Månadsarkiv: december 2016

Ny case report från forskargruppen publicerad: Nekrotiserande enterokolit vid anorexia nervosa

christian-krogh-oda-med-lampa

Christian Krogh: ”Oda med lampa”

Mattias Strand, Vasiliki Perris och Yvonne von Hausswolff-Juhlin från Stockholms centrum för ätstörningar har tillsammans med kirurger från Södersjukhuset publicerat en fallbeskrivning i tidskriften Psychosomatics: The Journal of Liaison & Consultant Psychiatry. Det rör sig om ett fall av så kallad nekrotiserande enterokolit hos en patient med svår anorexia nervosa och den som är intresserad hittar artikeln här >

En fallbeskrivning, eller case report på engelska, är en detaljerad beskrivning av ett specifikt, verkligt patientfall. Vanligen rör det sig om ett ovanligt sjukdomstillstånd eller ett fall där symptombild eller utfall har varit atypiska och där man vill dela med sig av de kunskaper man tillägnat sig under behandlingen så att andra som framöver stöter på liknande fall ska ha något att luta sig mot i utredning och behandling. En case report kan också utgöra grund för att gå vidare med regelrätt forskning på ett visst ämne, till exempel om man sett att en nydanande behandlingsinsats gett ett oväntat utfall. Case reports var länge ett mycket vanligt sätt att underbygga vårdinsatser, inte minst inom psykiatrin. Under 1970-talet började man dock se dem som mindre vetenskapliga än andra typer av forskningsartiklar och i och med utvecklingen mot evidensbaserad medicin från 1980-talet och framåt har case reports kommit att förskjutas till botten av evidenshierarkin. En sådan värdering är väl i grund och botten helt i sin ordning. Ur evidensperspektiv säger en case report inte nödvändigtvis något som går att generalisera till andra än just den berörda patienten, även om förhoppningen såklart är att andra ska kunna ha nytta av informationen. Samtidigt kan case reports påverka forskningen och visa på nya vägar framåt – inte minst om flera likartade fall publiceras – och de kan ha stort utbildningsvärde. Min egen erfarenhet är att man som kliniker ofta har nytta av att leta efter case reports då man stöter på en ovanlig sjukdomsbild eller ett oväntat behandlingsutfall, som stöd i att jämföra och fundera vidare. Av allt att döma har dock många tidskrifter slutat att överhuvudtaget ta in case reports och parallellt med detta har det uppstått en lång rad nya tidskrifter som helt och hållet fokuserar på fallbeskrivningar. Kvaliteten på dessa nya tidskrifter verkar dock variera en hel del och många ägnar sig av allt att döma också åt så kallad ”predatory publishing”, dvs att utan sedvanlig grundläggande kvalitetskontroll publicera artiklar i utbyte mot höga publikationsavgifter för artikelförfattarna. Här är en kort artikel från i våras om detta fenomen och om hur man kan avgöra om en case report-tidskrift är oseriös eller inte som kan vara intressant att ta del av >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad , , ,

Ny enhetchef på SCÄ FoU

elisabeth-welch

Den 1 mars tar Elisabeth Welch över som ny enhetschef för SCÄ FoU efter Yvonne von Hausswolff-Juhlin. Elisabeth är legitimerad pyskolog och har doktorerat inom ätstörningsområdet vid Uppsala Universitet. Hon är också projektkoordinator för CEDI – Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska Institutet.

Grattis Elisabeth till nya tjänsten! Hur känns det att få uppdraget som ny enhetschef för Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar?

-Tack! Jag tycker att det känns oerhört roligt! Jag är väldigt intresserad av både ledarskap, forskning och kliniskt arbete så jag ser verkligen fram emot det nya jobbet.

Berätta lite om dig själv, vad har du gjort tidigare?

-Jag är legitimerad och disputerad psykolog. Både mitt kliniska arbete och min forskning har handlat om ätstörningar. Jag har också undervisat en del, främst på psykologprogrammet och läkarprogrammet i Uppsala. När jag inte jobbar så umgås jag med min familj och mina vänner. Jag tycker mycket om att vara ute i naturen.

Hur började ditt intresse för ätstörningar och forskning?

-Mitt intresse för ätstörningar började redan under tiden jag utbildade mig till psykolog och jobbade extra på en ätstörningsenhet. Jag blev intresserad av att öka förståelsen för vad som orsakar och vidmakthåller ätstörningar så att vi kan bli bättre på att både förebygga och behandla ätstörningar.

Vad ser du mest fram emot i din nya yrkesroll?

-Jag ser fram emot att få lära känna både medarbetare och verksamheten och att tillsammans få bidra till en ökad kunskap om ätstörningar.

Taggad ,

Vårens Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar

forelasare-2017

Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar (15:00-16:30) och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvård. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till elisabeth.tidlund@sll.se.

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Vårens föreläsningar:

25 januari: Föreläsning om vegankost
Föreläsare: Sara Ask, leg dietist och författare.

15 mars: Compassionfokuserad terapi
Föreläsare: Christina Andersson, leg psykolog, yogalärare och doktorand vid Karolinska Institutet.

10 maj: PCOS – Polycystiskt ovarialsyndrom
Föreläsare: Angelica Lindén-Hirschberg, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet.

Taggad , , ,

Ny uppdatering av appen Stegvis

Stegvispuff

Nu finns det en ny version av appen Stegvis att hämta ner från Apple App Store och Google Play. Den nya versionen innehåller bl. a en helt ny kamerafunktion som gör det möjligt att även fotografera sina måltider. Bilderna sparas direkt på Min logg/tidslinjen som gör det möjligt att gå tillbaka och ta del av bilder på måltider utöver den vanliga veckoöversikten.

Lanseringen av kamerafunktionen är ett resultat av önskemål som kom från våra användare när vi utvärderade Stegvis tidigare i år. Under våren kommer funktionen utvärderas och utvecklas vidare.

Nyheter i Stegvis 1.2

  • Kamerafunktion – Fotografera dina måltider direkt i appen.
  • Engelsk version – Nu finns det möjlighet att ändra språk till engelska under inställningar.
  • Förbättrad vy för graf med start- och slutdatum.
  • Mindre buggfixar och korrigeringar

Har ni frågor om Stegvis och den nya versionen kan ni kontakta oss direkt på stegvis@sll.se

Läs mer om Stegvis här >

Taggad , ,

Lästips: Temaserie kring personlighetssyndrom

personlighetssyndrom

Läkartidningen publicerade för några veckor sedan en temaserie kring personlighetssyndrom. Här lyft personlighetssyndrom fram ur flera olika vinklar från behandling till bemötande.

Ni hittar alla artiklar här >

Taggad

Julstöd till dig som har en ätstörning

julgran

Under julen samlas oftast släkt och vänner för att äta julmat tillsammans vilket är en av höjdpunkterna för många. Men julen kan istället vara outhärdlig och ångestfylld för personer som har en ätstörning, precis som vid många andra högtider där maten har en betydande roll.

För att underlätta för våra patienter har våra dietister på kliniken samlat några användbara tips och satt ihop måltidsförslag som patienter kan ta del av på vår hemsida. Informationen finns även som en folder som kan skrivas ut och spridas på andra enheter.

Gå in på stockholmatstorningar.se/julstod

Under december erbjuder även Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar ett utökat stöd för drabbade och nätstående i Stockholm. Förutom stödchatt och stödmejl anordnas öppna träffar varje vecka i deras lokaler på Inedalsgatan 5 vid Fridhemplan. Datum och tider för alla aktiviteter hittar ni på deras hemsida >

Taggad

Fredagsläsning: ”Top 10 research priorities for eating disorders”

chou-ota

Chou Ota: Women observing the stars (1936)

Årets avslutande fredagsläsning är en kort artikel i tidskriften Lancet Psychiatry där ledande ätstörningsforskare i Nederländerna och Storbritannien presenterar tio prioriterade forskningsfrågor inom fältet – frågor som vi inte har svar på idag och som vi behöver utforska. Listan är ett resultat av ett projekt initierat av brittiska James Lind Alliance, en stiftelse som syftar till att få kliniker, patienter och anhöriga att tillsammans identifiera kunskapsluckor som behöver fyllas. Via en hemsida har patienter, anhöriga och behandlare lämnat sammanlagt 956 förslag på sådant som behöver utforskas närmare. Förslagen har sedan sammanfogats i totalt 77 olika forskningsområden som på nytt har rankats via hemsidan. De 22 områden som fick flest röster har sedan slutligen diskuterats i workshopformat – än en gång tillsammans med patienter, anhöriga och kliniker – och det hela kokade ner till följande tio forskningsfrågor som man alltså anser bör prioriteras:

  1. Vilka faktorer påverkar hur lång tid det tar att tillfriskna från en ätstörning och möjligheten till ett fullständigt tillfrisknande?
  2. Vilka faktorer behöver beaktas för att åstadkomma en mer individuellt utformad behandling?
  3. Är det mest effektivt att först behandla ätstörningssymptomen eller ska man satsa mer på eventuell underliggande problematik redan tidigt i behandlingen?
  4. Vilka behandlingsinsatser är mest effektiva för personer som både har en ätstörningssjukdom och annan samsjuklighet?
  5. Vilka behandlingsformer ger bäst resultat: öppenvård, dagvård eller slutenvård, med eller utan föräldradeltagande, och så vidare?
  6. Hur kan anhöriga medverka i tillfrisknandeprocessen?
  7. Finns det specifika riskfaktorer för utvecklandet av ätstörningssjukdom och hur kan dessa i så fall bemötas med förebyggande åtgärder?
  8. Hur påverkas behandlingsutfallet av kvaliteten på samarbetet mellan behandlare/behandlingsteam och patient?
  9. Är det klokast att använda protokollbaserade behandlingar eller att skräddarsy behandlingen för den individuella patienten?
  10. Vilka är orsakerna till självdestruktiva beteenden hos personer med ätstörningssjukdom?

Detta är naturligtvis vare sig nya eller helt outforskade frågor, men onekligen sådant som behöver undersökas ännu mer framöver om vi ska kunna uppnå bättre behandlingsresultat. Att få ta del av patienters och anhörigas syn på vad som bör prioriteras i forskningen är också av stort värde.

Här kan ni hitta artikeln > 

Nu tar fredagsartikeln jullov och återkommer 2017!

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

ADHD-läkemedel som medicinering vid hetsätning

adhd

Nils Erik Svedlund är barnläkare och var tidigare överläkare vid SCÄ:s mobila team. Han är också forskarstuderande vid Karolinska Institutet och tittar i sin forskning på samband mellan ADHD och ätstörningssjukdom. Nu har även Nils Erik fått finansiering för sitt forskningsprojekt  från Söderström-Königska Foundation som vi skrev om förra veckan på bloggen.

Hej Nils Erik! I en tidigare läkemedelsstudie undersökte ni ADHD-läkemedlet lisdexamfetamins effekt hos patienter med hetsätningsstörning. Vad kom ni fram till?

-Läkemedelsstudien vi deltog i är redovisad i artikeln ”Lisdexamfetamine Dimesylate for Adults with Moderate to Severe Binge Eating Disorder: Results of Two Pivotal Phase 3 Randomized Controlled Trials”; Susan McElroy et al., 2015.  Studien visade en signifikant och kliniskt meningsfull reduktion av antal hetsätningsdagar per vecka jämfört med placebo. Detsamma gällde sekundära effektmått. På våra egna patienter i studien sågs en prompt effekt med frånvaro av hetsätningar efter studiestart hos en del patienter och dessa visade sig när blindningen bröts efter avslutad studie vara de som fått aktiv medicin. Samma tydliga förbättring sågs inte hos placebopatienterna även om de själva upplevde viss förbättring under studien.

Tidigare i år publicerades en SBU-rapport som går igenom kunskapsläget om behandling av hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED). I rapporten konstaterar man att det finns visst vetenskapligt stöd för att lisdexamfetamin ökar andelen som uppnår remission från hetsätningsstörning, minskar antalet dagar med hetsätning och leder till viktreduktion. Lisdexamfetamin är sedan 2015 godkänt i USA för behandling av hetsätningsstörning. Vad är din praktiska erfarenhet, används läkemedlet även här i Sverige för denna patientgrupp?

-Jag har ingen egen praktisk erfarenhet av läkemedelsbehandling av BED utöver studien. Indikationen BED finns inte för lisdexamfetamin (LDX) i Sverige och för den godkända indikationen ADHD är LDX inte godkänt som förstahandspreparat. Jag tror att användningen av centralstimulantia på indikation BED är låg eftersom en eventuell samtidig ADHD nog ofta förbises. Om behandling ges sker det troligare med metylfenidat, som är förstahandspreparat vid medicinering av ADHD.

Vad är på gång i din forskning just nu? Kommer du att bygga vidare på den tidigare läkemedelsstudien?

-I min egen forskning har jag tittat på ADHD-symtom vid olika ätstörningsdiagnoser/-symtom hos vuxna med hjälp av ASRS-screeningen som ingår i Stepwise. Högst nivå av ADHD-symtom hittade vi vid bulimia nervosa (BN) och anorexia nervosa (AN) med självrensning och lägst nivå vid restriktiv AN. BED hamnade mittemellan dessa två. Symtomen hetsätning och kräkning var relaterade till hög nivå av ADHD-symtom. Nu jobbar jag med en ettårsuppföljning för att i första hand se om graden av ADHD-symtom påverkar möjligheten att bli frisk av behandlingen på SCÄ. Jag skulle gärna vilja bygga vidare på den läkemedelsstudie vi deltog i och pröva LDX-behandling för BN med/utan samtidig ADHD. Min hypotes där är att LDX reducerar symtomen vid BN och att graden av symtomlindring påverkas av graden av ADHD-symtom men att symtomlindring inte är beroende av en ADHD-diagnos. Förhoppningen är att hitta en effektivare farmakologisk hjälp jämfört med att som nu använda antidepressiva som komplement till den psykoterapeutiska behandlingen.

Taggad ,

Forskningsmedel från Psykiatrifonden

Child talking to Santa Claus.  (Photo by Frank Scherschel/The LIFE Picture Collection/Getty Images)

Child talking to Santa Claus. (Photo by Frank Scherschel/The LIFE Picture Collection/Getty Images)

Psykiatrifonden är en ideell fond som verkar för att samla in pengar till psykiatrisk forskning, främja utvecklandet av nya behandlingsmetoder och bedriva upplysning om psykisk sjukdom. Psykiatrifonden delar varje år ut forskningsmedel till ett antal projekt. I år har Mattias Strand erhållit 50 000 kronor för forskning i projektet om självvald inläggning vid Stockholms centrum för ätstörningar. Stort grattis!

Läs mer om psykiatrifonden på deras hemsida >

Taggad ,