Ny artikel presenterar studie som undersöker bakgrundsfaktorer och behandlingsutfall hos ungdomar med anorexia nervosa

Katarina Lindstedt

Förra veckan publicerades artikeln Adolescents with full or subthreshold Anorexia Nervosa in a naturalistic sample – characteristics and treatment outcome i Journal of Eating Disorders. Bakom artikeln står doktoranden Katarina Lindstedt som tillsammans med sina handledare Lars Kjellin och Sanna Aila Gustafsson har undersökt bakgrundsfaktorer, behandlingsfaktorer och behandlingsutfall bland ungdomar som behandlats i öppenvård för anorexia nervosa.

Katarina är beteendevetare i grunden och arbetar på ätstörningsenheten Eriksberggården i Örebro. Sedan 2011 är hon doktorand vid Örebro universitet och forskar kring ungdomar med restrektiv ätstörning. Vi mejlade Katarina för att höra lite mer om hennes artikel och forskning:

Hej Katarina! Presentera dig först och berätta lite om vad du gör!
  -Jag heter Katarina Lindstedt, men kallas av de flesta för Katta. Jag blir 38 år i sommar, bor på en liten gård i Lillkyrka utanför Örebro med sambo, två söner på 8 och 11 år och en hund. Jag är beteendevetare i grunden, med en Steg 1-utbildning i KBT och psykodynamisk terapi. Jag har nyligen börjat arbeta som behandlare i vuxenteamet på Ätstörningsenheten Eriksbergsgården, som är en åldersövergripande enhet för personer med ätstörning i Örebro län. Jag har tidigare arbetat med bl.a. kvalitetsregistret Riksät, som samordnare för ett projekt om en gruppbehandling för barn med autismspektrumstörning och under den senaste tiden som kurator på Beroendecentrum i Örebro. Jag har varit doktorand vid Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, sedan 2011 och har haft förmånen att sedan dess få ägna 50 % av min arbetstid åt ett spännande avhandlingsarbete inom ätstörningsområdet. Jag hade mitt halvtidsseminarium i november 2016. Jag är i egenskap av doktorand knuten till en enhet här i Region Örebro län som heter Universitetssjukvårdens forskningscentrum, där jag är en av medlemmarna i en forskningsgrupp som går under namnet Klinisk ätstörningsforskning i Örebro.

Mitt forskningsprojekt har följande preliminära titel: Ungdomar med restriktiv ätstörning – behandlingseffekt, behandlingstillfredsställelse och uppfattning om viktiga faktorer för tillfrisknande. I två av mina studier avser jag att med hjälp av data ur Riksät studera ungdomar (13-19 år) som deltagit i öppenvårdsbehandling för restriktiv ätstörning och registrerats i Riksät, gällande karakteristika, behandlingseffekt, behandlingsinsatser och behandlingstillfredsställelse. De övriga två studierna bygger på intervjuer av ungdomar som erhållit och avslutat behandling för restriktiv ätstörning. De handlar om hur ungdomarna i efterhand beskriver sin tid i behandling och vilka faktorer, såväl inom som utanför behandlingen, de lägger vikt vid i sina berättelser. Mina handledare är Lars Kjellin (huvudhandledare) och Sanna Aila Gustafsson och Kerstin Neander (bihandledare).

Vad handlar artikeln om?
  -I artikeln Adolescents with full or subthreshold Anorexia Nervosa in a naturalistic sample – characteristics and treatment outcome presenteras en naturalistisk studie baserad på data ur Riksät, med huvudsakligt syfte att undersöka bakgrundsfaktorer, behandlingsfaktorer och behandlingsutfall i en grupp ungdomar (13-19 år) som behandlats i öppenvård för AN eller UNS med AN-liknande symptom (enligt DSM-IV) och registrerats i Riksät någon gång under åren 1999-2014. Övriga syften med studien var att undersöka möjliga behandlingsfaktorer som kunde kopplas till diagnosfrihet vid behandlingens slut samt möjliga skillnader mellan tre tidsgrupper baserade på årtal för påbörjad behandling. Totalt 3997 patienter från 83 olika behandlingsenheter eller behandlingsteam var inkluderade, av vilka 42 var specialiserade ätstörningsenheter. Resultaten visade i stora drag att 55 % av patienterna var diagnosfria vid behandlingens slut och c:a 85 % normalviktiga. Resultaten skilde sig inte åt mellan patienter med AN och patienter med UNS, men det visade sig att patienter vars behandling avbröts i förtid hade mindre chans att bli diagnosfria. Gällande jämförelserna mellan tre tidsgrupper baserade på årtal för påbörjad behandling antyder resultaten att behandlingen blivit mer effektiv under de senaste åren.

Vad blir nästa steg i din forskning?
-Jag arbetar just nu med min andra kvalitativa studie som bygger på intervjuer med 15 ungdomar som erhållit och avslutat behandling för restriktiv ätstörning. I denna studie fokuserar vi på ungdomarnas berättelser om faktorer som delvis ligger utanför behandlingen, men som kan (och bör?) vävas in i behandlingen på ett eller annat sätt. Många tonåringar spenderar en betydande del av sin vardag i skolan, tillsammans med vänner och på olika idrottsaktiviteter och dessa områden kan bidra till såväl stress och dålig hälsa som till god hälsa och livskvalitet. Ungdomarnas berättelser analyseras i denna studie utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats (Max van Manen, 1997), i vilken människors levda erfarenhet och upplevelser av olika fenomen är i fokus. Medförfattare är Kerstin Neander, Lars Kjellin och Sanna Aila Gustafsson. En artikel av samma författare, på samma intervjumaterial men med ett tydligare fokus på själva behandlingen och familjens roll, publicerades 2015 med titeln Being me and being us – adolescents’ experiences of treatment for eating disorders.

Läs hela artikeln online på Journal of Eating Disorders >

Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: