Månadsarkiv: januari 2017

Nationella doktoranddagen 2017

 

kent-inge-och-suzanne

Kent Inge Perseius och Suzanne Petersson

dokdag1

dokdag2

Sedan 2012 arrangeras årligen den nationella doktoranddagen av KÄTS. Till mötet bjuds alla svenska ätstörningsdoktorander och handledare in. Syftet med dagen är att diskutera aktuella forskningsfrågor samt att nätverka med andra inom området. Årets doktoranddag ägde rum i fredags och förmiddagens tema var generalrepetition inför Suzanne Peterssons kommande disputation den 3 februari vid Lunds universitet. Hennes avhandling heter ”Flawless beyond reach and reason: Aspects of perfectionism in Eating Disorder” och innefattar tre artiklar såväl kvantitativa och kvalitativa studier. Studierna granskades och diskuterades i små grupper, allt för att förbereda Suzanne på alla kluriga frågor.

Under eftermiddagen presenterade doktorand Elin Monell medierings- och modereringsmodeller och därefter följde en intensiv diskussion om dessa modeller.

Tack för en givande dag och trevlig samvaro. Sist men inte minst lycka till Suzanne!

Karolin Lindberg, doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Ätstörningssymposium 2017

Igår bjöd KÄTS in till det årliga ätstörningssymposiet som samlar forskare inom ätstörningsområdet från hela landet. Årets symposium gick under temat forskargrupper och hade ett fullspäckat program där forskargrupper från olika institutioner och universitet presenterade sina forskningsprojekt. Med anledning av att KÄTS firar 20 år som verksamhet i år bjöds det även på middag och festligheter efter symposiet. Det var en lyckad dag och det var intressant att ta del av all spännande forskning som bedrivs just nu inom ätstörningsområdet! Här kommer bilder från dagen:

Andreas Birgegård (KÄTS), Claes Norring (Riksät) och Sanna Aila Gustafsson (SEDS) hälsar alla välkomna.

Katarina Lindstedt, Erika Nyman-Carlsson, Maria Fogelkvist och Malin Bäck presenterar Klinisk ätstörningsforskning i Örebro.

symposium-film

Vi presenterade vår egen forskargrupp med en film

Bensträckare.

Cynthia Bulik presenterar Centre for Eating Diorders Innovation (CEDI) och hade med sig flera forskare som berättade om sina olika projekt.

Elisabeth Welch från CEDI presenterar CREAT som är en tvillingstudie om anorexia nervosa.

Camilla Wiklund från CEDI presenterar sin forskning med tvillingstudier vid hetsätningsstörning där gener har undersökts via salivprover.

Shuyang Yao från CEDI presenterar sin forskning om ätstörningar och kriminalitet.

Andreas Jangmo från CEDI presenterade sin studie om crossover mellan olika ätstörningsdiagnoser över tid.

Emma Forsén Mantilla från KÄTS och sin forskning om självbild och ätstörningar.

Elin Monell från KÄTS presenterar sin forskning om emotionsreglering och självbild i relation till ätstörningar.

Johanna Levallius från KÄTS forskar om ätstörning och personlighet.

David Clinton från KÄTS presenterar den utvärdering som har gjort av behandlingsmodellen som har används på Mobila familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar.

Nivia Carballeira Suarez och Karin Nilsson från Ät Norr i Umeå presenterar sin forskning om multifamiljeterapi.

Anna Hedman från CEDI forskar om ätstörningar bland immigranter.

Christopher Hübel från CEDI presenterar sin forskning om metabolism vid anorexia nervosa.

Ida Nilsson från CEDI undersöker om nedsatt mitokondriell funktion är en riskfaktor för utvecklande av anorexia nervosa.

Claes Norring och Andreas Birgegård presenterar nya FEDiCS.

Avslutningsvis visade David Clinton en film som summerade KÄTS 20 år i galaxen.

Taggad , , , , ,

Fredagsläsning: ”Characterizing severe and enduring anorexia nervosa: An empirical approach”

carl-fredrik-hill

Carl Fredrik Hill: Blommande fruktträd i en grotta

De flesta personer som drabbas av en ätstörning tillfrisknar helt eller förbättras markant i sin sjukdom, men en mindre andel av patienterna utvecklar långvariga svåra ätstörningstillstånd. På engelska går dessa tillstånd ofta under benämningen ”severe and enduring eating disorders”, SE-ED, eller – som i dagens artikeltips – ”severe and enduring anorexia nervosa”, SE-AN. Även om konsensus saknas på området så är en vanligt förekommande definition av SE-AN att patienten har varit sjuk i ätstörning i mer än tio års tid och trots flera upprepade behandlingsförsök inte tillfrisknat eller haft förmågan att bibehålla en tillfällig förbättring. Den här artikeln tar dock sin utgångspunkt i det faktum att det än så länge inte finns evidens för att göra en sådan indelning utifrån sjukdomsduration. I forskningslitteraturen har cut-offvärden för SE-AN på fem, sex, sju och tio år använts om vartannat, och dessa tröskelvärden tycks ha baserats på antaganden och klinisk erfarenhet snarare än på vetenskapliga avvägningar. (Detta gäller i ärlighetens namn många olika tröskelvärden inom psykiatrin – till exempel finns det mig veterligen fortfarande inga särskilda skäl till att man för diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning enligt diagnoskatalogen DSM-5 ska uppfylla fem diagnoskriterier av nio möjliga, utöver att fem av nio är mer än hälften.)

I den aktuella studien har man velat undersöka huruvida det finns kategoriska eller dimensionella distinktioner mellan konceptet SE-AN och tidigare stadier av anorexia nervosa. Man har här undersökt 355 personer med anorexia nervosa som vårdats inom slutenvård i New York och Pittsburgh med avseende på sjukdomsduration, symptomintensitet, kompensatoriska beteenden, BMI, slutenvårdskonsumtion, livskvalitet osv. Efter statistisk faktoranalys (dvs av dimensionella aspekter – sådant som handlar om gradindelning längs en kontinuerlig skala), profilanalys (dvs av kategoriaspekter – sådant som kan indelas i mer väsensskilda grupper) och hybridmodeller så kunde man påvisa två kategorier och tre dimensioner i deltagargruppen. De två kategorierna rörde sig om en mindre grupp på 71 deltagare med sjukdom med lägre allvarlighetsgrad och en större grupp på 277 deltagare med sjukdom av högre allvarlighetsgrad. Ett intressant fynd var att dessa två kategorier inte skilde sig åt i fråga om sjukdomsduration, antal inläggningar inom slutenvården eller BMI vid inläggning. Patienterna i den mer allvarligt sjuka gruppen hade dock svårare ätstörningssymptom, mer samsjuklighet i form av depression och ångesttillstånd och lägre livskvalitet. Ingen skillnad sågs mellan grupperna i fråga om behandlingsutfall vid utskrivning. Inom dessa två kategorier varierade sedan bilden utifrån tre dimensioner: a) förekomst av hetsätning och kompensatoriskt beteende (kräkningar, laxantiabruk eller diuretikabruk), b) livskvalitet samt c) sjukdomsduration, antal inläggningar och BMI vid inläggning.

I kontrast till vanligt förekommande SE-AN-definitioner pekar denna studie alltså på att duration och allvarlighetsgrad inte nödvändigtvis hänger samman och att man istället kan urskilja åtminstone två olika subgrupper inom gruppen av långvarigt sjuka patienter: en grupp med ihållande ätstörningssjukdom av relativt sett lindrigare karaktär och en grupp med allvarligare besvär och tydligare nedsatt livskvalitet. Just livskvalitet framträder som en tydlig indikator på allvarligare sjukdomsförlopp och artikelförfattarna pekar specifikt på att deras data talar för att man bör fokusera mer på livskvalitet i bedömningen och behandlingen av dessa patienter. På Stockholms centrum för ätstörningar pågår just nu projektet EIRA-mottagningen, som vänder sig till långtidssjuka patienter och där man arbetar med att genom case management öka livskvaliteten, minska frekvens och duration av sjukhusvistelser och bryta social isolering. Ett sådant upplägg tycks rimma väl med fynden i den aktuella studien.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Ny artikel från forskargruppen: Patienters erfarenheter och upplevelser av självvald inläggning

george-bellows-shore-house

George Bellows: Shore House

Självvald inläggning är ett nydanande koncept inom psykiatrin där kända patienter erbjuds möjligheten att på eget initiativ lägga in sig vid heldygnsvården i upp till sju dagar när de själva så vill, utan att först behöva uppsöka läkare vid öppenvården eller vid en akutmottagning. Syftet med denna modell är att öka patienternas autonomi och medbestämmande, främja tidigt hjälpsökande och på så vis minska det totala behovet av heldygnsvård. Självvald inläggning tillämpas sedan tidigare inom psykiatrin i Norge och Holland med goda resultat: deltagande patienter har upplevt en ökad självständighet i vardagen, har undvikit upprepade akutbesök och har i högre grad kunnat klara sig utan långa inläggningsperioder inom heldygnsvården. Även tvångsinslag i vården har minskat markant.

I augusti 2014 började Stockholms centrum för ätstörningar som första vårdinrättning i Sverige att erbjuda självvald inläggning, som en del av ett större pilotprojekt inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Nu publiceras den första forskningsrapporten från detta projekt i tidskriften International Journal of Eating Disorders.

I artikeln “Self-admission to inpatient treatment for patients with anorexia nervosa: the patient’s perspective” redogör Sanna Aila Gustafsson, Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Cindy Bulik och jag för resultaten från vår intervjustudie med deltagande patienter vid Stockholms centrum för ätstörningar. Patienterna beskriver här hur självvald inläggning överlag har stärkt deras deltagande i vården och främjat ökat agentskap och ansvarstagande. Självvald inläggning har fyllt ett antal funktioner för deltagarna: trygghet i vardagen, ökad tillgänglighet av heldygnsvård, möjlighet att boosta goda rutiner i fråga om ätande, motiverande stöd, respit från en påfrestande vardag och avlastning av anhöriga. Även de deltagare som faktiskt aldrig har använt sig av sin möjlighet till självinläggning beskriver hur vetskapen om att det är möjligt i sig har medfört en större trygghet.

I patientintervjuerna blir det samtidigt tydligt att det finns potentiella hinder för ett optimalt användande av självvald inläggning. Den ökade frihet och egenmakt som utgör en central del av modellen riskerar inte minst att krocka med den ambivalens till att söka vård som många patienter med en ätstörningssjukdom upplever – många av deltagarna beskriver hur det har tagit tid att våga använda sig av självvald inläggning på ett konstruktivt sätt. Det är uppenbart att många av patienterna upplever att det krävs en förhållandevis god sjukdomsinsikt och förmåga till ansvarstagande för att självvald inläggning ska fungera väl. Samtidigt beskriver de också hur modellen som sådan kan främja delaktighet och leda till mer konstruktiva perspektiv på den egna sjukdomen, då betoningen av frivillighet kan belysa just sådant som ambivalens och egen motivation till förändring.

Framöver kommer forskningen om självvald inläggning vid Stockholms centrum för ätstörningar att fokusera på hur patienternas ätstörningssjukdom påverkas av modellen, huruvida vårdkonsumtionen förändras och hur de hälsoekonomiska effekterna ser ut.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Läs även en intervju med Mattias om artikeln på SLSO Psykiatris webbplats >

Taggad , , , ,

Fredagsläsning: “The impact of electronic health records on healthcare quality: a systematic review and meta-analysis”

artikel20

Den här veckan handlar fredagsartikeln inte specifikt om ätstörningar, men den berör ändå sådant som är på gång på Stockholms centrum för ätstörningar och inom Stockholms läns landsting. Under 2017 kommer landstinget nämligen undan för undan börja införa tillgång till patientjournaler via internet. Landstinget skriver: ”I ett första steg kommer patienter att kunna ta del av journalanteckningar, provsvar, remisstatus och diagnoser samt få en överblick av tidigare vårdbesök. Under kommande år kommer tjänsten att utvidgas och utvecklas.” Exakt hur detta kommer att se ut är ännu inte helt klart för oss som arbetar inom vården och det har under flera år funnits oro för att förändringen kan medföra problem och utmaningar, se t ex här.

Med detta i åtanke är det såklart intressant att titta närmare på vad man vet sedan tidigare om eventuella fördelar och nackdelar med e-journaler. Eftersom det är en förhållandevis ny företeelse har det inte funnits så mycket forskning att tillgå. Frågan togs upp 2001 i rapporten Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century  från amerikanska Institute of Medicine, där man beskrev en rad potentiella fördelar med att låta patienter ta del av sin egen journal via nätet: större följsamhet med ordinationer, underlättad kommunikation, bättre utfall i långsiktiga hälsomått osv. I Measuring the Impact of Patient Portals: What the Literature Tells Us  från 2011 gick man vid California Healthcare Foundation igenom de studier som dittills hade gjorts på ämnet. Man fann här en hel del studier om själva implementeringsfasen och om sådant som faktisk patientanvändning och patientnöjdhet, men färre studier på långsiktiga effekter på hälsan. Eftersom man i forskningen tittat på en rad olika e-journalmodeller var resultaten ganska spretiga. Det tycktes dock genomgående som att patienter uppskattade och använde möjligheten – de vanligaste inloggningsorsakerna var sådant som att se sina provtagningsresultat, att be om receptförnyelse och att boka tid för återbesök – och att införandet för det mesta hade lett till ett minskat antal patientbesök men ett ökat antal telefonkontakter med vården. Detta kan delvis spegla vissa farhågor som funnits, t ex att man som vårdgivare ska bli tvungen att lägga mycket tid på att via telefon förklara sådant som patienter läst om i sin e-journal, men det tycktes som helhet som att arbetsbördan minskade och att det därmed frigjordes tid för andra patientbesök. Det finns exempel på framgångsrikt användande av e-journaler för patienter med kroniska sjukdomar och för patientgrupper som vanligtvis har sämre tillgång till vård, men dessvärre är det ont om hälsoekonomiska utvärderingar av patientnyttan.

Nu har det gått fem år sedan denna rapport publicerades, vilket ur ett e-hälsoperspektiv är en ganska lång tid: mycket har hänt i fråga om teknisk utveckling sedan dess och många patienter har säkerligen vant sig vid nya sätt att använda och förhålla sig till internet genom sociala medier etc. År 2015 kom det en ny översiktsartikel, där man tittat på alla engelskspråkiga artiklar på ämnet som publicerats mellan 1995 och 2013. Man identifierade här sammanlagt 47 olika studier, med delvis olika utfallsmått. När man sedan slog ihop data från dessa studier i en metaanalys fann man samband mellan införandet av e-journaler och minskad dokumentationstid hos vårdpersonal, med en minskad tidsåtgång på i genomsnitt 22%. Användandet av e-journaler medförde också en högre följsamhet till vårdriktlinjer hos personalen, lägre frekvens av medicineringsfel och färre medicinbiverkningar. Ingen förändring sågs i fråga om mortalitet. Samtidigt konstaterade man att det krävs en genomtänkt implementeringsstrategi för att kunna uppnå goda resultat – man fann i sin artikelgenomgång också mer misslyckade exempel på införande av e-journaler, där ineffektiva metoder snarast försvårat arbetet. Man pekar inte minst på behovet av att få med vårdpersonalen i processen och förtydliga de potentiella fördelarna, så att personalen faktiskt använder systemet så som det är tänkt.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Planeringsdagar för ledningsgruppen

ledningsdagar1

Den 17-18 januari hade vi i ledningsgruppen på Stockholms centrum för ätstörningar planeringsdag för att starta upp det nya året. Vi har planerat för hur ledningsarbetet ska se ut under året. Det har varit två intensiva men roliga dagar och vi ser fram emot ett nytt spännande arbetsår.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Verksamhetschef och docent

Taggad

Ny artikel publicerad från forskargruppen

65

Nils Erik Svedlund

Nils Erik Svedlund är doktorand i vår forskargrupp och har nu fått sin artikel publicerad i BMC Psychiatry. I artikeln har Nils Erik analyserat självskattningar av ADHD-symtom bland patienter med ätstörning före behandling.

Ni kan ta del av artikeln här >

Taggad ,

KÄTS bjuder in till halvdagsutbildning om ätstörningar bland barn och ungdomar

basinfo-barn

Tisdagen den 21 mars anordnar Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) en kostnadsfri halvdagsutbildning om ätstörningar bland barn och ungdomar. Utbildningen riktar sig till personer inom psykiatrin, primärvården eller skolan som möter barn och ungdomar i sitt arbete.

För anmälan och frågor kontakta anna.collsioo@sll.se eller läs mer på KÄTS hemsida >

Ta del av inbjudan och fullständigt schema här >

Taggad ,

Fredagsläsning: “The Impact of Oxytocin on Food Intake and Emotion Recognition in Patients with Eating Disorders: A Double Blind Single Dose Within-Subject Cross-Over Design”

pio-collivadino-la-hora-del-almuerzo-1903

Pío Collivadino: La hora del almuerzo (1903)

Årets första fredagsartikel handlar om effekter av oxytocin hos patienter med anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN). Oxytocin produceras i hypothalamus och utsöndras som ett hormon i blodet via den så kallade tallkottkörteln; dessutom fungerar oxytocin som en neuropeptid i nervfibrer som utgår från hypothalamus. Då oxytocin upptäcktes på 1950-talet trodde man först att ämnet hade en ganska snäv funktion i fråga om parningsbeteende, förlossning och laktation hos däggdjur, men med åren har man insett att oxytocin också påverkar sådant som inlärning och minne, ätbeteende, stress och ångest, socialt beteende, tillit och anknytning. Det finns även forskning som pekar på att oxytocin underlättar neuroplasticitet och därmed är inblandat i hur hjärnans nervbanor förändras över tid. Då det gäller prosocialt beteende är det känt att oxytocin ökar social tillvändhet och minskar social ångest och aggression – dessa effekter har i studier visat sig vara bestående under en längre tid efter tillförsel av oxytocin. Det var tidigare ganska besvärligt att tillföra oxytocin till kroppen på ett säkert sätt, men numera kan man ge oxytocin via nässpray. Nasal tillförsel av oxytocin har hos människor visat sig leda till ökad sällskaplighet, empati och generositet och kan också minska scenskräck. Baserat på dessa fynd har man testat oxytocin som behandling av patienter med autismspektrumstörning, varvid man har sett minskad tvångsmässighet och bättre känslomässig igenkänning. Samtidigt är forskningen kring oxytocin inte helt okontroversiell – framför allt verkar det finnas en viss oenighet kring i hur hög grad forskningsfynden faktiskt går att omsätta i tillämpbar behandling i den kliniska vardagen utanför laboratoriet.

I fråga om ätbeteende modulerar oxytocin effekten av andra aptitreglerande ämnen i kroppen, så som ghrelin, kortisol och endocannabinoider, och har en hungerdämpande effekt hos möss. Man vet i dagsläget ganska lite om hur kroppens oxytocinnivåer påverkar ätstörningssjukdom och vice versa. Huvuddelen av befintlig forskning berör AN. Det är sedan tidigare känt att personer med AN har förhållandevis låga nivåer av oxytocin i ryggmärgsvätskan, vilket kan hänga samman med inhibitorisk feedback vid svält – när undernäring föreligger nedregleras aptitdämpande hormoner. Dessa låga oxytocinnivåer kan i sin tur tänkas bidra till en negativ spiral av ytterligare tvångsmässighet och svårigheter i fråga om socialt samspel. Man har också påvisat samband mellan minskade nivåer av oxytocin och nedsatt bentäthet hos personer med AN.

Veckans artikel beskriver en koreansk-brittisk studie där man provat att tillföra oxytocin via nässpray hos 35 personer med AN, 34 personer med BN och 33 friska kontroller. Samtliga deltagare var kvinnor äldre än sjutton år. Man hade två hypoteser i studien: att oxytocintillförsel skulle leda till a) mindre födointag, och b) förbättrad social kognition. Den senare variabeln skattades genom att deltagarna före och efter oxytocintillförsel fick se foton av ansikten där ett glatt/ledset/argt/skrämt ansiktsuttryck efter en halv sekund byttes ut mot ett neutralt ansiktsuttryck; skillnaden i intensitet mellan neutralt och känslofyllt ansiktsuttryck ökades sedan i små steg tills deltagaren klarade att identifiera skillnaden. Man fann att en enstaka intranasal dos av oxytocin minskade födointaget under det närmaste dygnet hos deltagare med BN, medan ingen sådan effekt sågs hos deltagare med AN eller hos friska kontroller. Oxytocintillförseln ledde också till förbättrad känsloigenkänning hos deltagare med BN och hos de friska kontrollerna; än en gång sågs ingen påverkan hos deltagare med AN. Samma forskargrupp har tidigare påvisat genetisk nedreglering av oxytocinreceptorer hos personer med AN, vilket åtminstone delvis skulle kunna förklara dessa resultat. Fynden är intressanta och skulle på sikt mycket väl kunna leda till att oxytocin kan komma att användas i ätstörningsbehandling, åtminstone för vissa patientgrupper.

Här kan ni hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Nu kan du anmäla dig till vår grundutbildning om ätstörningar

forelasning2

Om utbildningen
Utbildningen är fördelad på tre heldagar och utgår från de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar. Målet med grundutbildningen är att alla deltagare ska kunna redogöra för utredning, diagnostik och behandling av ätstörningar efter kursavslut.

Vem kan gå?
Utbildningen är obligatorisk för nya medarbetare på Stockholms centrum för ätstörningar men riktar sig även till övrig personal inom vården som möter patienter med ätstörningsproblematik.

Anmälan och kostnad
För dig som inte arbetar på Stockholms centrum för ätstörningar kostar utbildningen 5000 kronor. I kursavgiften ingår kurslitteratur och kaffe. Anmälan sker direkt till elisabeth.tidlund@sll.se och sista anmälningsdagen är 15 mars. Vi tar emot max 30 kursdeltagare.

När startar grundutbildningen?
Grundutbildningen startar onsdagen den 5 april klockan 09.00 och slutar fredagen den 7 april klockan 15.30. Utbildningen äger rum i Föreläsningssalen, Plan 1 på Stockholms centrum för ätstörningar (Wollmar Yxkullsgatan 27B).

Förkunskaper och mer information
Vi rekommenderar att alla kursdeltagare innan har genomgått webbutbildningarna om Riksät (Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling) och WINST (Webbutbildning för insatser mot ätstörningar). Ni hittar länkar till webbutbildningarna, schema och mer information om grundutbildningen på stockholmatstorningar.se/grundutbildning >

Taggad , ,