Fredagsläsning: “The impact of electronic health records on healthcare quality: a systematic review and meta-analysis”

artikel20

Den här veckan handlar fredagsartikeln inte specifikt om ätstörningar, men den berör ändå sådant som är på gång på Stockholms centrum för ätstörningar och inom Stockholms läns landsting. Under 2017 kommer landstinget nämligen undan för undan börja införa tillgång till patientjournaler via internet. Landstinget skriver: ”I ett första steg kommer patienter att kunna ta del av journalanteckningar, provsvar, remisstatus och diagnoser samt få en överblick av tidigare vårdbesök. Under kommande år kommer tjänsten att utvidgas och utvecklas.” Exakt hur detta kommer att se ut är ännu inte helt klart för oss som arbetar inom vården och det har under flera år funnits oro för att förändringen kan medföra problem och utmaningar, se t ex här.

Med detta i åtanke är det såklart intressant att titta närmare på vad man vet sedan tidigare om eventuella fördelar och nackdelar med e-journaler. Eftersom det är en förhållandevis ny företeelse har det inte funnits så mycket forskning att tillgå. Frågan togs upp 2001 i rapporten Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century  från amerikanska Institute of Medicine, där man beskrev en rad potentiella fördelar med att låta patienter ta del av sin egen journal via nätet: större följsamhet med ordinationer, underlättad kommunikation, bättre utfall i långsiktiga hälsomått osv. I Measuring the Impact of Patient Portals: What the Literature Tells Us  från 2011 gick man vid California Healthcare Foundation igenom de studier som dittills hade gjorts på ämnet. Man fann här en hel del studier om själva implementeringsfasen och om sådant som faktisk patientanvändning och patientnöjdhet, men färre studier på långsiktiga effekter på hälsan. Eftersom man i forskningen tittat på en rad olika e-journalmodeller var resultaten ganska spretiga. Det tycktes dock genomgående som att patienter uppskattade och använde möjligheten – de vanligaste inloggningsorsakerna var sådant som att se sina provtagningsresultat, att be om receptförnyelse och att boka tid för återbesök – och att införandet för det mesta hade lett till ett minskat antal patientbesök men ett ökat antal telefonkontakter med vården. Detta kan delvis spegla vissa farhågor som funnits, t ex att man som vårdgivare ska bli tvungen att lägga mycket tid på att via telefon förklara sådant som patienter läst om i sin e-journal, men det tycktes som helhet som att arbetsbördan minskade och att det därmed frigjordes tid för andra patientbesök. Det finns exempel på framgångsrikt användande av e-journaler för patienter med kroniska sjukdomar och för patientgrupper som vanligtvis har sämre tillgång till vård, men dessvärre är det ont om hälsoekonomiska utvärderingar av patientnyttan.

Nu har det gått fem år sedan denna rapport publicerades, vilket ur ett e-hälsoperspektiv är en ganska lång tid: mycket har hänt i fråga om teknisk utveckling sedan dess och många patienter har säkerligen vant sig vid nya sätt att använda och förhålla sig till internet genom sociala medier etc. År 2015 kom det en ny översiktsartikel, där man tittat på alla engelskspråkiga artiklar på ämnet som publicerats mellan 1995 och 2013. Man identifierade här sammanlagt 47 olika studier, med delvis olika utfallsmått. När man sedan slog ihop data från dessa studier i en metaanalys fann man samband mellan införandet av e-journaler och minskad dokumentationstid hos vårdpersonal, med en minskad tidsåtgång på i genomsnitt 22%. Användandet av e-journaler medförde också en högre följsamhet till vårdriktlinjer hos personalen, lägre frekvens av medicineringsfel och färre medicinbiverkningar. Ingen förändring sågs i fråga om mortalitet. Samtidigt konstaterade man att det krävs en genomtänkt implementeringsstrategi för att kunna uppnå goda resultat – man fann i sin artikelgenomgång också mer misslyckade exempel på införande av e-journaler, där ineffektiva metoder snarast försvårat arbetet. Man pekar inte minst på behovet av att få med vårdpersonalen i processen och förtydliga de potentiella fördelarna, så att personalen faktiskt använder systemet så som det är tänkt.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

One thought on “Fredagsläsning: “The impact of electronic health records on healthcare quality: a systematic review and meta-analysis”

  1. Claes Norring skriver:

    Som sagt, ”det krävs en genomtänkt implementeringsstrategi för att kunna uppnå goda resultat”. Detta gäller allt e-hälsoarbete. E-hälsa är ingen ”tillfällig fluga” som kommer att vara bortglömd om några år, utan ett nytt sätt att bedriva vård som för alltid kommer att förändra sjukvården på ett genomgripande sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: