Ny artikel från forskargruppen: “Trends in female authorship in research papers on eating disorders: 20-year bibliometric study”

Industriarbetare, USA, 1940-talet

I dagarna publiceras en forskningsartikel i tidskriften British Journal of Psychiatry Open av Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar, och Cindy Bulik, professor vid Karolinska Institutet, där man har tittat närmare på författarskap och kön i forskningsartiklar om ätstörningar de senaste tjugo åren. Vi ställde några frågor till Mattias om studien:

Hur kom det sig att ni skrev den här artikeln?

-Jag var på ett seminarium om jämställdhet och psykiatrisk forskning på europeiska psykiaterförbundets kongress i Florens i april, där man bland annat diskuterade forskning om kön och författarskap. Det finns en rad studier som visar att trots att andelen kvinnor inom läkar- och psykologyrkena har ökat tydligt – kvinnor utgör idag exempelvis en majoritet inom läkarkåren i stora delar av norra och östra Europa – så återspeglas detta inte inom den medicinska forskningen. Fler män än kvinnor har alltjämt seniora tjänster inom forskarvärlden, män tilldelas mer forskningsmedel än kvinnor och är oftare chefredaktörer eller peer reviewers vid vetenskapliga tidskrifter. En studie som publicerades förra året visar att trots att könsfördelningen bland psykiatriker är någotsånär jämn internationellt sett så är endast kring 39% av författare till studier i prestigefyllda psykiatriska tidskrifter kvinnor. Denna siffra har ökat från 25% tjugo år tidigare, men ökningen har också mattats av det senaste decenniet. Jag blev nyfiken på om någon hade gjort en liknande undersökning inom ätstörningsfältet och när jag förstod att så inte var fallet så frågade jag Cindy om hon ville titta på detta, eftersom jag vet att hon har ett stort engagemang för jämställdhet inom akademin.

Och vad fann ni när ni studerade ätstörningsfältet?

-Vi tittade på samtliga vetenskapliga artiklar om ätstörningar publicerade mellan 1997 och 2016 i tre olika grupper av tidskrifter: sex subspecialiserade ätstörningstidskrifter, nio av de allmänpsykiatriska tidskrifter som anses mest prestigefyllda och sex prestigefyllda tidskrifter inriktade på klinisk psykologi. Våra resultat visar att andelen kvinnliga första- och sistaförfattare – de författarposter som vanligtvis anses mest betydelsefulla inom medicinsk forskning – ökade under den aktuella tjugoårsperioden i både specialiserade ätstörningstidskrifter och i de mest prestigefyllda psykiatriska tidskrifterna, samtidigt som vi också såg en viss avtagande trend under de senaste fem åren. I psykologitidskrifterna var antalet artiklar om ätstörningar dock för litet för att kunna påvisa samma statistiskt signifikanta trend. Oavsett tidskriftstyp är andelen kvinnliga författare högre inom ätstörningsfältet än inom psykiatrin generellt. I ätstörningstidskrifter var nästan 79% av förstaförfattare kvinnor under den senaste femårsperioden; för psykiatritidskrifterna var samma siffra 54% och för psykologitidskrifterna 55%.

Vilka slutsatser kan man dra av detta?

-Även om vi inte har någon statistik på hur många kvinnor och män som arbetar med ätstörningsforskning så tror vi att dessa siffror i högre grad speglar den verkliga sammansättningen inom fältet. Det är samtidigt uppenbart att andelen kvinnliga författare till ätstörningsartiklar är lägre i de prestigefyllda psykiatritidskrifterna än inom de tidskrifter som specialiserar sig på ätstörningsforskning. En annan intressant trend är också att samtidigt som antalet artiklar om ätstörningar har exploderat under tjugoårsperioden så publiceras faktiskt allt färre av dessa artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna. Orsakerna bakom detta är inte helt självklara. Det är känt att forskning om ätstörningar och om självmord är de mest underfinansierade forskningsfälten inom amerikansk psykiatri, vilket såklart kan bidra till att färre högprofilerade studier publiceras. Man kan också tänka sig att en stereotyp och felaktig syn på ätstörningar som ”kvinnosjukdomar” medför att forskningsartiklar på området förvisas till smalare tidskrifter. Här kan möjligen den höga andelen kvinnliga författare bidra, då det är tämligen välbelagt att den akademiska peer review-processen premierar män. Att publicera forskningsstudier i en specialiserad ätstörningstidskrift ska verkligen inte ses som ett dåligt alternativ – kanske är genomslaget av forskningen som högst här eftersom man når ut till de kolleger som själva arbetar inom fältet – men skillnaderna i fråga om publikationsmönster och författares kön mellan subspecialiserade och prestigefyllda tidskrifter ger ändå en fingervisning om ätstörningsforskningens status inom psykiatrin.

Här finns artikeln att läsa (open access, dvs fritt tillgänglig) >

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: