Fredagsläsning: ”Top 10 research priorities for eating disorders”

chou-ota

Chou Ota: Women observing the stars (1936)

Årets avslutande fredagsläsning är en kort artikel i tidskriften Lancet Psychiatry där ledande ätstörningsforskare i Nederländerna och Storbritannien presenterar tio prioriterade forskningsfrågor inom fältet – frågor som vi inte har svar på idag och som vi behöver utforska. Listan är ett resultat av ett projekt initierat av brittiska James Lind Alliance, en stiftelse som syftar till att få kliniker, patienter och anhöriga att tillsammans identifiera kunskapsluckor som behöver fyllas. Via en hemsida har patienter, anhöriga och behandlare lämnat sammanlagt 956 förslag på sådant som behöver utforskas närmare. Förslagen har sedan sammanfogats i totalt 77 olika forskningsområden som på nytt har rankats via hemsidan. De 22 områden som fick flest röster har sedan slutligen diskuterats i workshopformat – än en gång tillsammans med patienter, anhöriga och kliniker – och det hela kokade ner till följande tio forskningsfrågor som man alltså anser bör prioriteras:

  1. Vilka faktorer påverkar hur lång tid det tar att tillfriskna från en ätstörning och möjligheten till ett fullständigt tillfrisknande?
  2. Vilka faktorer behöver beaktas för att åstadkomma en mer individuellt utformad behandling?
  3. Är det mest effektivt att först behandla ätstörningssymptomen eller ska man satsa mer på eventuell underliggande problematik redan tidigt i behandlingen?
  4. Vilka behandlingsinsatser är mest effektiva för personer som både har en ätstörningssjukdom och annan samsjuklighet?
  5. Vilka behandlingsformer ger bäst resultat: öppenvård, dagvård eller slutenvård, med eller utan föräldradeltagande, och så vidare?
  6. Hur kan anhöriga medverka i tillfrisknandeprocessen?
  7. Finns det specifika riskfaktorer för utvecklandet av ätstörningssjukdom och hur kan dessa i så fall bemötas med förebyggande åtgärder?
  8. Hur påverkas behandlingsutfallet av kvaliteten på samarbetet mellan behandlare/behandlingsteam och patient?
  9. Är det klokast att använda protokollbaserade behandlingar eller att skräddarsy behandlingen för den individuella patienten?
  10. Vilka är orsakerna till självdestruktiva beteenden hos personer med ätstörningssjukdom?

Detta är naturligtvis vare sig nya eller helt outforskade frågor, men onekligen sådant som behöver undersökas ännu mer framöver om vi ska kunna uppnå bättre behandlingsresultat. Att få ta del av patienters och anhörigas syn på vad som bör prioriteras i forskningen är också av stort värde.

Här kan ni hitta artikeln > 

Nu tar fredagsartikeln jullov och återkommer 2017!

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: