehandling för vuxna patienter med hetsätningsproblematik, men programmet behöver utvecklas och förbättras. Eftersom det ägs och förvaltas av ett schweiziskt företag, gör vi en helt ny internetbehandling för samma patientgrupp. Den utvecklas på den nationella plattformen för digitalt stöd och behandling, kallad SoB, som ingår i 1177 Vårdguidens eTjänster. Behandlingen utgår från CBT-E (Enhanced Cognitive Behavioral Therapy) som är den ledande evidensbaserade behandlingen för ätstörningar och som vi redan erbjuder patienter på SCÄ.

Programmet utvecklar vi på SCÄ i samarbete med andra forskare från Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och eHälsoinstitutet i Kalmar.
Utvecklingen av behandlingsprogrammet baseras på användarcentrerad design vilket innebär att slutanvändare, dvs behandlare och patienter, är involverade i utvecklingsprocessen. Utvecklingsprocessen sker i upprepade steg av utvärdering av användbarhet och förbättringar av programmet. I min första studie kommer jag även att undersöka patienters attityder till internetbaserad behandling. När programmet implementeras på SCÄ kommer jag att undersöka framgångsfaktorer och hinder i samband med implementeringen. I planen ingår även att utvärdera behandlingens effekt och om internetbaserad behandling är ett kostnadseffektivt alternativ jämfört med behandling utförd ansikte mot ansikte.

Vilka är din handledare?

-Min huvudhandledare är Elisabeth Welch, psykolog, PhD och enhetschef på FoU-SCÄ. Bihandledare är Ata Ghaderi, professor, Yvonne von Hausswollf-Juhlin, verksamhetschef, överläkare och docent och Hanna Broberg Danielsson, lektor på Institutionen för Informatik på Linnéuniversitetet med erfarenhet av utvärdering av eHälsa.

Slutligen, vad blir nästa steg?

-Vi har redan kommit en bra bit på vägen i utvecklingen och under våren kommer vi att genomföra utvärdering av programmets användbarhet. Vi kommer bl. a genomföra fokusgrupper med kliniker och patienter. Resultatet kommer att användas för att utveckla och förbättra programmet.

Taggad , , ,

ARFID, del 3: Förekomst och behandling

Under hösten och vintern har vi här på bloggen presenterat diagnoskriterierna för ARFID och gått igenom de fallbeskrivningar som finns i litteraturen. I detta tredje och sista inlägg ska vi titta närmare på forskning om förekomst och behandling av ARFID.

Som vi redan har varit inne på i de tidigare ARFID-inläggen så ger både diagnoskriterier och fallbeskrivningar en ganska spretig bild, där många olika kliniska presentationer tycks kunna rymmas under ARFID-paraplyet. Detta behöver egentligen inte vara ett bekymmer i sig, men det gör det onekligen ganska svårt att forska på ARFID: för att kunna ta reda på hur vanligt ett tillstånd är, vilka riskfaktorer som finns och vad man kan göra för att komma till rätta med svårigheterna måste man naturligtvis först veta vilken grupp man egentligen avser. Den forskning om ARFID som finns publicerad (sammantaget rör det sig om ett 90-tal studier, forskningsöversikter och fallbeskrivningar) är därför inte helt lätt att sammanställa. Många studier använder DSM-5-kriterierna för ARFID som utgångspunkt, medan andra utgår från en kombination av nya och gamla kriterier eller enbart någon enstaka del av ARFID-begreppet. Exempelvis finns det en hel del studier där man pratar om ARFID ungefär som om det skulle vara detsamma som selektivt ätande, som ju nämns i diagnoskriterierna men som i sig är ett mycket bredare begrepp som inte alltid behöver innebära några egentliga bekymmer för personen i fråga. Andra studier har närmast likställt ARFID med att ha behov av nasogastrisk sond för näringstillförsel – detta synsätt blir minst sagt problematiskt då det skulle innebära att så gott som alla patienter som av någon anledning behöver sondnäring uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos.

Forskningen om ARFID är också spretig då det gäller vilka befolkningsgrupper man har studerat. I många av studierna har man helt enkelt i efterhand granskat patientjournaler vid ätstörningskliniker för att se hur stor andel av tidigare patienter som idag skulle uppfylla de nya ARFID-kriterierna. Här landar många studier i siffror på mellan 5 och 20 procent av patienterna, dvs en betydande andel. Det är dock ont om studier som tittar på förekomsten av ARFID i en icke-klinisk population. I en schweizisk studie undersökte man förekomsten av ARFID utifrån DSM-5-kriterierna i en grupp på drygt 1400 skolbarn i åldrarna 8-13 år, och fann att 3,2 procent av dem uppfyllde diagnoskriterierna. De flesta studierna om ARFID har undersökt barn och tonåringar eller en blandad skara av barn, tonåringar och unga vuxna. Trots att man i DSM-5 har velat komma bort från den tidigare snäva åldersindelningen och explicit säger att ARFID kan förekomma i alla åldrar så finns det tyvärr fortfarande väldigt lite forskning på vuxna.

Några genomgående slutsatser tycks man ändå kunna dra av den befintliga forskningen:

• Patienter med ARFID är som grupp yngre än patienter med andra ätstörningar
• Könsfördelningen är något jämnare i ARFID-gruppen
• Patienter med ARFID har ofta haft sina besvär under en längre tid och har inte sällan bollats runt mellan olika läkare i försök att fastslå vad de egentligen lider av
• Det är vanligare med samsjuklighet i ARFID-gruppen än hos övriga ätstörningspatienter
• Patienter med ARFID tycks ofta kunna vara behjälpta av ungefär samma sorts behandling som för övriga ätstörningsdiagnoser, men det är inte säkert att man kan räkna med att ätbeteendena helt normaliseras

Flera studier beskriver också hypotetiska undergrupper inom ARFID, där den vanligaste indelningen är de tre grupper som antyds i DSM-5:

• Personer med ett genomgående ointresse för mat eller låg aptit
• Personer med selektivt ätande baserat på sensoriskt obehag kopplat till maten (så som preferenser för och emot viss textur, konsistens, temperatur, färg osv)
• Personer med rädsla för negativa konsekvenser av matintag, så som att sätta i halsen eller kräkas, inte sällan baserat på en tidigare obehaglig upplevelse

En amerikansk forskargrupp med psykologiprofessorn Jennifer Thomas i spetsen har nyligen tagit fram en intressant modell utifrån denna tredelning, där varje patient kan graderas på en tredimensionell skala baserat på de tre olika kliniska bilderna. Man konstaterar härmed också att den ena bilden inte utesluter den andra – tvärtom är det vanligaste scenariot kanske att flera av ovanstående problemområden sammanstrålar, vilket också är en ganska vanlig bild i de fallbeskrivningar vi tidigare har tittat på. Ett typexempel skulle kunna vara en person med ett allmänt ointresse för mat och selektivt ätande som kvarstått sedan småbarnsåren men som inte har varit ett jättestort bekymmer, men där personen i fråga senare i livet råkar ut för en obehaglig upplevelse – t ex att sätta något i halsen och nästan kvävas – varpå matundvikandet blir ännu mer accentuerat och problem med undernäring etc uppkommer. Denna undergruppering verkar lovande och förhoppningsvis kan man i framtida uppdaterade diagnoskriterier ha hjälp av dessa modeller för att förtydliga vad som egentligen avses med ARFID.

Det bör också tilläggas att ARFID-diagnosen än så länge endast finns med i det amerikanska psykiaterförbundets diagnosförteckning DSM men inte i Världshälsoorganisationens ICD-register, som är vad sjukvården i Sverige och många andra länder formellt utgår från då det gäller landstingens vårdbeställningar och annat. En ny version, ICD-11, är tänkt att publiceras under 2018 och kanske kommer ARFID-diagnosen att finnas med där.

Här kan ni läsa del 1 (diagnoskriterier) och del 2 (fallbeskrivningar)  av Arfid-inläggen!

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Fredagsläsning: “Are transdiagnostic models of eating disorders fit for purpose? A consideration of the evidence for food addiction”

Etablerad ätstörningsbehandling, så som KBT-E, utgår ofta från en så kallad transdiagnostisk modell där man tänker sig att det oavsett ätstörningsdiagnos föreligger en gemensam grundproblematik – att den egna kroppen och vikten utövar ett orimligt stort inflytande över hur en individ ser på och värderar sig själv – som sedan kan ta sig olika uttryck hos olika personer. Författarna bakom denna veckas fredagsartikel vill komplettera denna modell, då de anser att den inte alltid är tillräcklig för att fullt ut förstå sjukdomsbesvären hos patienter med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning. Istället utgår de från forskning om biologi och beteendefaktorer relaterade till det omdebatterade begreppet ”matberoende” för att beskriva hur hetsätningsproblematik kan vidmakthållas. Utifrån detta föreslår de sedan en rad moment som skulle kunna läggas till i behandlingen för att förhoppningsvis uppnå bättre resultat för denna grupp. Man ska komma ihåg att detta är en hypotes om hur man kan förstå hetsätning och att det i dagsläget är svårt att svara på om artikelförfattarnas modell är korrekt och effektiv – idén är hur som helst intressant och värd att forska vidare kring.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Studiebesök från Japan


Igår fick vi besök av professor Satoru Takahashi från Tokyo Gakugei University som tillsammans med studenter och forskarkollegor ville se SCÄ:s barn- och ungdomsverksamhet. Förutom presentationer av verksamhetschef Yvonne von Hausswollf-Juhlin och enhetschef Ulla Brelin fick gruppen en rundvandring på Familjevårdsavdelningen och besöka skolan. Takahashi och hans medarbetare var mycket nöjda med besöket och vill gärna komma tillbaka för att lära sig mer om både ätstörningar och vår verksamhet.

Enhetschef Eva Torngren berättar om Familjevårdsavdelningen.

Besök på Familjedagvården.

Läraren Elisabeth Hartman Pontén berättar om skolverksamheten som finns i anslutning till vården på kliniken.

Verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

Taggad , ,

Yvonne von Hausswolff-Juhlin medverkar i podcasten ”Allt du velat veta”

Förra veckan medverkade verksamhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin i den populärvetenskapliga podcasten ”Allt du velat veta” som leds av Fredrik Fritte Fritzson. I avsnittet berättar Yvonne om vad det innebär att ha en ätstörning och hur behandlingen går till.

Här kan ni lyssna på avsnittet:

https://embed.acast.com/alltduvelatveta/131omatstorningarmedyvonnevonhausswolff-juhlin

 

Taggad ,

Fredagsläsning: “’Mindless Eating,’ or how to send an entire life of research into question”

Den här veckans fredagsläsning är av mer populärvetenskapligt slag. Sedan ungefär ett år har det stormat kring en professor vid Cornell University i USA, Brian Wansink, som i flera decennier har ägnat sig åt forskning om ätbeteenden. Wansink har tidigare fått mycket medial uppmärksamhet då hans forskningsämnen ofta har varit uppseendeväckande och spännande – han har studerat sådant som hur tallriksstorlek påverkar matintag, hur människor beter sig vid bufféer eller huruvida skolbarn äter mer grönsaker ifall man kallar dem för coola saker (t ex ”X-Ray Vision Carrots”). Han har varit medförfattare till kokböcker, påverkat policyfrågor kring skolluncher i USA, blivit intervjuad av Oprah osv. Hösten 2016 skrev Wansink en bloggpost där han aningslöst berömde en av sina studenter som fått i uppdrag att analysera ett stort dataset om ätbeteende och fiska fram signifikanta samband som gick att publicera. Wansink fick omedelbart kritik eftersom det han beskriver – så kallad p-hacking – ses som helt oacceptabelt inom forskarvärlden. I ett tillräckligt stort forskningsmaterial kommer det alltid att finnas statistiskt signifikanta samband som i själva verket är helt slumpmässiga, och söker man i blindo utan att bry sig om att på förhand definiera vad man är ute efter så kommer man förr eller senare att hitta något. Wansinks bloggpost ledde till att andra forskare började granska hans forskningsartiklar, varpå den ena felaktigheten efter den andra uppdagades. I dagsläget har flera av Wansinks artiklar dragits tillbaka.

Det har skrivits många reportage om fallet. Denna veckas fredagsläsning är en artikel från data- och vetenskapssajten Ars Technica som gör en bra genomgång av vad som skett och vad det säger om forskningsklimatet idag. Även om Wansink naturligtvis själv är ansvarig för det forskningsfusk han ägnat sig åt så är det inte särskilt långsökt att tänka sig att den ”publish or perish”-kultur som råder, där forskare i allt högre grad förväntas producera intressanta resultat i prestigefyllda tidskrifter, bidragit till fall som detta.

Här kan ni hitta reportaget >

Även sajten BuzzFeed har nyligen publicerat en intressant gransking av fallet Wansink >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad

Thomas Parling är programkoordinator och ny medarbetare på SCÄ FoU

Thomas Parling

Thomas Parling är leg psykolog, filosofie doktor i klinisk psykologi och har bl. a forskat kring obesitas, ätstörningar bland barn och unga samt kroppsmissnöje. Sedan årsskiftet är Thomas programkoordinator för ätstörningsområdet på Centrum för psykiatriforskning (CPF) och han kommer även arbeta på SCÄ FoU med handledning och implementering. Vi intervjuade Thomas för att dels höra lite mer om hans uppdrag men också vilka andra projekt han är involverad i:

Hej Thomas, kan du inleda med att berätta lite om vad du gör och har gjort tidigare

-Efter min avhandling (som handlade om anorexia nervosa) arbetade jag vid Uppsala universitet, institutionen för Psykologi som lektor. Det handlade främst om undervisning kring klinisk psykologi på psykologprogrammet men även andra program och kurser. 2016 bytte jag arbete till Kompetenscentrum för psykoterapi där jag är projektledare för implementering av psykologisk behandling på heldygnsvårdsavdelningar för personer med psykos. Vi utbildar och handleder personal att ha dagliga samtal med patienterna i syfte att aktivera dem. Just nu ligger mycket fokus för mig på implementering av evidensbaserade behandlingsmetoder i psykosvården och i ätstörningsvården. Jag har varit med och utvecklat arbete enligt evidensbaserade metoder på flera vårdinstanser och det arbetet är utmanande och givande. Det är viktigt att de metoder vi vet har god evidens kommer patienterna till gagn. Det är ett omfattande arbete att komma dit!

CPF har utsett dig till forskningskoordinator inom ätstörningsområdet och du kommer även arbeta hos oss en dag i veckan. Berätta mer om uppdraget och vad du kommer göra?

-Ja, jag är glad över att ha fått det här förtroendet. Det övergripande uppdraget handlar om att vara behjälplig i att stötta forskning inom Centrum för psykiatriforskning (CPF). Lite mer specifikt handlar det om att vara uppdaterad kring information som är relevant för CPF, KI och klinikerna, att vara en kontaktperson för frågor kring forskning, utbildning, och implementering, stötta och uppmuntra forskningsaktiviteter inom kliniken, etablera kontakt mellan studenter och forskare, etablera kontakt mellan forskare och olika stödfunktioner inom CPF / KI, ha koll på aktuella anslag, samt stötta införandet av ELN. Utöver koordinatorsuppdraget är jag också inblandad i utvecklande av en internetbehandling och implementering av transdiagnostisk ätstörningsbehandling vid Stockholms centrum för ätstörningar.

Behandling av ätstörningar har länge varit ditt huvudforskningsområde och förutom flertalet artiklar publicerade har du även gett ut två populära böcker tillsammans med Ata Ghaderi. Hur kom det sig att du blev intresserad av just ätstörningar?

-Det hela startade med att jag under studietiden ville ha erfarenhet av psykiatrin och fick in foten på BUP ätstörning i Uppsala. Ätstörning var inget som jag just då var speciellt intresserad av. Där extra-knäckte jag flera år och intresset för ätstörningar växte. När jag sedan gjort klart min PTP dök doktorandtjänsten upp med Ata som handledare och då var jag såpass intresserad av den här problematiken att jag inte tvekade att söka.

Vilka  forskningsprojekt är du involverad i just nu?

-Projektet kring heldygnsvården, internetbaserad behandling vid SCÄ, Acceptance and Commitment Therapy i grupp för ätstörning (Örebro), vid Uppsala universitet är jag involverad i olika grad i följande projekt; fMRI studie för barn och ungdom med anorexia nervosa, KBT för kvinnor med negativa / traumatiska upplevelser efter förlossning, psykologisk behandling via internet samt behandling vid vulvodoni.

Slutligen, vilka fokusområden och behandlingsmetoder inom ätstörningsområdet kommer vi se mer av i framtiden tror du?

-Ett viktigt område är just implementering av metoder som är evidensbaserade. Vi behöver bli bättre på att identifiera vilka metoder vi ska använda oss av för att implementering blir effektiv. Det är en stor utmaning. Då kommer vi nå ut till flertalet patienter med effektiv behandling. Jag brinner lite extra för personer med Anorexia Nervosa och skulle gärna se utveckling av psykologisk behandling som adderar effekt för dessa personer. Ett mycket spännande område är också forskningen kring mikrobiota, förhoppningsvis kan det i framtiden utvecklas kunskap som kan vara patienter till nytta.

Taggad , , , ,

Fredagsläsning: “Genetic and environmental influences on eating disorders and associated adversities and comorbidities”

Shuyang Yao disputerar idag.

Idag försvarar vår forskarkollega Shuyang Yao vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet sin doktorsavhandling, som handlar om samsjuklighet och negativa sjukdomsutfall vid ätstörningar. Så här skriver KI om avhandlingen:

”Ätstörningar, inklusive anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN), är allvarliga psykiska sjukdomar. Negativa sjukdomsutfall (inklusive självmord) och annan samtidig sjukdom har studerats i klinisk observation med olika stora studiegrupper, men vi saknar kunskap från stora epidemiologiska forskningsstudier. Dessutom vet vi väldigt lite om underliggande mekanismer för de observerade associationerna. Med utgångspunkt från svenska nationella forskningsregister syftar Shuyangs avhandling till att undersöka sambanden mellan ätstörningar och potentiella negativa utfall och övrig sjuklighet på befolkningsnivå och därmed fördjupa vår förståelse av mekanismerna med hjälp av genetiskt informativ studiedesign.”

Här hittar ni avhandlingen >

Taggad ,

SCÄ får besök av CPF:s nya verksamhetschef

Nitya Jayram Lindström

Idag fick vi besök av Nitya Jayaram Lindström som sedan årsskiftet är ny chef för Centrum för psykiatriforskning (CPF). Nitya besöker samtliga verksamhetschefer inom SLSO psykiatri och idag var det dags för SCÄ att presentera sin verksamhet. Förutom rundvandring i huset och presentation av vår kliniska verksamhet hade vi en givande dialog kring kliniksverksamhet samt vår forskning och utvecklingsverksamhet. Vi pratade om utmaningar och styrkor i relation till vård, forskning och utbildning.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef och forskargruppsledare