Fredagsläsning: “Is Anorexia Nervosa a Version of Autism Spectrum Disorders?”

Horace Pippin: The Warped Table

Man har sedan länge noterat överlappande drag i fråga om anorexia nervosa och autismspektrumstörning (ett samlingsbegrepp för vad som tidigare betraktades som flera sinsemellan ganska olika tillstånd, så som autistiskt syndrom, Retts syndrom och Aspergers syndrom). Det är vid autism vanligt med selektivt ätande baserat på sensoriska faktorer som textur, temperatur och färg och det är känt att personer med autismspektrumstörning löper högre risk att drabbas av ätstörningsbesvär. Samtidigt är selektivt ätande i sig inte nödvändigtvis tecken på en regelrätt ätstörningssjukdom och det kan vara svårt att avgöra i hur hög grad ett avvikande ätande faktiskt hänger samman med rädsla för viktökning och andra typiska tankegångar av ätstörningskaraktär. Ibland kan ett sparsamt ätande hos personer med autism från början bero på starka sensoriska preferenser, för att sedan med tiden övergå i en mer renodlad ätstörningsproblematik med skev kroppsuppfattning, viktfobi osv.

I veckans fredagsartikel har man utgått från olika teorier om orsakerna bakom autismspektrumstörning och sedan försökt ta reda på hur väl de kan appliceras på personer med anorexia nervosa. Testgruppen bestod av 40 vuxna personer med anorexia nervosa, vars resultat sedan jämfördes med liknande tidigare studier där testpersonerna hade en autismspektrumstörning. Man använde sig av neuropsykologiska tester avseende ”emotional theory of mind” (här mätte man förmågan att urskilja känslolägen hos andra personer med ledning av ansiktsuttryck, förmågan att utläsa den känslomässiga tonen i verbala uttalanden tagna ur sin kontext samt förmågan att förstå relationella känslouttryck mellan karaktärer i korta filmklipp), exekutiv funktion (här använde man sig av Wisconsin Card Sorting Test, som mäter förmågan att flexibelt anpassa sig när nya regler introduceras i en enkel sorteringsuppgift), och central koherens (här använde man sig av ett test där försökspersonen ska urskilja en gömd form i en komplex geometrisk figur). Dessa tre deltester kan, något förenklat, sägas spegla tre olika hypoteser om grundläggande komponenter i autism: svårigheter att förstå och leva sig in i andras tankar och känslor, överdriven bundenhet av regler och bristande flexibilitet, samt överdrivet detaljfokus på bekostnad av helhetssyn. Man fann här att patienterna med anorexia nervosa och patienter med autismspektrumstörning uppvisade påtagligt likartade resultat. Båda grupperna hade svårt att tolka känslouttryck hos andra och att på ett flexibelt sätt skifta mellan olika uppgifter. De uppvisade också ett likartat stort fokus på detaljer. Artikelförfattarna skriver att svårigheter som dessa visserligen har en tendens att förekomma tillsammans, men att triaden ovan tycks vara specifik för just autismspektrumstörning och anorexia nervosa – personer med schizofrenisjukdom har på gruppnivå t ex svårt både med tolkning av emotionella uttryck och flexibilitet men uppvisar snarast en nedsatt förmåga till detaljfokus.

En svaghet i studien är att man jämför insamlade testresultat hos patienter med anorexia nervosa med tidigare forskningsresultat för personer med autismspektrumstörning istället för att själva skatta båda patientgrupperna, även om man har försökt att på bästa sätt matcha de jämförda grupperna i fråga om ålder, kön osv. Man bör också komma ihåg att autismspektrumstörning är ett livslångt, förhållandevis stabilt tillstånd, medan de svårigheter som anorexigruppen uppvisade kan hänga samman med undernäring och vara reversibla. Samtliga patienter med anorexia nervosa i studien var per definition underviktiga vid testtillfället, men underligt nog framgår det inte i studien exakt hur låg vikt de hade. Överlappande testresultat på en kognitiv nivå innebär heller inte per automatik att de underliggande psykologiska, biologiska eller genetiska mekanismerna är desamma. Trots detta är jämförelserna intressanta. Det är känt att anorexia nervosa och autismspektrumstörning samvarierar inom familjer på gruppnivå, vilket antyder en möjlig gemensam genetisk grund. Tidigare longitudinella studier har också pekat på att svag central koherens, exekutiv dysfunktion och nedsatt emotionell igenkänningsförmåga samtliga förekommer i högre utsträckning hos personer med anorexia nervosa i anamnesen, oavsett om det rör sig om patienter i akut sjukdomsfas eller om personer som återhämtat sig från sjukdomen.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

One thought on “Fredagsläsning: “Is Anorexia Nervosa a Version of Autism Spectrum Disorders?”

  1. Dagmar F. skriver:

    Intressant vore också att diskutera om hjärnan i svält har en biolohisk fördel att ha autistiska egenskaper- likaså är det viktigt att funders på vad den biologiska fördelen är för mänskligheten med funktionen autism- dvs att det kanske inte är ett funktionshinder i sig. Bara en tanke…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: