Fredagsläsning: “Risk of eating disorders in immigrant populations”

Martha Walter, Ellis Island 1922

Det är sedan tidigare känt att migration kan utgöra en riskfaktor för psykisk ohälsa. Förekomsten av schizofrenisjukdom är genomgående högre hos immigranter än hos den inhemska befolkningen, och det tycks här huvudsakligen vara psykosociala faktorer förknippade med migrationen som sådan (stress, diskriminering, en lägre status i det nya hemlandet än vad man haft i ursprungslandet osv) som bidrar till överrepresentationen. I fråga om depression, ångesttillstånd och personlighetssyndrom är bilden mer blandad och vissa studier har pekat på en lägre förekomst hos invandrare, något som möjligen kan förklaras av en högre motståndskraft hos personer som faktiskt klarar av den inte sällan svåra processen att migrera (en så kallad ”healthy migrant effect”). Att gruppen av migranter utgör en blandad skara med olika bakgrund, motiv, social status osv gör det naturligtvis svårt att dra entydiga slutsatser. När det gäller ätstörningar har tidigare studier snarast pekat på att migration kan trigga sjukdom, inte minst vid invandring från samhällen med låg förekomst av ätstörningar till samhällen med högre förekomst – detta har man t ex funnit då det gäller hetsätningsstörning hos mexikanska invandrare i USA.

I en artikel som publicerades 2017 har våra kolleger vid Karolinska Institutet, i Helsingfors och i Aarhus tittat närmare på förekomsten av ätstörningssjukdom hos första och andra generationens invandrare genom att använda sig av svenska och danska befolkningsregister. Man fann här en blandad bild. Hos både första och andra generationens invandrare med två föräldrar födda i ett annat land än det nuvarande hemlandet var risken för alla typer av ätstörningssjukdom lägre än hos befolkningen i övrigt. Denna riskminskning var större än i motsvarande studier av depression och ångest, inte minst i fråga om anorexia nervosa där risken var mer än halverad hos personer med två utlandsfödda föräldrar. Hos personer i andra generationen där endast pappan var född utomlands såg man dock tvärtom en ökad risk för ätstörningar, medan de vars mamma var född utomlands uppvisade en förekomst av ätstörningar jämförbar med befolkningen i övrigt. Resultaten var likvärdiga för Sverige och Danmark. Det rör sig här om deskriptiva fynd där det inte går att dra några slutsatser om orsaker bakom skillnaderna i förekomst av ätstörningar. Artikelförfattarna spekulerar i huruvida högre nivåer av kroppsacceptans och socialt stöd inom den egna invandrargruppen kan utgöra skyddande faktorer. Eftersom studien bygger på registrerade diagnoser inom sjukvården kan en annan förklaring naturligtvis vara att vården inte fångar upp ätstörningssjukdom hos invandrargrupper i tillräckligt hög utsträckning, något vi tidigare skrivit om på bloggen här >

Här kan ni hitta artikeln i sin helhet >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: