Fredagsläsning: “A thematic content analysis of #cheatmeal images on social media: Characterizing an emerging dietary trend”

Världens största couscous

Det finns vid det här laget en hel del forskning om hur sociala medier kan påverka i utveckling och vidmakthållande av ätstörningsbesvär. Ett mönster som kan skönjas är att så kallad ”thinspiration” – bilder och annat material som är tänkt att inspirera till restriktivt ätande och viktnedgång – i viss mån har ersatts av ”fitspiration”, som utger sig för att vara ett mer hälsosamt alternativt med fokus på fysisk träning men där de kroppsideal och den kosthållning som förespråkas också tenderar att vara tämligen likformiga och inte sällan inom ett tydligt restriktivt spektrum. Ett fenomen inom denna träningskultur som tidigare inte har uppmärksammats inom forskningen är så kallade ”cheat meals”: stora skrovmål som man med jämna mellanrum ”belönar” sig med som en motivation i att sedan orka återgå till ett återhållsamt ätande under ytterligare en period. Cheat meals kan till det yttre påminna om episoder av hetsätning, men utmålas vanligen som en målinriktad strategi för att klara av att upprätthålla ett strikt tränings- och matschema i övrigt. I diskussioner om cheat meals på nätet förekommer också ofta hemmasnickrade teorier om att metoden ska påverka kroppens förbränning på ett gynnsamt vis.

I denna veckas fredagsartikel har en amerikansk forskargrupp gjort en kvalitativ innehållsanalys av 600 utvalda bilder av de drygt 1,6 miljoner som finns under hashtagen #cheatmeal på Instagram, i syfte att kartlägga fenomenet och undersöka i vilka slags tränings- och kostsammanhang bilderna postas. Man fann att det huvudsakligen var män (strax under 60%) som postade #cheatmeal-bilder. Det vanligaste bildmotivet var helt enkelt mat (82%), följt av människor (16%) och citat eller text (4%) (ibland i kombination, därav en total %-siffra större än 100). I fråga om avbildade matmängder såg man att strax över hälften av bilderna (55%) innehöll sådana mängder att intaget bedömdes utgöra en objektiv hetsätningsepisod, medan 14% avbildade normala matmängder och 13% restriktiva matmängder. Den vanligaste typen av mat på bilderna var energitäta födoämnen så som hamburgare, pommes frites, pizza och glass, men även sådant som blåbär, fisk och proteinbars förekom. I fråga om de bilder som föreställde människor utgjordes huvuddelen (40%) av avbildningar av den egna kroppen, t ex framför en spegel på gymmet, medan något mindre andelar föreställde någon som åt (31%) eller tränade (16%). Träningsformen var här nästan alltid viktträning. I fråga om den lilla andel bilder som utgjordes av citat eller text handlade det mestadels om att normalisera stora matmängder (44%), att uttrycka en stark träningsmotivation (35%) eller att inspirera andra genom att glorifiera en rigid kosthållning och strikt träning (22%). Ofta beskrevs också kontrollförlust som en del av #cheatmeal-beteendet.

Forskarna fann således att merparten av #cheatmeal-bilderna utgjordes av sådana matmängder att de objektivt skulle klassas som en hetsätningsepisod – den största avbildade matmängden bedömdes innehålla omkring 9000 kcal. Även de återkommande beskrivningarna av kontrollförlust för tankarna till hetsätning. Att det hela dessutom sker i en kontext av kompensatorisk träning innebär att beteendet till det yttre påminner om mönstret vid bulimia nervosa. Det måste samtidigt påpekas att dessa kliniska paralleller handlar just om yttre, observerbara likheter och att det inte går att uttala sig om hur stor del av #cheatmeal-bilderna som speglar faktiska ätstörningsbesvär. Artikelförfattarna pekar framför allt på vikten av att känna till och lyfta fenomenet cheat meals i bedömning och behandling av personer med ätstörningssjukdom där intensiv träning utgör en del av problematiken. Det kan också noteras att en stor andel av #cheatmeal-bilderna faktiskt föreställde normala eller t o m restriktiva matmängder. Den subjektiva bilden av vad som utgör ett ”skrovmål” varierar, precis som i fråga om hetsätning, så att personer med en ytterst återhållsam kosthållning kan uppleva kontrollförlust även vid intag av objektivt sett små mängder mat.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: