Fredagsläsning: “Eating disorders in adolescents with type 1 diabetes: Challenges in diagnosis and treatment”

Gustave Van de Woestyne 1919

Veckans fredagsartikel publicerades 2015 i World Journal of Diabetes och sammanställer tidigare forskning om ätstörningssjukdom hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1, dvs insulinberoende diabetes. Det är känt att ätstörningsproblematik, och då framför allt av bulimikaraktär, är vanligare hos ungdomar med diabetes än hos ungdomar i övrigt. En tidigare metaanalys har visat att ätstörningar förekommer hos omkring 7 procent av ungdomar med diabetes, jämfört med hos strax under 3 procent av ungdomar utan diabetes. Även påverkat ätbeteende som inte fullt ut kan klassas som en ätstörning är vanligare vid samtidig diabetes – här kan det dock vara svårt att använda sig av konventionella självskattningsskalor i forskningen, då sådant som att vara särskilt uppmärksam på sin kost, att minska intaget av vissa födoämnen och att äta trots att man kanske inte är hungrig ofta ingår som komponenter i sedvanlig diabetesbehandling och därför riskerar att ge falskt positiva svar.

Forskarna bakom artikeln lyfter fram flera olika faktorer som ökar risken för ätstörningssjukdom hos ungdomar med diabetes. För det första tycks ålder vid insjuknande i diabetes spela viss roll. Risken för att utveckla en ätstörning är störst för dem som insjuknar i diabetes mellan 7 och 18 års ålder, medan de som insjuknar tidigare eller senare tycks löpa mindre risk. Det kan dessutom åtminstone hos vissa finnas en tendens till övervikt redan före

det att diabetessjukdom konstateras, vilket i sig ökar risken för kroppsmissnöje och stört ätbeteende senare i förloppet. Själva diabetesbehandlingen som sådan medför emellanåt också viktökning. En allvarlig fara är här att ungdomar med diabetes medvetet kan börja minska sina insulindoser till lägre nivåer än vad kroppen behöver, med syfte att istället åstadkomma viktminskning. Denna typ av kompensatoriskt beteende efterfrågas sällan i vanliga diagnostiska frågeformulär men har i studier visat sig förekomma hos så mycket som 40 procent av tonårsflickor med diabetes. Att på det viset mixtra med insulindoser leder till sämre blodsockerkontroll, med potentiellt mycket allvarliga negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. På kort sikt medför det ökad risk både för ketoacidos, dvs osedvanligt höga blodsockernivåer, och sporadiskt lågt blodsocker, vilket i sin tur innebär att det kan bli svårare att stå emot sockersug. Underdosering av insulin kan på så vis bidra till en negativ spiral av bulimikaraktär med sötsug, över- eller hetsätning, skam, ytterligare minskning av insulindosering som kompensation, ännu mer instabilt blodsocker, osv. Sena komplikationer till diabetes kan handla om sådant som ögonbottenpåverkan och nedsatt syn, njurpåverkan eller nervpåverkan med nedsatt perifer känsel. Studier har här visat att risken för både ögonbottenskador och njurskador är mer än dubbelt så stor för diabetespatienter med samtidig ätstörningssjukdom, där den viktigaste faktorn är just underdosering av insulin under längre tid.

Ungdomar med kronisk sjukdom – så som diabetes mellitus – är överlag en patientgrupp där man från sjukvårdens sida kan behöva fokusera mycket på motivation till behandling, eftersom man i denna ålder sällan har samma långtidsperspektiv som en vuxen person då det gäller risker och komplikationer. Det föreligger hos ungdomar också ofta en större känslighet för att sticka ut ur mängden och inte fullt ut kunna bete sig som sina vänner i fråga om t ex mat och medicinering, vilket kan leda till att man inte tar sin behandling på allvar. Det är lätt att förstå att sådana tendenser kan accentueras om man i denna ålder utöver diabetes också drabbas av en ätstörning. Artikelförfattarna avslutar med en rad rekommendationer för att förebygga att ungdomar med diabetes också utvecklar en ätstörningssjukdom – bl a verkar insulinpump kunna vara ett klokt behandlingsval, då det ofta innebär att insulindoserna kan hållas något lägre och risken för besvärande viktökning minskar.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: