Fredagsläsning: A Randomised Controlled Comparison of Second-Level Treatment Approaches for Treatment-Resistant Adults with Bulimia Nervosa and Binge Eating Disorder: Assessing the Benefits of Virtual Reality Cue Exposure Therapy

En nyligen publicerad artikel har visat att behandling med virtual reality har potential att förbättra patienter med bulimia nervosa (BN) och hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED) som tidigare har behandlats med begränsade resultat via kognitiv beteendeterapi (KBT).

I studien utvärderades effekten av behandling med Virtual reality cue exposure therapy (VR-CET) för patienter med BN och BED som hade behandlats utan framgång med KBT. Cue exposure (CET) bygger på inlärningsteori och innebär att patienterna utsätts för stimuli som kan leda till hetsätning (syn, lukt, beröring och hantering av mat), medan hetsätningen förhindras. CET har använts inom ätstörningsbehandling men har även varit användbart som tilläggsbehandling vid alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Metoden leder till att suget att hetsäta avtar och att beteendet därmed släcks ut.

Sextiofyra patienter med kvarvarande hetsätning efter avslutad KBT-behandling randomiserades till att antingen behandlas med VR-CET eller ytterligare sex sessioner med KBT (additional CBT, A-CBT). Båda behandlingarna bestod av sex 60-minuters sessioner som hölls två gånger per vecka under en period av tre veckor. A-CBT valdes som jämförelsebehandling eftersom den i tidigare studier har visat sig vara gynnsam som tillägg för patienter med kvarvarande hetsätning efter avslutad KBT. Behandling med A-CBT fokuserade på att repetera och förstärka de strategier som ingick i grundbehandlingen såsom självobservation, måltidsplanering, identifiering av dysfunktionella tankar och att hantering av triggers för hetsätning.

Behandling med VR-CET inleddes med att konstruera en individuellt anpassad exponeringshierarki med virtuella miljöer och virtuell mat. Denna skapades utifrån deltagarnas skattade sug och ångest när de exponerades för mat och miljöer i ett virtuellt bibliotek. Den virtuella exponeringshierarkin användes vid sessionerna, som inleddes med att terapeuten påminde deltagaren om syftet med exponeringen, dvs att vara i kontakt med mat trots upplevd ångest. Deltagarna exponerades sedan för mat och miljöer i hierarkin, ombads att röra sig i den virtuella miljön för att sedan slå sig ner vid ett bord med mat. Maten kunde lyftas, roteras och zoomas men inte ätas. Sug och ångestnivåer skattades löpande och när ångestnivån minskade med 40 % jämfört med den nivå som registrerats vid inledningen av sessionen, flyttades deltagaren till en annan miljö med annan mat, i enlighet med exponeringshierarkin. Under exponering befann sig terapeuten bakom patienten och ingrep endast om någon instruktion behövdes (t ex be patienten att hantera maten) eller om patienten behövde hjälp.

Båda grupperna förbättrades avseende frekvens av hetsätning och självrensning, kontrollförlust över ätande, viktfobi, kroppsmissnöje, ångest och sug att hetsäta. Sammantaget var dock utfallet i gruppen som behandlades med VR-CET bättre. Signifikanta skillnader mellan grupperna visades när det gällde frånvaro av hetsätning. Resultaten tyder på att VR-CET har potential att minska symtomen för patienter med BN och BED som vid tidigare har behandlats utan framgång med KBT, och att behandling med VR-CET är bättre än A-CBT.

Behandling med VR är ett område som växer och tekniken utvecklas snabbt. Behandlingsstöd som bygger på den nya generationens VR-teknik som är lättillgänglig och relativt billig, kan skapa helt nya möjligheter och användningsområden inom sjukvården. Med VR-CET, som används i den här studien, undviker man de praktiska problem som CET in vivo (in vivo-exponering där exponeringen sker i verkliga livet) innebär som att ta med stora mängder mat eller att ta sig till miljöer som kan leda till hetsätning. Stockholms centrum för ätstörningar har inlett ett samarbete med VR-företaget Mimerse för att utveckla och utvärdera applikationer som kan användas vid ätstörningsbehandling.

Här kan ni ta del av artikeln i sin helhet >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom och psykoterapeut som utvecklar och utvärderar eHälsa på SCÄ FoU

Taggad , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: